När svenskarna får frågan om vem som bär huvudansvaret för klimatomställningen är svaret tydligt: politiken. Enligt den nya undersökningen anser 51 procent av de tillfrågade att det är politiker som har det största ansvaret för att stoppa klimatförändringarna.
Samtidigt syns en skiftning bort från det personliga ansvaret. Endast 9 procent av svenskarna uppger nu att ansvaret främst ligger hos "jag själv/privatpersoner", vilket är en minskning från 11 procent föregående år. Även bland äldre, som i högre grad än andra brukar se ansvaret som sitt eget, har siffrorna fallit något jämfört med 2025.
Starkt stöd för politiska åtgärder
Att bollen ligger hos beslutsfattarna märks även i kraven på åtgärder. Två av tre svenskar (65 procent) instämmer i påståendet att politiker och beslutsfattare borde göra "mycket mer" för att begränsa klimatförändringarna.
När det gäller vilka konkreta politiska åtgärder som anses viktigast toppar satsningar på ökad kollektivtrafik listan, särskilt bland äldre. Det finns också ett starkt stöd för att skydda naturen; en majoritet vill att skyddet av ur- och naturskog ska öka och sju av tio vill se en stark naturvårdslagstiftning på EU-nivå. En stark vilja att skydda naturen märks även i impact-branschen där frågor som biologisk mångfald och satsningar på vattensystem blivit allt hetare.
"Här ser vi klart och tydligt både hur viktiga svenskarna tycker att natur- och klimatfrågorna är. Det visar samtidigt att det finns en stark vilja från medborgarnas sida att politikerna tar dessa frågor på större allvar", säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i en presskommentar.
Ekonomi styr hushållens val
Rapporten belyser även att plånboksfrågor är avgörande för individens möjligheter att bidra. Hela åtta av tio tillfrågade uppger att de skulle köpa hållbara matalternativ oftare om de var billigare än idag.
Viljan att själv ta en ekonomisk smäll för klimatet splittrar dock befolkningen. Fyra av tio kan tänka sig ökade kostnader i vardagen för att minska utsläppen, men skillnaderna är stora mellan könen. Kvinnor är betydligt mer positiva till detta än män, där ungefär en av fyra män svarar att de inte alls kan tänka sig ökade kostnader.