De senaste åren har en rad svenska impact-bolag ploppat upp inom infångning, användning och lagring av koldioxid.
Impact Loop har tidigare berättat om bland annat Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning i Värtan, om Liquid Winds elektrobränsleprojekt som använder infångad koldioxid, om koldioxidbyggaren Paebbl och om Njord Carbon som vill sälja krediter baserade på infångade utsläpp.
Samtidigt har EU beslutat att medlemsländerna själva ska bygga upp kapacitet för att lagra koldioxiden som fångas in. Målet är att minst 50 miljoner ton koldioxid per år ska kunna lagras till 2030, och i dag sker stor lagring i Europa främst under havsbotten utanför Norge, samtidigt som de första fullskaliga projekten inom EU byggs upp i danska Nordsjön.
Sverige omfattas av kraven och behöver peka ut egna lagringsplatser. Sveriges geologiska undersökning, SGU, har därför fått uppdraget att undersöka möjliga reservoarer, bland annat i Östersjön.
Planen var att presentera förslag på platser i mars nästa år – men nu kommer besked om att arbetet drar ut på tiden. Projektledaren och statsgeologen Sofie Lindström säger till Sveriges Radio att myndigheten sannolikt inte kommer att ha kommit tillräckligt långt för att kunna peka ut specifika lagringsplatser inom tidsramen.
