Tillväxtverket och Vinnova blir av med hundratals miljoner: "Kommer att påverka vår verksamhet"

I budgeten för 2024 som regeringen la fram för strax över en månad sedan var det ett par hållbarhets- och näringslivskopplade poster som stod ut. Man har bland annat infört ökade anslag till Industri- och Klimatklivet, som är Energimyndigheten respektive Naturvårdsverkets olika stöd för klimat- och omställningsåtgärder.

Det finns även flera elektrifieringsfrämjande poster som en skrotningspremie där det går att få pengar för gamla fossilbilar om man köper en elbil samt anslag till att bygga ut laddinfrastruktur och stötta eldrivna lastbilar.

Men på ett par områden, som mer riktar sig mot mindre bolag, har det gjorts nedskärningar.

Bland annat kommer Tillväxtverket få kapade anslag, med 30 miljoner under 2024 och sedan ytterligare 75 miljoner beräknat för 2025.

Under posten “Näringslivsutveckling” får man 403 miljoner kronor att tillgå under 2024 och sedan runt 100 miljoner mindre under 2025. Den posten hade runt 368 miljoner i anslag under 2023, men kommer enligt regeringens prognos landa på 661 miljoner när räkenskapsåret sammanfattas. Året innan var det ett utfall på cirka 730 miljoner vilket var en halv miljard under budget. 

Kan påverka små bolag

För Vinnovas del kommer den stora nedskärningen att hamna under posten “Forskning och utveckling” där myndigheten får ett något ökat anslag under 2024. Men där beräknar man att sedan kapa anslaget från 2025 och framåt med flera hundra miljoner. 

“Vi är mitt i vår verksamhetsplaneringsprocess och vi genomlyser konsekvenser och handlingsalternativ utifrån budgeten för nästa år. Verksamhetsplanen för 2024 beslutas av Vinnovas styrelse senare i höst. Det förändrade anslaget till Vinnova kommer att påverka vår verksamhet inklusive våra möjligheter att ge stöd till innovation i små bolag, men vi kan inte säga ännu specifikt på vilket sätt”, skriver Vinnovas pressavdelning i ett skriftligt svar till Impact Loop.

Tillväxtverket vill inte kommentera vad för effekter budgetförändringarna kommer att få förrän man får se regleringsbrevet för 2024, där regeringen förtydligar hur pengarna till myndigheten ska användas. Impact Loop har tidigare rapporterat om att Tillväxtverkets satsning på mindre bolag Startup Sweden lades ner efter direktiven i regleringsbrevet för 2023.

“Vi kan inte ge en generell kommentar om budgeten – vi vet för lite om hur den påverkar oss helt enkelt”, skriver Tillväxtverkets pressavdelning.

Prioriterar annat

Patrick Krassén, som är policychef på intresseorganisationen Företagarna, uppger att budgetkapningarna troligtvis handlar om att frigöra pengar till annat.

“Så som jag läste budgeten tar man pengarna för att man behöver finansiering till andra satsningar. Man har helt enkelt skyfflat om mellan olika poster. Det verkar inte bygga på en så djupgående analys som vi skulle vilja efterfråga. Men vi vet också att det kommer en utredning som ska se över hur effektiva stöden och bidragen från de här myndigheterna är. Så det vi efterfrågar kanske ändå kommer att komma”, säger han.

Regeringen gav i somras Tillväxtverket i uppdrag att genomföra en inventering av näringspolitiska insatser riktade till företag. Tanken är att kartlägga pengar från alla myndigheter för att bättra på möjligheterna till uppföljning och utvärdering. Ekonomistyrningsverket fick i samma veva i uppdrag att analysera “ändamålsenligheten i styrningen och uppföljningen av Tillväxtverkets anslag”.

Man har helt enkelt skyfflat om mellan olika poster

Det är inte säkert att budgetnedskärningarna kommande år kommer att få negativa effekter på näringslivet förrän man gjort en noggrann analys av vad de olika stödsystemen har för effekt, menar Patrick Krassén.

“Stödsystemen för näringslivssatsningar är svåra att utvärdera. Vi tycker att det funnits fog för den kritik som funnits från forskare om att det är dålig uppföljning av dem. Dels är det svårt att räkna samman hur mycket olika statliga entiteter lägger totalt. Dels görs utvärderingarna främst på dem som fått anslag. Men då är det metodmässigt svårt att säga vad som hade hänt med bolagen om man inte fått pengarna. Det finns ingen kontrollgrupp”, säger han och lägger till:

“Låt säga att Vinnova får 3 miljarder kronor i anslag, hur mycket mer påverkan hade det varit om de fått 3,5 miljarder? Finns det en avtagande marginalnytta? Det måste utvärderas först.” 

Oavsett om det blir mer eller mindre i anslag till näringslivet från myndigheterna hoppas Företagarna att användningen av skattemedel grundar sig mer på vad som är mest effektivt.

“På marginalen kan det ha påverkan på ett visst bolag som inte får ett stöd man i ett annat läge skulle fått. Men det viktiga med innovation är inte hur mycket pengar man häller in i systemet utan hur mycket man får ut. Företagarna ser inte något egenvärde i att lägga mer statliga pengar om man inte ser vad effekten blir”, säger Patrick Krassén.