Flera svenska städer kan sägas vara med i kampen om den inofficiella titeln som Sveriges impact-huvudstad. Uppsala har uttalat att staden vill bli landets nya nav för impact-bolag, Göteborg har Chalmers och en växande skara deeptech-bolag, och Borås har blivit ett centrum för textilåtervinning.
Nu vill Umeå också vara med i matchen. Umeå kommun vill nämligen göra Umeå Eco Industrial Park, strax norr om Umeå, till ett “världsledande centrum” för grön innovation och lokal produktion. Nu ställs förslaget till detaljplan ut på samråd.
I dag finns ett tiotal verksamheter i parken, bland andra Ragn-Sells, Svevia och gödselbolaget Arevo. Impact Loop har tidigare i år berättat att Arevo tecknat avtal med den amerikanska jordbruksjätten Corteva, efter att 2025 ha tagit in 80,2 miljoner kronor i en nyemission.
Nu planerar kommunen för ungefär 300 hektar ny industrimark för nyetableringar, enligt Anna-Clara Fridén, kommunikationsansvarig på Umeå Eco Industrial Park.
"Det öppnar upp möjligheten för andra verksamheter att etablera sig på området", säger hon till Impact Loop.
Ska leva på varandras rester
Tanken med parken är så kallad industriell symbios – att restprodukter från ett bolag blir råvara hos ett annat. Fokus ligger på avfall, material, vatten och energi, enligt Anna-Clara Fridén.
"Vi tänker att verksamheter eller bolag som är intresserade av att ta del av de värdeströmmar som finns, eller som kanske har restflöden som passar in i de här strömmarna, gärna får etablera sig här. Vi vill skapa de här industriella symbioserna och hitta cirkulära affärsmodeller", säger hon.
Flera sådana projekt har redan dykt upp. Liquid Wind har planerat en elektrobränslefabrik i området som skulle göra e-metanol av koldioxid från Umeå Energis kraftvärmeverk.
Bolaget gick i konkurs i maj, men grundaren Claes Fredriksson har sedan dess köpt tillbaka konkursboet. Enligt Anna-Clara Fridén är projektet nu försenat ett år.
Projektutvecklarna Braathens Renavia och Mana har dessutom tecknat en avsiktsförklaring med Umeå Energi om att göra flygbränsle av avfall. Målet är runt 100 000 ton per år med möjlig drift i början av 2030-talet, enligt bolagen.
Testbäddar för den som vill skala upp
För många startups inom gröna material är steget från labb till fabrik det svåraste. Det är något parken försöker lösa, enligt Anna-Clara Fridén.
“Det är en del i hur vi arbetar för att utveckla området: att hålla ihop forskning och utveckling med produktion. I tidiga stadier kan man använda testbäddar för att prova affärsmodeller och case, men sedan också kunna ta nästa steg, om det bildas nya bolag eller om man vill etablera sig här”, säger hon.
Utbyggnaden ska ske i etapper under flera år. Enligt planbeskrivningen börjar man i de södra delarna, med cirka 80 hektar för energiintensiva verksamheter och materialsymbios.