Vårbudgeten: Regeringen ökar anslaget för klimatinvesteringar

Under en presentation av budgeten under måndagsmorgonen betonade finansminister Elisabeth Svantesson att budgeten syftar till att flytta fokus från att bekämpa inflation till att hantera normala ekonomiska cykler. Förra årets vårändringsbudget omfattade endast fyra miljarder kronor, vilket gör årets budget på 16,8 miljarder kronor betydligt mer omfattande.

Denna ökning inkluderar inte bara tillfälligt stöd till regioner för att undvika nedskärningar i vården, utan även ytterligare medel för att stärka skolor, stödja ekonomiskt utsatta familjer, samt finansiera försvaret och kriminalvården.

Mindre pengar på sikt

Det framkommer även planer på fortsatta nedskärningar i utgiftsområde 20, som omfattar åtgärder inom klimat, miljö och naturvård. Regeringen uppger att utgifterna i detta område redan minskade under 2023 och förväntas minska ytterligare 2025 och 2027 som en följd av tidigare beslutade och framtida åtgärder.

Nedgången i utgifterna 2023 kopplas främst till avskaffandet av bonusen för köp av klimatbonusbilar. Förväntade minskningar år 2025 och 2027, med 4,2 respektive 3,6 miljarder kronor jämfört med föregående år, förklaras delvis av reducerade anslag till klimatinvesteringar och minskade medel för att skydda värdefull natur samt för åtgärder inom havs- och vattenmiljöer.

Ökat anslag för klimatinvesteringar

I vårändringsbudgeten ökar man dock anslaget för klimatinvesteringar med 100 miljoner kronor under 2024. Anslaget syftar bland annat till att finansiera klimatprojekt på lokal och regional nivå och att stödja installationen av laddinfrastruktur för elfordon. Regeringen betonar vikten av att fortsätta stimulera klimatinvesteringar lokalt och regionalt över hela Sverige och att främja eldrivna transporter genom förbättrad laddinfrastruktur.

Totalt landar det ökade anslaget mellan 2025 och 2028 på cirka en halv miljard kronor. I övrigt märks att 320 miljoner läggs på energieffektivisering under 2025.

Framtida budgetar kan inkludera initiativ för infrastruktur, forskning, utbildning och en skattemodell som attraherar investeringar och expertis. Finansminister Elisabeth Svantesson förutspår att ekonomin gradvis kommer att förbättras, med en vändning som förväntas under 2025.