Denna artikelserie är ett betalt samarbete med branschorganisationen Teknikföretagen. Läs mer om samarbetet och Teknikföretagen i faktarutan längst ner.
Den europeiska klädbranschen står inför en rad tuffa regleringar under de kommande åren. Andelen återvunnet material ska öka markant, samtidigt som uttjänta textilier inte längre kan hanteras som restavfall, utan måste tas omhand på ett betydligt mer strukturerat och värdeskapande sätt än tidigare. Renasens vill lätta denna huvudvärk.
Impact Loop är på besök hos Norrsken House i Stockholm. I det lilla konferensrummet börjar whiteboardtavlan fyllas av pilar, siffror och årtal. Fransk-algeriska Jade Bouledjouidja har på kort tid gått från doktorand inom medicinteknik till vd och grundare av impactbolaget Renasens, som ska ta textilåtervinning till nästa nivå.
Hon har utvecklat en teknik som gör att man med trycksatt koldioxid kan återvinna textilier till rena fibrer för användning i nyproduktion, samtidigt som färger och kemikalier rensas ut till en separat restprodukt. Processen kräver varken vatten eller höga temperaturer − två faktorer som vanligtvis driver både kostnader och klimatpåverkan i återvinningssammanhang.
Framförallt är det återvinning av blandtextilmaterialet polycotton – polyester och bomull – som Renasens ska möjliggöra.
”Polycotton är en av de vanligaste fiberkombinationerna, men det är svårt att separera och återvinna. Vår process funkar för rena fibrer också, men där är tillgången låg och konkurrensen hög.”
Fem patent på gång
De senaste åren har Jade Bouledjouidja arbetat hårt, i princip ensam, i ett labb på KTH i Stockholm. Det har resulterat i fem patentansökningar under behandling. Norrsken Launcher har investerat närmare 11 miljoner kronor i verksamheten och i dagsläget pågår utvecklingsprojekt med bland annat Stadium och Houdini, samt internationella kunder.
”Det är finansierade projekt som vi hoppas ska leda till större avtal under det kommande året. Vi har visat att vi kan erbjuda den kvalitet de vill ha. Nu handlar det om att kunna bevisa att det skalar också.”
Nu handlar det om att kunna bevisa att det skalar också
Det är vid den här delen av samtalet som whiteboard-illustrationerna blir allt yvigare. Den europeiska textilfibermarknaden är gigantisk, och Jade Bouledjouidja räknar med att Renasens kan ta 0,61 procent av kakan vid industriell uppskalning.
”Det är stor press på branschen nu. Man kan inte längre skeppa iväg sitt textilavfall hur som helst, samtidigt som andelen återvunnet material i kläderna behöver öka. Vi behöver teknik i Europa för att kunna hantera dessa skiften.”
Ambitiös plan
Planen är spikrak: under 2025 validerades bolagets teknologi i labbskala, och under 2026 ska pilotanläggningen i Borås börja producera uppemot 250 ton per år. Redan 2027 väntas bolaget stå redo för en första industriell modul som kan få ut 1,5 ton nytt material i timmen.
”Tanken är att avriska en modul innan vi bygger nästa på plats hos kunden, så utrullningen sker stegvis. Med åtta moduler kan vi producera 50 000 ton. Och så småningom kommer vi kunna licensiera ut teknologin till våra partners.”
Hur Jade Bouledjouidja lyckats gå så snabbt från labbdoktorand till tillväxtentreprenör är en relevant fråga. Men hon ser det som en naturlig förlängning av den passionsdrivna verksamheten.
”En lärdom är att hela tiden föra dialog med kunderna samtidigt som man bygger, så att vi kan implementera deras feedback i utvecklingen. Det svåra är att hitta rätt personer att prata med, särskilt när hållbarhetsavdelningarna tycks få mindre mandat i de ekonomiska besluten.”
Behöver nå längre ut i kedjan
Trots att Renasens samarbetar med klädvarumärken, är det längre ut i värdekedjan som deras moduler kommer att hitta sin plats.
”Vi bearbetar en rad olika aktörer inom textilbranschen, men inte nödvändigtvis varumärkena. Utmaningen är att sälja in den potential som ligger i framtiden. Så vårt fulla fokus nu är att komma upp i volym och ner i pris.”
Jade Bouledjouidja har drivit Renasens som bolag sedan 2022. Hon hade de tekniska lösningarna i teorin, men det var en konversation på tåget till Köpenhamn som satte igång kugghjulen på allvar.
”Jag hamnade i samtal med en dansk som pratade franska. Han konstaterade att nästan ingen textilåtervinning sker efter konsumentledet. Det triggade mig. Jag kontaktade KTH och fick hyra ett labb. Sen byggde jag vidare på mitt doktorandprojekt och testade mig fram under två års tid tills jag hade en fungerande lösning och kunde skicka in patentansökningar. På den vägen är det.”
70 procent av verksamheten kommer hädanefter bedrivas i Borås, med närhet till såväl forskning som leverantörer och varumärken. I dagsläget har bolaget sex anställda och står i begrepp att fylla en ny kapitalrunda.