Bara 6 av 80 mobilitets-bolag leds av kvinnor: "Självuppfyllande negativ profetia"

Är mobilitetsbranschen fortfarande förknippad med motorljud eller (el)sparkcyklande "tech bros"? Tja, så är det nog, åtminstone delvis. Ett faktum är att det finns många kvinnliga profiler i maktposition, något som vår nya lista kan visa.

Men: Kvinnorna är dock i rejäl minoritet på de tunga posterna. Det blir tydligt när Impact Loop tittar närmare på 80 av de mobilitetsbolag vi bevakar. Då står klart att knappt 17 procent av deras styrelser består av kvinnor. Och tittar man på vilka som är högsta chefer så är siffran ännu lägre. Endast 6 av de 80 bolagen har en kvinnlig vd (7,5 procent).

Någon som vet hur det är att vara i minoritet är Karin Ebbinghaus, som är medgrundare och vd på Elonroad, ett bolag som vill låta bilar ladda under tiden som de kör på vägen eller står till exempel i en lastkaj, genom skenor i marken.

"För mig skaver det när jag vid vissa tillfällen sticker ut och premieras för att jag är kvinna, medan jag i andra rum och vid andra tillfällen exkluderas eller behandlas annorlunda. Jag vill bli tagen på allvar i alla rum för min kompetens. På tal om kompetens upplever jag också att det ställs högre krav på kompetens och kunskap för just kvinnor inom mobilitetsbranschen."

‍Varför är det fortfarande en sådan majoritet män? Är det den gamla klyschan att pojkar fortfarande leker med bilar i större utsträckning?

"Jag vet inte, så kan det vara historiskt i alla fall. Sen tror jag att ett problem är att man gärna vill känna igen sig i sina kollegor, och då söker man sig inte till mansdominerade branscher. Det är inte kul att vara själv. Då blir det en självuppfyllande negativ profetia."

Branschen handlar inte längre bara om motorer och att vara bullrig

Branschen byter skepnad

Att mobilitetsbranschen utvecklas med nya innovationer tror Karin Ebbinghaus kan bidra till att fler kvinnor får maktpositioner i framtiden.

"Elektrifieringen kan absolut göra skillnad framåt. Branschen handlar inte längre bara om motorer och att vara bullrig, störst och snabbast utan mobilitet kommer förknippas med sådant som är tyst, smidigt och modernt. Det tror jag kan bli en möjliggörare för fler kvinnor", säger Karin Ebbinghaus.

‍Tycker du att bolagen i branschen gör sitt för att få in fler kvinnor?

"Nej, inte generellt. Men det är också bolagsspecifikt och beror på vad man har för kärnvärden. Sedan är det en ingenjörstung bransch, och fler tjejer väljer i dag att läsa naturvetenskapliga utbildningar. Så där tror jag det finns goda förutsättningar framåt."

Investeraren ser förändringar

Fredrik Hånell är chef över impact-investeringar på EU-finansierade EIT Urban Mobility. I sitt arbete har han tagit aktiva steg för att lyfta kvinnliga ledare inom mobilitet. Ett förändringsprojekt där EIT Urban Mobility inspirerades av förändringsledaren och rådgivaren Anna Branten, som gjort en liknande resa på inkubatorn Ideon Innovation Incubator i Lund. Det ledde till att EIT Urban Mobility i dag har 44 procent bolag med kvinnliga medgrundare eller ledare i sin portfölj av startups.

"Anna kom in och sa att 'det här är inte klokt' – och vände på utvecklingen på Ideon. Vi inspirerades av det – ändrade på sättet vi når ut och kommunicerar, ett mer lyssnande sätt än vad som är vanligt i det traditionella i startup-ekosystemet", säger han och fortsätter:

"Ansökningarna från kvinnliga entreprenörer ökade direkt och vi har kunnat gå in i fler utan att särbehandla dem för att de är kvinnor. Det ska tilläggas att vi är speciella i det att vi har lyxen att fokusera på bolag som verkligen gör skillnad, som gör impact, och behöver inte titta lika mycket på sådant som heatmaps och snabba exits."

Ansökningarna från kvinnliga entreprenörer ökade direkt

"Vill reglera sådant de känner igen sig i"

Så varför är det viktigt att fler kvinnor kommer in i mobilitetsbranschen? Enligt Fredrik Hånell handlar det om att städerna brukas av alla. Är då majoriten av beslutsfattarna kring frågorna män skapar det en snedfördelning i grunden.

"De som reglerar mobiliteten vill reglera sådant de känner igen sig i. Det kan vara fokus på trafiksäkerhet och att få ner hastigheterna. Eller, som i till exempel många länder i Östeuropa, att det saknas parkeringsplatser", säger Fredrik Hånell.

Samma logik går att översätta till bolagen, som verkar i den verklighet som politikerna skapar. Traditionellt manliga problem får lösningar, medan de som är traditionellt kvinnliga inte får det.

"Det är det där vi vill ändra på, och har börjat ändra på. Vi ser många bolag grundade av kvinnor som vill ändra på mobilitetbeteendet. Det kan handla om saker som skolskjuts eller bättre säkerhet på cykelbanor."