Den nya studien, som publicerats i tidskriften Nature Ecology & Evolution, har letts av forskaren Shawan Chowdhury vid Monash University i Australien, men svenska forskare från bland annat Lunds universitet och Högskolan i Gävle har medverkat.
Forskarna har kartlagt utbredningen för 1 758 fjärilsarter i 105 länder – ungefär tio procent av världens kända fjärilsarter. Underlaget består av drygt 6 000 rapporter på 15 olika språk.
Var fjärde art förlorar mark
Resultatet är nedslående. En dryg fjärdedel, 27 procent, av de undersökta arterna har fått sina utbredningsområden krympta och på flera håll dör arterna ut lokalt.
Färre fjärilar innebär sämre pollinering av vilda växter och grödor, och mindre föda för fåglar och andra djur. Eftersom fjärilarna trängs undan av samma faktorer som drabbar bin och andra pollinatörer fungerar de dessutom som en tidig varningssignal. När de försvinner hotas på sikt de ekosystemtjänster som jordbruk, skogsbruk och matproduktion vilar på – tjänster värda hundratals miljarder dollar årligen globalt.
Forskarna ser fjärilar som ett tidigt varningssystem för större förändringar i ekosystemen.
"Vi vet att andra insekter följer motsvarande mönster som fjärilarna, men vi har inte data och kunskap nog för att studera dem på samma sätt som dagfjärilar, säger Nils Ryrholm, professor i professor i biologi vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Studien visar också att extrema väderhändelser kan få stora konsekvenser på mycket kort tid.
"Torråret 2018 ledde till att ett par fjärilsarter dog ut i Sverige. Det är inte bara de långsiktiga klimatförändringarna som påverkar den biologiska mångfalden. En enda extrem sommar kan få mycket stora konsekvenser", säger Nils Ryrholm.
Sverige och Finland värst drabbade i Europa
Sverige och Finland tillhör de länder i Europa där flest arter påverkats – i båda länderna har över hälften av de inhemska fjärilsarterna förändrat sina utbredningsområden.
I Sverige har 85 procent av de arter som förflyttat sig krympande utbredningsområden, den högsta andelen i studien. Samtidigt pressas fjällarterna i Norden allt högre upp mot bergstopparna när deras svala livsmiljöer minskar.
Att Sverige har så detaljerade siffror beror delvis på övervakningen. Det svenska dagfjärilsövervakningsprogrammet, som finansieras av Naturvårdsverket, har gjort det möjligt att upptäcka förändringarna med hög precision.
Bolag satsar på bevarande
Men det finns samtidigt ett växande affärsområde kring biologisk mångfald och just bevarande av fjärilar. Impact Loop har tidigare skrivit om att det svenska biokreditbolaget Treebula kopplat ihop Microsoft med naturvårdsprojektet Fjärilsvägen utanför Gävle – ett område där upp till 50 fjärilsarter hittats, varav flera rödlistade.
Affären går ut på att techjätten ersätter finansiering som staten dragit in i ett område där Microsoft bygger datacenter.
"För Microsoft är det ytterst viktigt att vara närvarande och bidra till samhället i våra datacenterregioner och Fjärilsvägen är ett synnerligen behjärtansvärt projekt, eftersom det syftar till att främja hotade fjärilsarters överlevnad", har Mia Enayatollah, ansvarig för Microsofts Datacenter Community Affairs i Sverige, tidigare sagt i en kommentar om affären.
Bland forskarnas förslag på åtgärder finns bland annat insatser för att bevara skuggiga och skogiga områden där fjärilar kan söka skydd under extremt varma dagar samt nya övervakningsprogram som kan följa fjärilarnas utveckling ännu mer i detalj.