Funkar skiten? – och andra tips när du vill investera i energi

Att investera i energi är hett. Det blev tydligt då Impact Loop och EIT InnoEnergy arrangerade en fullsatt meetup på ämnet. Utöver vågkraftsbolaget Corpower Oceans vd Patrik Möller fanns även Magnus Lundin, nordisk investeringschef på EIT InnoEnergy, på plats – och berättade hur han går till väga när han investerar i energi.

EIT InnoEnergy har i nuläget cirka 200 bolag i portföljen, varav 34 finns i Norden. Deras strategi är att investera ganska tidigt i bolagens resa, för att sedan stiga ut efter B-rundorna och investera igen i nya bolag.

“Det finns ett tydligt uppdrag från EU: Vi behöver öka på innovationstakten i Europa, och därmed öka vår konkurrenskraft, vår omställning och vår säkerhet. Inom EU behöver vi satsa 800 miljoner euro per år på det här, på vår innovationskraft samt energiomställning och klimatteknik, vilket säger en hel del”, sa Magnus Lundin.

‍Fem punkter vid investering

Trots att det just nu blåser snålt kring Northvolt, och elbilsförsäljning tillfälligt dippat, så menar Magnus Lundin att batterier fortsatt kommer vara något det behöver investeras tungt i.

“För att klara omställningen behövs väldigt mycket batterier, i fordon och i elnätet. Där kan man lätt hamna i osynk när man pratar, det behövs ett större tidsperspektiv, eller perspektiv över huvud taget”, sa han.

Han ser nu ett starkt ökande investerarintresse för klimatteknik igen, när marknaden börjar vända uppåt. Samtidigt finns regulatoriska aspekter och olika länders viljor vad gäller energislag att tänka på.

När Magnus Lundin ska gå in i ett energibolag tittar han på bland annat dessa saker:

• Finns det någon som vill betala för produkten?
• Är tekniken konkurrenskraftig?
• Finns ett team på plats som klarar av att göra det bolaget tänkt?
• Finns en strategi för att pengarna ska räcka till det man tänkt?
• Är tajmingen rätt?

Så vad är extra hett inom energi just nu? Bortom alla techbolag som gör konsumentappar lyfte Magnus Lundin fram flera olika kategorier inom energi som är på framfart, där energigenerering och batterilagring är två exempel. Dessa behöver dock mer långsiktiga investerare.  

“Tittar man på bolag med konsumentprodukter finns det många bra IT-bolag som ofta är snabba till marknaden. Medan de här cleantech-bolagen som ofta ska bygga “first of a kind” tar längre tid och behöver vara mer kapitalintensiva”, sa Magnus Lundin och la till:

“Kraftgenerering är sådant vi gärna investerar i, där vi behöver ersätta fossila material”.

Räkna baklänges

Ett exempel på ett “first of a kind”-bolag är Corpower Ocean, som tillverkar stora bojar för att generera vågkraft. Bolaget har efter över ett decennium av utveckling, med finansiering från stöd och riskkapital, nått fram till ett läge då de börjat producera el med hjälp av sina bojar i kommersiell skala.

Corpower Oceans vd Patrik Möller hade ett enkelt råd till energiinvesterarna i publiken:

“För mig finns ett huvudkriterium: 'Funkar skiten?'.”

Han menade att alltför många energiinvesteringar faktiskt inte fungerar när man tittar på fysik och ekonomi kombinerat, och det skulle publika finansiärer och investerare kunna se tidigt om de gjorde enkla beräkningar. Fler borde börja med att titta på de grundläggande siffrorna bakom en idé – till exempel hur mycket material går åt för att generera en viss mängd el och samtidigt motstå de laster som det rimligen krävs.

Med en förståelse för siffror som till exempel energi kontra massa, energi kontra volym och energi kontra kraft kan man ganska tidigt se om en teknik är värd att lägga energi och pengar på. Kommer det här fungera i volym?

Delat upp resan i faser

För att finansiera ett stort projekt som Corpower Ocean insåg han snabbt att de behövde dela upp sin kapitalresa i olika faser, för att tydliggöra för publika och privata investerare hur mycket pengar som skulle behövas till respektive fas och vilka bevis för teknik och affär det skulle ge.

“Vårt bolag började med en glad uppfinnare med en idé, samtidigt som ingenting i vågkraft hade fungerat ditintills. Det är svårt att gå till investerare och säga ”ge oss 10 miljoner euro och 15 år för att ta den här idén till en industrialiserad produkt som börjar generera intäkter”. Vi bestämde oss för att med fysik och siffror ge bevis längs vägen, en fasbaserad utvecklingsplan", sa Patrik Möller.

De började inte i änden riskkapital, berättade han.

“Privata investerare behöver se något som kan generera intäkter inom en rimlig tid. Så vi körde de tre första faserna utan riskkapital, vi finansierade de första sex åren bland annat bidrag från Energimyndigheten, EU och InnoEnergy. Efter tre faser hade vi bevis på att det här kommer att fungera, och 2018 fick med Almi Invest Greentech följt av SEB Greentech 2020. Det kan vara bra att dela upp resan”.