Han har grundat Kivra och Godel – här är Stefan Krooks nya plan: "Ett enormt kraftfullt verktyg"

När Impact Loop träffar Stefan Krook har han precis tillbringat en månad i Bhutan, ett litet buddhistiskt land i Himalaya, insprängt mellan Kina och Indien. Dels som del i en svensk delegation med lyckoforskaren Micael Dahlen i spetsen, men även på rundresa med sin dotter, en vecka i kloster − och så en global innovationskonferens med en handfull nobelpristagare.

Har den framgångsrika entreprenören och investeraren ramlat ner i en livskris?

Bhutan dyker ofta upp i lyckoforskningen eftersom landet, med sina blott 700 000 invånare, tidigt började använda sig av ett Gross National Happiness-index som komplement till gängse BNP-kartläggning.

"Man vill ha ekonomisk tillväxt men samtidigt balans med naturen och ’good governance’. Och så vill de behålla sin kultur. Landet tillhör Dalai Lamas buddhistiska inriktning, vilket är väldigt ingrott i samhället", säger Stefan Krook.

Men den svenska novemberkylan tycks inte bekomma honom. Den långa vistelsen gav tid att samla tankar som börjat ta allt mer plats under de senaste åren. Något skaver i den kapitalistiska modellen, och äntligen kunde han börja formulera sig.

"Jag har velat hitta någonting nytt att lägga ungefär 50 procent av min tid på − och jag har nu landat i vad det blir. Lite klatschigt kallar jag det för att uppdatera kapitalismen. Vi behöver inte riva ner allt det gamla, men vi behöver uppdatera mjukvaran."

Nya tider kräver nya incitament

Stefan Krook tror alltså inte på en värld utan ekonomisk tillväxt. Frågan är bara vad som egentligen premieras i det nuvarande kapitalistiska systemet?

"Vi människor är fantastiska på att komma på nya idéer och producera saker, men vi slår väldigt snabbt i de planetära gränserna. Hela det ekonomiska systemet har tidigare utgått från att det där med klimat och miljö är 'externaliteter'. Jag tror att om vi kan prissätter naturen och dess resurser på rätt sätt, då kan kapitalismen, entreprenörskapet, företagen – marknaden och dess innovationskraft rädda oss snarare än att stjälpa oss."

Han är ödmjuk inför att det inte nödvändigtvis är några helt nya eller revolutionerande idéer. Ända sedan 1960-talet har det pratats om att sätta pris på miljön och diskussionen fanns närvarande på miljötoppmötet i Rio 1992.

Situationen har knappast blivit mindre prekär under de efterföljande decennierna. Men var ska man börja?

"Min bedömning är att vi är i ett sådant allvarligt läge som art på planeten jorden, att vi behöver tokoptimera på resurser och effektivitet. I ett land som Sverige står offentlig sektor för över hälften av BNP, vilket finansieras av skatt på arbete. Det är alltså ett enormt kraftfullt verktyg att nyttja."

Och här blir det mer konkret:

"Vi kan flytta skattebasen − från skatt på arbete till skatt på naturresurser."

Min bedömning är att vi är i ett sådant allvarligt läge som art på planeten jorden

Konsumtionsskatt kan flytta kartnålen

Stefan Krook är tydlig med att Sverige inte är det bästa landet att börja med. Samtidigt måste man börja någonstans. Drömmen om ett globalt koordinerat skattesystem är minst sagt svåruppnåelig.

"Det här skiftet kommer förstås inte att ske i ett steg. Men jag tror att en nyckel är att vi börjar med att lägga in det som en konsumtionsskatt, för det skulle påverka hela kedjan", säger han och fortsätter:

"Vi kan inte ha ett system där vi ser var felen uppstår och därefter punktbeskattar eller hittar på regleringar och subventioner för att något ska ske. Vi måste helt enkelt se till att systemet gör rätt från början. Och det skulle det göra om vi satte all den skattemassan som bygger välfärdssamhället på naturresurserna istället. Då skulle marknaden optimera för det."

Hur ser den politiska mognaden ut för de här idéerna?

"Detta är mycket långt från politisk verklighet."

Så vad är det rent konkret du ska lägga halva din tid på? Vill du själv ge dig in i politiken?

"Haha, nej det tänker jag mig inte. Det här är förslag som troligen ligger decennier fram i tiden. Det jag kan göra här och nu är att prata med så många spännande människor som möjligt, så att saker kan sättas i rörelse. Jag har påbörjat jobbet med att formulera mina tankar på ett sätt som folk begriper. Föreläsningar har redan bokats, sen kanske det blir något i bokform."

Stefan Krook vill samla likasinnade från näringsliv, akademi och politik för att sätta snöbollen i rullning.

"Vi är ganska många som är överens om att vi inte kan fortsätta som vi gör. Och då kan man angripa problemet från olika håll. Jag är fortfarande övertygad om kraften som finns i innovation, entreprenörskap och företagande för att göra rätt. Jag tror på en systemlösning där företagande kan driva rätt saker och innovera bort problemen."

Vi är ganska många som är överens om att vi inte kan fortsätta som vi gör

30 år av entreprenörskap

Så varifrån kommer dessa idéer? För att förstå tankegångarna kanske vi behöver en snabbkurs i Stefan Krooks 30-åriga entreprenörssaga.

Den unge Handelsstudenten började redan på 1990-talet intressera sig för möjligheterna med internet, och mer specifikt så kallad IP-telefoni. Han grundade Glocalnet, som låg långt före sin tid – Skype skulle inte se dagens ljus förrän sju år senare.

"Vi ville bli en pan-europeisk aktör inom internet-telefoni, men marknaden var inte redo. Istället blev vi en svensk uppstickare inom telekombranschen."

Han avgick som vd 2002 och gick tillbaka till Handelshögskolan för att skriva uppsats om det som fascinerade honom mest: nämligen företagskultur.

"Ska du göra något fantastiskt så är kulturen väldigt viktig. Och för mig fanns det samtidigt en dold agenda som 29-åring: vad ska jag göra med resten av mitt liv? Jag landade i drömmen att jag ska försöka använda entreprenörskap för att göra gott."

Elbolag med en twist

Resultatet av den initiala insikten blev Godel, ett till synes traditionellt elhandelsbolag, men med en twist: allt ägs av stiftelsen Good Cause, och 100 procent av utdelningen går till välgörenhet. Men upplägget var inte självklart för alla.

”Det var väldigt många välvilliga själar som avrådde mig: ’det funkar inte så här. Du kan inte driva ett bolag som skänker bort allting.’ Mina vänner som jag hade pluggat med frågade om jag kanske hade missat första föreläsningen på Handels? Men den här humlan flyger fortfarande − och faktiskt bättre än någonsin. Jag är fortfarande övertygad om att det var rätt beslut att inte nöja mig med 10 eller 50 procent till välgörenhet, vilket var de råd jag fick.”

Den tredje etappen på entreprenörsresan var grundandet av den digitala brevlådan Kivra. Även här fanns det en större tanke, menar Stefan Krook.

”I början handlade det helt enkelt om att rädda träd. Vi skickade runt miljarder fönsterkuvert som inte ens kunde återvinnas. Ett riktigt slöseri. I dag sparar Kivra 50 000 träd varje år.”

Som investerare har han även kunnat gå in i andra svenska bolag, bland annat Flower, som bidrar med flexibilitet på energimarknaden. Där är han även ordförande sedan 2,5 år tillbaka.

Revolution – en lunch i taget

Nu vill serieentreprenören och investeraren alltså ta nästa stora steg i sin karriär: en successiv systemförändring som flyttar den skattemässiga bördan och premierar grönt entreprenörskap i alla led – utan att riva ner marknadsekonomin.

"Vi har lösningar på det mesta i dag. Men lösningarna kommer inte att implementeras om inte instrumenten är rätt", avslutar Stefan Krook innan han skyndar vidare till nästa möte med en mäktig näringslivsprofil för att trycktesta idéerna för nya öron.

Det finns många kvar att övertyga. Men om det är en livskris får den i alla fall beskrivas som ganska uppfriskande.