Sju av nio planetära gränser är redan överskridna, ändå pekar de flesta utsläppskurvor åt fel håll. Det konstaterade moderatorn Catharina Belfrage Sahlstrand som till vardags är kommersiell chef på vågkraftsbolaget Corpower Ocean, när hon inledde Loops panelsamtalet på Loops fullproppade innergård i Almedalen.
Utgångspunkten för samtalet var frågan om hur vi vänder utvecklingen och hur en ekonomi som respekterar naturens ramar egentligen ser ut.
En av de tydligaste skiljelinjerna i debatten handlar om ekonomisk tillväxt. Serieentreprenören Stefan Krook, som grundat bolag som Kivra och GodEl, menar att marknadsekonomin är en fantastisk motor som skapat enormt välstånd, men att den bygger på en felprogrammering.
"Hela resan börjar med en tro att naturen är oändlig. Och det vet vi nu att det är fel. Lösningen är att om vi ska ha marknad, då måste det här in i systemet", sa Stefan Krook.
Vill sätta ett pris på naturen
Hans förslag, som han utvecklar i boken "Laghum Economy", är att uppgradera systemet till en version 2.0. Det handlar inte om att skrota marknaden, utan om att hjälpa den att sätta ett pris på naturens resurser:
"Vi ska skatta det vi vill ha mindre av och istället sluta beskatta det vi vill ha mer av. Det vill säga arbete."
Skådespelaren och klimataktivisten Gustaf Skarsgård höll inte med. Han menar att själva jakten på tillväxt är grundproblemet.
"Vi måste minska konsumtionen med 80 procent i de privilegierade länderna och sätta ett hållbarhetsmått på företagens profit. Företag som är hållbara ska få ta ut mer vinst än andra", sa Gustaf Skarsgård.
Nina Siemiatkowski, grundare och vd på klimatinvesteringsplattformen Milkywire, tror att det är för sent att rädda klimatet genom "degrowth".
"Vi har ju redan kört in i väggen och liksom vidare förbi den så vi kan inte 'degrowa' oss ur det här problemet som jag ser det. Jag tror att systemet måste fundamentalt göras om istället. Jag tror på tillväxt som är "regenerative growth" som handlar om att återinvestera i naturresurser", sa hon.
Kalle Nilvér, grundare av GoClimate som hjälper företag att klimatberäkna och minska sina utsläpp. Han brottas dagligen med frågan om det räcker att justera kursen eller om ett helt nytt system behövs.
"Kan vi svänga om tåget lite grann, eller måste vi ha något mer radikalt systemskifte?", frågade han retoriskt.
"De äter fortfarande kött och flyger"
Kalle Nilvér pekade på en pragmatisk utmaning. Även om viljan till förändring finns hos många, är steget till handling långt. Samtidigt är tillväxt en förutsättning för att få med sig hela världen i omställningen.
"Jag har inte lyckats få mina kompisar att ändra sin livsstil speciellt mycket. Hur mycket än jag missionerat om klimatkrisen i åtta år så äter de fortfarande kött och flyger", sa han och fortsatte:
"Det finns väldigt många i världen som inte kan bry sig om miljön om de inte har ekonomisk tillväxt. Från det perspektivet så måste vi ha tillväxt tror jag, för att vi ska kunna få med oss världens befolkning."
För att företagen, inte minst de små och medelstora, ska våga satsa krävs dock en sak framför allt: politisk tydlighet.
"Vi behöver ju politiska lösningar för att hjälpa företagarna att navigera rätt. Sätt ut en flagga, 2035 ska vi hit, och det måste vara blocköverskridande för det får inte ändras. Som det har gjort de senaste åren har varit katastrof för företagarna. Nu känner man snarare att vi väntar, vi gör ingenting, för vi vet inte vad som kommer hända", sa Kalle Nilvér.
Panelen var enig om att problemet är akut och att dagens system är felriggat. Men vägen framåt återstår att enas om.
"Jag vill egentligen testa liksom Gustavs spår rakt ut. Jag vill testa Stefans spår rakt ut. Vi måste testa allt", avslutade Kalle Nilvér.