Så lite går till impact-bolagen i statens gröna storsatsning

I februari 2024 drog den nya statliga satsningen Impact Innovation igång. I vad som beskrivs som en kraftsamling för att tackla vår tids och framtidens utmaningar har myndigheterna Vinnova, Formas och Energimyndigheten fått cirka 500 miljoner kronor årligen att dela ut till fem programkontor, som i sin tur skapar projekt som företag och organisationer får söka pengar inom.

Programmen spänner från sådant som tillverkningsindustrins lägre utsläpp till hållbar mobilitet och säkrad tillgång till viktiga mineraler.

Knappt 10 procent till bolagen

Nu har myndigheterna gått ut med vilka de 174 första projekten som fått pengar inom ramen av de fem programmen är. I en första fas får de dela på 200 miljoner kronor.

När Impact Loop går igenom listan kan vi dock se att bara cirka 21 miljoner kronor går till projekt som där privata bolag är huvudsökande, där en majoritet kan betecknas som impact-bolag. Resten hamnar hos projekt som leds av myndigheter, kommuner och universitet.

Ett exempel på impact-bolag är Re:Meat som fått 801 000 kronor för att undersöka hur restströmmar kan användas kopplat till deras odlade kött. Ett annat är The Loop Factory som fått 872 200 kronor för att jobba med funktionella bindemedel för restmaterial.

Samtidigt har ett stort antal projekt som leds av statliga forskningsinstitutet Rise fått totalt cirka 27 miljoner kronor för att bland annat "utforska transformationen inom industrins vattenanvändning" för att bidra till hållbart vatten till 2050.

"Blir fel"

Louise Staffas, forskningssekreterare på Formas, menar dock att det är missvisande att påstå att det bara är knappt 21 miljoner som går till impact-bolag. Ett projekt består alltid av flera parter, där exempelvis Rise som huvudsökande kan vara en aktör ihop med till exempel ett impact-bolag.

"Det är alltid flera parter inblandade i de här projekten. Så att bara titta efter den som är huvudsökande blir fel. I de allra flesta projekt ingår privata bolag, men inte som huvudsökande. Systeminnovationen som ska accelereras av de här statliga pengarna bygger på att aktörer samverkar”, säger hon.

Så hur många av de 200 miljonerna tillfaller impact-bolagen?

“Någon sådan totalbild har jag inte", säger Louise Staffas och tillägger sedan att det är något hon kan ta fram men att det är ett tidskrävande arbete med att gå igenom samtliga projekt.

Men varför är det så få bolag som är huvudsökande?

“Det finns flera anledningar. Vi kräver samverkan i projekten, och då är det sällan företag som är huvudsökande. Det är en konst i sig att leda dessa projekt, och då är det ofta instituten, universiteten eller science parks som håller ihop projekten. Företagen finns med, men det kräver väldigt mycket av projektledaren och därmed huvudsökanden”.

Att det ser ut som det gör är dock inget som myndigheterna vill, menar Louise Staffas. De välkomnar privata bolag att söka medel, och gör ingen skillnad på dem eller andra parter.

“Vi vänder oss inte mer till någon grupp än någon annan. Vi använder våra hemsidor och sociala medier för att nå ut. Sedan kräver vi av programkontoren, som har fått ganska mycket medel, att de driver uppsökande verksamhet så att de aktörer som behövs för omställningen faktiskt är delaktiga. Jag skulle råda intresserade att läsa på om programmen och via deras egna hemsidor visa att man är intresserad.”

"En kunskapsfråga"

Ett av de programkontoren hon syftar på är ShiftSweden, som bland annat ska stötta framtidens mobilitet och samhällsbyggande. Av 23 projekt har 8 tilldelats privata företag som huvudsökande, medan 15 går till projekt ledda av myndigheter och universitet.

Enligt Carl-Martin Vikingsson, kommunikationsansvarig på ShiftSweden, finns det flera skäl till att det ser ut så.

“Det kan handla om flexibilitet i hur stöden är utformade, hur mycket tid som behöver läggas på att skriva ansökningar och hur lång tid det tar att få besked när man ansökt. Jag tror det påverkar benägenheten att söka”, säger han och fortsätter:

“När det kommer till privata bolag är det många gånger en informationsfråga och en kunskapsfråga om hur stöden fungerar”, säger han till Impact Loop. 

Har impact-bolagen alltså inte förstått att de kan söka stöd via de här projekten?

“Kunskapen varierar såklart om vilka stöd som finns att söka och hur det går till att söka. Men det finns naturligtvis en betydligt större vana att söka bland exempelvis universitet och forskningsinstitut.”

Kommer mer pengar gå till impact-bolag i framtiden?

“Det är ju upp till bolagen själva också. Om det finns impact-bolag inom framtidens mobilitet och samhällsbyggande som har en idé eller undrar något, så tycker jag att de ska höra av sig till ShiftSweden. Så tar vi det därifrån.”

Behöver betala hälften själv

En annan förklaring till att impact-bolagen inte söker lika mycket pengar som universitet och statliga myndigheter kan vara att reglerna skiljer sig åt. Oftast kan företag få som mest 50 procent i statligt stöd, resten av kostnaderna måste de stå för själva. Det offentliga behöver däremot inte stå för 50 procent själva.