Vinnova räknar med nedskärningar på 1 miljard – vissa startup-satsningar "stryks helt"

I den budgetproposition som den moderata finansministern Elisabeth Svantesson presenterade i september fanns det flera poster som är relevanta för små, innovativa bolag att ha koll på. Bland annat kommer innovationsmyndigheten Vinnova att få mindre pengar att dela ut, som Impact Loop tidigare rapporterat om.

Men slaget blir betydligt hårdare än vid första anblick. 

“Vinnovas anslag minskas 17 procent, från 3,5 till 2,9 miljarder kronor, till 2026. Samtidigt har vi fått flera nya stora regeringsuppdrag på sammanlagt 1,1 miljarder utan att nya medel skjuts till för uppdragen. Det innebär att budgetnedskärningarna i praktiken är större än de 17 procenten”, säger Jan Sandred som jobbar med innovationsprogrammen på Vinnova.

“De nya stora regeringsuppdragen gör oss till en renodlad teknikfinansiär åt storföretag. Det medför ett minskat inflöde av startups till inkubatorer och acceleratorer, och till den privata finansieringsmarknaden", säger han.

Slopar investeringar i AI

I en konsekvensanalys av budgetpropositionen, som myndigheten skickat till regeringen och som Impact Loop begärt ut, kommer nedskärningarna att få omfattande effekter. Bland annat befarar man att kapaciteten inte kommer att finnas där för att fortsätta investera i viktiga framtidsområden som nanorobotik, AI och syntetisk biologi.

“Samtliga av Vinnovas områden påverkas och därmed även samtliga målgrupper. Innovativa småföretag, startups och scaleups är särskilt sårbara, inte minst i lågkonjunktur, men trots detta kommer Vinnovas stöd till dem att minska betydligt“, skriver Vinnova i sin konsekvensanalys.

Myndigheten uppger att man vill prioritera innovation inom impactområdet inom ramarna för de medel man ändå kommer att förfoga över. Men de kommer inte att nå mindre aktörer i samma utsträckning som tidigare.  

“Baserat på tydligheten i hur avgörande dessa bolag är för framtida hållbarhet och konkurrenskraft så har myndigheten värnat denna portfölj i möjligaste mån. Trots detta så uppskattas just nu minskningen till cirka 100 miljoner kronor om man jämför 2023 med 2026. Minskningen hanteras genom att insatser mot deeptech prioriteras, det vill säga banbrytande teknik som kräver intensiv forskning och utveckling med stora tids- och kapitalkrav för att gå från idé till marknadstillämpning. Det innebär att de återstående satsningarna mot innovativa SMF (inklusive startups och scaleups) minskar eller stryks helt”, skriver Vinnova.

Områdena som kan drabbas värst

Vissa specifika områden inom impact väntas drabbas ännu mer.

“Exempel på sådana befintliga styrkeområden som riskerar att försvinna, eller åtminstone minska rejält, är avancerade material (inklusive råvaruförsörjning), cirkulär och biobaserad ekonomi, produktionsteknik, gruvområdet och precisionsmedicin”, skriver myndigheten vidare.

Generellt befarar myndigheten att man inte kommer ha förmågan att hänga med i områden där utvecklingen går snabbt. Man lyfter fram AI som ett exempel på ett område inom näringslivet där det finns ett behov för myndigheten att vara snabbfotad. 

“Neddragningen tar bort möjligheten för myndigheten att agera så proaktivt under perioden 2024–2026, vilket är problematiskt givet hur snabbt omvärlden rör sig”, skriver man.

"De behöver prioritera"

Läget för innovationsmyndigheten är just nu speciellt. Förra månaden lämnades forskningsfinansieringsutredningen över till regeringen. En utredning som innehöll förslag om att helt avveckla Vinnova och flera andra myndigheter för att inrätta nya ersättningsalternativ. Bland annat föreslås en ny innovationsmyndighet som får 1,7 miljarder kronor i budget per år. Målet uppges vara att skapa något som är mer effektivt.

Det finns också en vanlig kritik mot uppföljningen kring vilka stöd som delas ut från myndighetshåll utan att det fastställs vilken effekt de får. Bland annat uttalade sig energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) kort efter att budgeten presenterades och att myndigheten fick ett stort regeringsuppdrag kring nästa generations mobilnät, 6G.

”Det är inte så att vi vill att de (Vinnova) ska göra exakt samma sak i dag, fast för mindre pengar. De behöver prioritera och effektivisera”, sa hon till DN i september. 

Men Jan Sandred upplever att myndigheten inte kan jobba på ett annat sätt än med breda stöd.

“När man följt upp hur det gått så ser man att det inte blir något med de allra flesta av bolagen som får stöd. Sedan är det ungefär 10-15 procent som går i konkurs. Men det är en handfull som blir gaseller och deras intäkter i form av skatt och arbetstillfällen täcker upp för det vi investerar. Sverige går med vinst när vi jobbar på det här sättet”, säger Jan Sandred och lägger till:

“Alla tror att det är någon slags normalfördelningskurva, att man på förhand kan veta vilka som kommer att lyckas. Men så är det inte. Man kan inte plocka russinen ur kakan. Vi kan inte veta vilka som kommer att lyckas och det är därför vi har de här breda stöden. Vissa av de här projekten har så hög risk att ingen annan än staten är villig att finansiera dem. Riskkapitalet kommer in senare. Det är bara att titta på Oatly, som tidigare hette Solhavre, eller Proviva. Att sälja havredryck eller tillsätta mjölksyrebakterier i juice lät tokigt på den tiden på den tiden vi investerade i dem.”

Nyligen skrev Impact Loop om att budgetnedskärningarna hotar det impactstöd som Vinnova delat ut i flera år. ‍

LÄS MER: Tillväxtverket och Vinnova blir av med hundratals miljoner: "Kommer att påverka vår verksamhet"
LÄS MER: De vann slaget om statliga pengarna – då börjar nya riskkapitalbolaget investera (och i vad)