Investera i sociala bolag? Hon ger tre tips och ryter ifrån mot vanliga sättet: "Slapp inställning"

Impact Loop skrev igår om Impact Invest, en alternativ investeringsfond som finansierar både entreprenörer och andra aktörer som erbjuder lösningar för bättre hälsa och välbefinnande.

Fonden har startats av Ruth Brännvall, fondförvaltare och doktor i ekonomi och management, som såg att sociala investeringar inte lockade till sig samma intresse som andra områden inom hållbarhet.

Nu delar hon med sig av hur konceptet fungerar och ger råd till andra investerare som vill gå in i social hållbarhet.

Flera finansieringsformer

Impact Invest har hittills gjort fyra riskkapitalinvesteringar och även beviljat några mikrolån. Just att som investerare erbjuda flera olika finansieringsformer är unikt i Sverige, enligt Ruth Brännvall. 

“Man tänker fortfarande väldigt mycket traditionellt riskkapital i Sverige. Vi vill visa att man kan göra nytt och anpassa sin finansiering baserat på de icke finansiella mål man vill uppnå. Det kan handla om lån, krediter och allt möjligt, det är helt beroende på verksamheten. Vi bryr oss inte heller om bolagsformen, om det är ideellt eller inte. Vi vill bara koncentrera oss på att få till de sociala effekterna tillsammans med en ekonomisk lönsamhet", säger hon.

Man tänker fortfarande väldigt mycket traditionellt riskkapital i Sverige

Den minsta finansieringen Impact Invest går in med är 200 000 kronor, men snittet har varit 2 miljoner kronor under de första två åren.

"Vi tar små tickets de första åren eftersom vi både vill testa olika finansieringslösningar och typer av bolag. Sedan får vi se vad som fungerar bäst och göra följdinvesteringar i de aktörer som växer bra."

Sätter upp mätmetoder

För att mäta vilken effekt en organisation kan göra utgår Impact Invest från WHO:s ramverk för faktorer som påverkar hälsa. Man sätter sedan upp olika indikatorer och mätmetoder, som enkäter, observationer eller intervjuer, baserat på verksamheten för att följa upp vad det blir för förändring.

Impact Loop har tidigare skrivit om så kallade utfallskontrakt, som går ut på att en investerare mäklar ett avtal mellan en leverantör och en kund, som inte betalar förrän man sett de sociala effekter man kommer överens om. Investeraren finansierar leverantören fram tills dess.

Handlar detta om utfallskontrakt?
“Det skulle det kunna göra, men det är rätt komplext eftersom man behöver vara tre parter. Vi vill jobba med enklare varianter. Till exempel kan man låna pengar av oss och så förbättrar vi villkoren i takt med att vi ser de sociala effekterna vi kommit överens om. Eller att man kan vara flexibel med att bolaget betalar tillbaka mer ju mer man växer, så att det blir mer entreprenörsvänligt. Vi vill testa många olika sätt."

För den som inte är van vid att investera i social hållbarhet har Ruth Brännvall tre punkter hon tycker att man ska tänka på när man bedömer investeringar inom social hållbarhet:

1. Problemförståelse

"När man pratar om sociala frågor handlar det ofta om att få till beteendeförändringar. Så man behöver som investerare sätta sig in i problemet och förstå att ju mer beteendeförändring man vill åt desto mer tid tar det. Då vet man hur mycket tålamod man behöver ha. Sedan tycker jag att investerare behöver bli bättre på att ställa kritiska frågor. Man ska inte lita blint på entreprenören, utan kolla om de gjort piloter och tester, så att de vet att deras lösning behövs och funkar."

Jag tycker att investerare behöver bli bättre på att ställa kritiska frågor

2. Förståelse om sociala utmaningar

Den andra punkten handlar om att förstå att affärsmodellen kan te sig annorlunda inom området.

"Sociala utmaningar är ofta komplexa. Det är frågor som hälsa, utanförskap och skolresultat. Det är problem som ofta kräver partnerskap för att man ska lyckas. Man är ofta beroende av andra ideella föreningar eller offentliga aktörer för att åstadkomma det man vill."

3. Mäta sociala effekter

Slutligen behöver man lära sig att mäta de sociala effekterna.

"Jag blir väldigt trött på investerare som säger att de bidrar till ett visst utvecklingsmål. Det är inte värt något att bara säga så och tyder på en slapp inställning. Ska man investera sina resurser vill man ha resultat och då behöver man tydliga effektmål. Och inga aktivitetsmål, hur många som laddar ner en app säger inget om verksamheten gör något bra. Det är som att säga att ett sjukhus är bra ju fler patienter de har och inte om de faktiskt bli friskare."

Ska man investera sina resurser vill man ha resultat och då behöver man tydliga effektmål

Hur ska man väga den finansiella potentialen?
"Vår filosofi är att man ska lägga ihop ekonomi och sociala resultat. Ibland kanske det sociala går bäst och det ekonomiska bara okej. Och ibland kanske det blir tvärtom. Om man säger att det sociala aldrig kan vara det viktigaste, då är frågan vad man är ute efter egentligen. Är man verkligen en impact-investerare? Vill man maximera effekten behövs det en flexibilitet. Sedan behöver man såklart göra val kring vilka man investera i. Där vet vi att vissa områden, som vård, social omsorg och förebyggande hälsa, är mer personalintensiva och har lägre marginaler, och har därför svårare att locka riskkapital."

I de fyra bolag Impact Invest investerat i finns Monthly of Sweden, som utvecklar nya produkter för kvinnor inom mens och inkontinensbesvär efter graviditet, Likvor, som har en lösning för diagnostik av en specifik demenssjukdom som används av flera universitetssjukhus ,och norska Picterus som har en alternativ diagnostikmetod för gulsot hos nyfödda.

Men man har även investerat i något helt annat: Tendium, som har en plattform för offentliga upphandlingar.

“Tendium är vad vi kallar för en ‘impact enabler’ genom sin plattform. Det är många inom sociala verksamheter som är beroende av att få avtal med offentliga aktörer. Men man har små resurser och det kan vara tufft administrativt att tävla med större bolag om avtalen. Tendium är en spännande aktör som förenklar processen. Och det här är ett område där det verkligen behövs utmanare”, säger Ruth Brännvall. 

LÄS MER: Social hållbarhet kliver fram ur klimatskuggan: "Aptiten är jättestor"