Volta Greentech slår tillbaka mot kritiken: "Fodertillskotten fungerar"

Under de senaste månaderna har debatten om metanreducerande fodertillskott intensifierats, både i Sverige och internationellt. I Storbritannien blev det till exempel folkstorm mot tillskottet Bovaer efter att Arla beslutat att introducera det på 30 gårdar.

I Danmark infördes nyligen krav på fodertillsatser för mjölkbönder med fler än 50 kor med efterföljande protester. Även i Sverige är tillskotten ett ifrågasatt ämne där Arla, LRF, Livsmedelsverket och Jordbruksverket alla valt att förtydliga information om användandet av Bovaer på sina hemsidor.

”Det är en del personer som känner oro och har starka känslor kring metanreducerande fodertillskott på sociala medier. Det här är inte något nytt, men situationen har blivit mer intensiv de senaste två månaderna”, säger Fredrik Åkerman, vd för svenska Volta Greentech som utvecklar fodertillskott.

Igår gick han ut i en debattartikel i ATL (Lantbrukets affärstidning), och försvarar tekniken.

”Det kändes viktigt att förklara vår syn på det hela och bemöta några av de vanliga missförstånden”, säger Fredrik Åkerman.

Starka åsikter

Kommentarerna lät inte vänta på sig och en stor del av de som kommenterat artikeln på ATL:s Facebook-sida är starkt kritiska till användandet. Bland annat handlar det om att de inte vill ha tillsatser i mejeriprodukterna, att man inte ska mixtra med kossornas matsmältning och att det det finns andra områden som ger större effekt att minska utsläppen.

Enligt Fredrik Åkerman kan en del av oron spåras tillbaka till när kritiken började ta fart i Storbritannien i november förra året, då konspirationsteorier om fodertillskott började spridas.

" Det handlade till exempel om att Bill Gates försökte plantera in GPS-chip i folks kroppar och att man gjorde det här för att kontrollera befolkningsmängden i världen. Det var ganska galna grejer. Så jag tror att väldigt mycket av den här oron skapades av all den missinformationen som skedde i början", säger Fredrik Åkerman.

Beprövad teknik

Enligt Fredrik Åkerman är metanreducerande fodertillskott inget nytt - det har redan använts till hundratusentals kor runt om i världen med goda resultat.

"På en svensk gård med cirka 650 mjölkkor som använder Bovaer reduceras nu 3 ton metan varje månad, vilket kan omräknas till 80 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som att flyga mellan Stockholm och New York 215 gånger", skriver Fredrik Åkerman i debattartikeln.

Tillskottet Bovaer, som produceras av DSM Firmenich och som även används av Volta Greentech i några projekt, är godkänt av EU och är ofarligt för djur och människor. Det överförs inte heller till mjölken utan bryts ned i kons mage. Idag används det i över 25 länder, inklusive i Sverige, enligt Arlas hemsida.

Däremot får Bovaer inte användas i ekologisk produktion.

"Tillskotten som vi använder är syntetiskt producerade. En stor del av poängen med ekologiska och KRAV-märkningar är att man ska hålla det så naturligt som möjligt. Jag tycker det är rimligt att det inte ska vara tillåtet för ekologiskt så att det alternativet finns", säger Fredrik Åkerman.

Syntetisk produktion för större skala

Volta Greentech har tidigare utvecklat ett fodertillskott baserat på rödalger. På grund av höga produktionskostnader har företaget nu skiftat fokus till att syntetiskt framställa metanreducerande ämnen liknande dem som finns i algerna. Denna nya metod är betydligt mer kostnadseffektiv och möjliggör storskalig produktion.

"Det är bättre att producera den här typen av molekyler syntetiskt och sedan göra ett tillskott av det", säger Fredrik Åkerman.

Det nya tillskottet, kallat Lome, förväntas lanseras på den europeiska marknaden 2026, efter nödvändiga regulatoriska godkännanden.

"Vi gör en massa forskning och säkerhetsstudier för att bevisa att produkten fungerar som den ska och på ett säkert sätt", säger Fredrik Åkerman.

Oro bland lantbrukare

Debatten har skapat en viss oro bland lantbrukare, men enligt Fredrik Åkerman handlar det mer om den starka opinionen än om själva produkten.

"Vi arbetar tätt med lantbrukare och generellt ser de fodertillskott som en bra och lättanvänd lösning. Men de oroar sig för hur vissa grupper uttrycker negativa åsikter på sociala medier. Det blir en rädsla för att få hat riktat mot sig", säger han.

Till exempel har det lanserats både en svensk och norsk hemsida som specificerar vilka mejerier som köper mjölk från lantbrukare som använder fodertillskott.

Saknar ekonomiska incitament

Användningen av fodertillskott i Sverige är ännu begränsad, men växer.

"Fler gårdar börjar använda det och det finns en vilja i branschen att minska utsläppen. Men i Sverige är det utmanande med ekonomiska incitament att minska utsläpp, vilket gör att det inte är så stor skala på de projekt vi jobbar med", säger Fredrik Åkerman.

Om Sverige kommer att följa Danmarks linje med krav på fodertillsatser återstår att se, menar han.

"Jag är helt säker på att alla kor i Sverige också kommer att få tillskott för att det har så otroligt stor positiv påverkan. Oavsett om vi kommer att se bidrag, skatter eller mandat på att man måste använda tillskott i Sverige så kommer det i slutändan innebära att maten blir lite dyrare – och att det är konsumenten som får ta den kostnaden. Men jag tycker det är rimligt att man betalar lite mer för mat som har en betydligt lägre klimatpåverkan", säger Fredrik Åkerman.