Affärsmodellen växer som en raket – så lyckas du med pre-loved

3,7 miljarder kronor. Så mycket omsatte begagnat-branschen i Sverige under fjärde kvartalet förra året, visar Svensk Handels nylanserade pre-loved indikator.

“Det går så pass fort nu att det är lite av en hygienfaktor att börja titta på ett begagnat-erbjudande, i alla fall som en kompletterande affärsmodell", säger Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Sju av tio konsumenter har handlat begagnat det senaste året. Orsakerna till uppsvinget är flera. Dels tuffa ekonomiska tider, vilket gör att folk letar efter billigare kläder och produkter. Dels miljöfaktorn, främst drivet av den yngre generationen som också ser begagnat som ett sätt att hitta unika produkter.

Hos handlarna har ett ökat intresse och tekniska framsteg drivit på utvecklingen, inte minst att kunna samköra en traditionell och begagnad affärsmodell.

Slutligen har lagstiftning och politikens bidrag drivit på. En mängd lagstiftningar är på gång från EU som kommer att uppmuntra och i vissa fall kräva mer återbruk av produkter.

Långt ifrån alla har hakat på

Hur ser det då ut hos handlarna? Över 20 procent av Svensk Handels medlemmar har redan någon form av second hand-erbjudande. Ändå svarar hälften av bolagen att de inte funderar på att erbjuda begagnade produkter, enligt branschorganisationens Hållbarhetsundersökning.

Till viss del kan det bero på att man inte erbjuder produkter som lämpar sig för second hand, men det kan även handla om ointresse eller att man inte tror att efterfrågan finns, tror Magnus Nikkarinen.

Det finns också utmaningar i att säkerställa kvalitet, produktsäkerhet och ursprung, vilket kan vara begränsande faktorer.

“Glädjande nog ser vi att praktiskt taget alla bolag som testar att erbjuda second hand, även fortsätter med det. Det finns fortfarande en puckel att börja erbjuda det, men när man gör det så är det något som man ser ett mervärde av”, säger han.

Måste skapa efterfrågan

Ett exempel på ett traditionellt bolag som erbjuder second hand som komplement är Synsam som genom sitt koncept, Synsam Outlet, ger kunderna möjligheten att – vid sidan om nya bågar – köpa eller hyra second hand-bågar. Den första fristående outlet-butiken slog upp portarna i slutet av 2020 och har sedan dess utökats till 17 butiker i både Sverige och Norge.

“När vi började med konceptet hade våra marknadsundersökningar visat att kunden ville konsumera mer hållbart. Men kunden har inte alltid svaret på vad man ska göra framåt, ibland måste man skapa efterfrågan”, säger Hanna Ekstrand, vd på Synsam Outlet.

Synsam var också tidigt ute med att erbjuda en prenumerationstjänst för glasögon. Istället för att köpa nya bågar när synen förändras kan kunderna hyra bågarna, via Synsam Lifestyle.

“När du köper bågarna tenderar de att hamna i en byrålåda efter ett tag. Med abonnemanget får du en uppdaterad glasögongarderob efter dina behov, du får kontroll på din ögonhälsa med regelbundna synundersökningar och vi tar hand om bågarna och möjliggör att de kommer ut och kan användas av fler kunder igen. Det blir en plattform för det cirkulära”, säger Hanna Ekstrand.

Når en ny kundgrupp

Med ett nytt koncept i fristående butiker ville Synsam skapa en tydlig destination för sin cirkulära modell där de även når en ny kundgrupp som uppskattar ett lägre pris.

“Butikerna signalerar tydligt att andrahands-produkter till låga priser kan inhandlas i ett modernt och attraktivt butikskoncept. Det var ett sätt att tillsammans med kunden skapa status av att handla second hand och tydligt förmedla det nya konceptet till målgruppen”, säger Hanna Ekstrand.

Initialt har den yngre generationen visat ett större intresse för second hand-bågar. De äldre kunderna kan till en början låta skeptiska men blir positivt överraskade när de förstår att bågarna de är intresserade av är både second hand och i fullgott skick, menar hon.

“Det finns en image-del i det som är bra. Man berättar gärna att det är second hand-bågar man har på sig.”

AI-teknik för att effektivisera

EU:s förslag om att varor ska ha ett digitalt produktpass kommer med stor sannolikhet hjälpa till att utveckla second-hand affären och öppnar upp nya möjligheter för en rad olika företag.

“Det vi pratat om kring digitaliseringens möjligheter är nu på väg att förverkligas. Spårbarheten kommer successivt att öka med information som aktörer på marknaden kan dra nytta av. Det kan handla om allt från materialinnehåll, antal ägare, vilka förändringar som gjorts, till att verifiera äkthet”, säger Magnus Nikkarinen.

I ekosystemet kring second hand-handeln finns det redan en rad bolag som hjälper till att utveckla affärssystem och som erbjuder olika former av digitala produktpass-lösningar och plattformar att sälja sina produkter via. Det finns även möjlighet att använda AI-teknik för att effektivisera hanteringen av varorna.

“En stor utmaning ligger i hanteringskostnader. Det är klart att det blir dyrare att hantera en enskild vara som man ska sälja igen. Innovationer och tekniska lösningar kan vara centrala för den här omställningen och för att hitta lönsamma affärsmodeller över tid”, säger Magnus Nikkarinen.

Att politiken hjälper till att skapa lönsamhet kring begagnathandeln är viktigt, menar han. I Sverige råder full moms på alla begagnade varor vilket konkret innebär att begagnade varor dubbelbeskattas.

“Det här är en lågt hängande frukt som verkligen skulle underlätta och göra det mer ekonomiskt intressant för företagen, sänka priset till konsument och skicka en politisk signal att man verkligen menar allvar med systemomställningen.”

För att ge fler kunder möjlighet att köpa second hand, testar Synsam även en shop-in-shop lösning med second hand bågar i en handfull ordinarie Synsam-butiker. De letar även efter nya lägen för att ytterligare expandera outlet-butikerna.

“Det handlar om att bestämma sig för att det här är viktigt och att börja testa. Alla har en möjlighet att erbjuda second hand på ett eller annat sätt, säger Hanna Ekstrand och fortsätter:

“Det är retail-bolagen som jobbar med cirkulära flöden som i större utsträckning kommer att bli valda av kunden. Morgondagens kund kommer att ställa högre krav på att bolagen tar ett ansvar på riktigt.”