AI ska hjälpa moderatorer att faktagranska lögner om klimatet

AI målas ofta ut som en riktig klimatbov. Men vilka möjligheter skapar tekniken i relation till den gröna omställningen?

Detta ville WWF och AI Sweden titta närmare på. I en förstudie genomfördes intervjuer med 35 experter – både inom AI och hållbarhet, men också inom livsmedelskedjan.

Sammantaget landade man i en rapport som presenterar nio utmaningar och deras möjliga AI-lösningar, som Impact Loop tagit del av.

Fem av dem handlar om generella verktyg för att knuffa mänskligt beteende i rätt riktning – bland annat ett verktyg för samtalsmoderatorer att kunna faktagranska i realtid och få förslag på skarpa följdfrågor. Ett annat förslag handlar om att upptäcka manipulationsförsök, ett tredje om AI-stöd för att klara upp miljöbrott.

Örjan Jansson är expert på klimatinnovationer på WWF Sverige och har lett arbetet med rapporten. Han förklarar tanken kring avgränsningen:

"Vi ville se på var vi kan få störst transformativ effekt i samhället. Vilka är rotorsakerna till att den gröna omställningen går för långsamt? Då landade vi i beteenden."

Utgångspunkten är att fenomen som desinformation, polarisering, manipulation och kunskapsresistens bromsar samhällsutvecklingen. AI kan elda på den utvecklingen. Men AI kan också bidra med lösningar.

"Vi ville titta på hur man kan tackla det."

Nedslag i mathyllan

Fyra av de presenterade möjligheterna rör sig inom matsystemet och dagligvaruhandeln, bland annat med AI inom matsvinn, konsumentupplysning och recept.

"Vi ville göra nedslag i en sektor också. Både vi och AI Sweden jobbar nära livsmedelsbranschen, så det blev en naturlig förlängning av arbetet."

Örjan Jansson hänvisar till den så kallade isbergsmodellen, som rapporten utgår från. Högt upp på isberget återfinns ofta teknik som kan lösa ett väldigt specifikt problem. Under ytan tronar en stor massa av systemutmaningar som oftare utgör rotorsakerna.

"Våra mänskliga beteenden ligger till grunden för många av våra problem som syns ovanför ytan, inte minst när det gäller vad vi äter. Därför rymmer de också en enorm hävstångseffekt för förändring. Vi ville sikta in oss på den svårare delen."

Ni kallar rapporten för en förstudie. Vad ska hända sen?

"Syftet är skapa intresse hos expertis inom de här områdena. Därefter är planen att starta utvecklingsprojekt kombinerat med forskning för att se om vi kan åstadkomma riktigt bra effekter. Då kommer vi sannolikt leta efter extern finansiering."

Örjan Jansson avslöjar även att ett förslagen ska bli verklighet redan under mars månad.

"Vi kommer delta i ett hackathon anordnat av AI Sweden och Google.org för att ta fram en prototyp kring idén om en faktagranskare för samtalsmoderatorer. Vi tror att det är ett lämpligt case som skulle kunna bidra till att nyansera och berika debatten framöver – inte minst rörande klimatfrågor och den gröna omställningen."

Fokus på möjligheter

Örjan Jansson poängterar att det inte är meningen att förringa AI-utvecklingens baksidor. Men han menar samtidigt att utvecklingen inte heller går att stoppa.

"Vi vill vara aktiva i den här frågan. Det är bättre att ta en aktiv roll för att styra mot så bra användningsområden som möjligt. Om vi bara rusar mot att effektivisera allting med 20 procent riskerar vi också att utarma planeten 20 procent snabbare."

Där kommer beteenden kring kommunikation och konsumtion in, lyder analysen.

"Det ska vara lätt att välja rätt i vardagen, men det kräver ett ledarskap som vi inte tycker finns i dag. Det behövs krafter som ser till att vi kan göra bättre val. Där ser vi en stor potential i att AI kan hjälpa oss konsumera mindre, smartare och hälsosammare", avslutar Örjan Jansson.