Deras hållbara byggmaterial ska bli vägar i Afrika – nu saknas bara kapitalet

Först några punkter för bakgrund till denna artikel:

• 400 miljoner ton plast produceras årligen i världen. Varje dag lämpar tusentals sopbilar ner plastavfall i våra hav, floder och sjöar. Bara en tredjedel återvinns.
• I Somaliland och Somalia är frågan om plastföroreningar särskilt pressande på grund av snabb urbanisering och kustföroreningar, som skadar miljön, djurliv och människors hälsa.
• Stora delar av plasten i regionen bränns upp på stora fält, och röken skadar miljön som i sin tur har en stor påverkan på den allmänna folkhälsan.

Att det nu finns ett svenskt bolag på banan som vill göra något åt det här, genom att skapa byggmaterial av all plast som slängs på gator, på träd och i havet, går att beskriva som en slump.

Men det stämmer inte. Det handlar snarare om tre personers respektive banor och bakgrund som gjort att de lärt känna varandra och hittat fram till affärsidén bakom SomaRecycle.

"Jag hade bara väntat på att få möta personer som Ismail och Sayidali", säger medgrundaren Degmo Daar, en Uppsalabo med techbakgrund som fokuserat på inkluderande och normkritisk design.

Följde varandra på sociala medier

Hon hade spånat på en idé om hur plast kan omvandlas till något som gynnar samhället, men saknade ett team. De tre hade länge följt varandras resor via sociala medier men träffades för första gången i verkligheten på ett inspirationsevent i Stockholm.

Då var medgrundaren Ismail Abdullahi (hållbarhetskonsult från Jönköping) och Sayidali Ahmed (byggnadsingenjör från Västerås) redan igång med att förverkliga sin vision om ett bolag som skulle ge tillbaka till hemlandet.

Ismail Abdullahi berättar:

"Tanken föddes när jag var här 2020 och höll i en utbildning om hållbarhet och de globala målen. Kompetensen kring sådant som återvinning är begränsad och det finns inget fungerande system. Det blev tydligt då. Jag märkte det även när jag umgicks med mina vänner, det fanns ingenstans att kasta förpackningsplasten. Min bil blev till en papperskorg."

Att kunna använda all plast till just byggmaterial har också sin grund i läget i landet.

"På grund av klimatförändringar sker det ofta översvämningar som skyfflar bort vägar som idag byggs av cement med dålig grund. Det resulterar i att vägar förstörs."

Han säger "här" eftersom han vid intervjutillfället är på plats i landet. Bolaget har nämligen kommit en bra bit på väg med sitt företag. De har valt att fokusera på staden Berbera, en kuststad i Somaliland som är en självutropad inofficiell "stat i staten" i Somalia, och en del av landet som är känd för att ha en mer utvecklad demokrati och större stabilitet än det officiella landet.

Ska öppna fabrik

I Berbera, en stor handelsplats med Afrikas horns största hamn, är tanken SomaRecycles första fabrik ska öppna. Där ska hållbart byggmaterial, byggstenar med nio gånger längre livslängd än de gjorda på cement och har fem gånger lägre koldioxidutsläpp än cementstenar, tillverkas av plast som bolaget dels ska få in från kommunen (där finns långtgående dialog med borgmästaren) och från privatpersoner och andra aktörer som kan samla in plast och lämna in det mot betalning, en slags pant. De har även kontakt med tre andra somaliska städer som visat intresse.  

Så vad stoppar dem från att komma igång? Jo, finansiering.

"Det är kapitalet som saknas just nu. Och det söker vi för fullt, allt från riskkapital till olika utvecklingsprojekt. Vi planerar att söka innovationsstöd från EU, bland annat", säger Degmo Daar och fortsätter:

"Det administrativa och företagsbyggandet är klart. Men anskaffningen har varit rätt utmanande, och min analys är att det handlar om att det finns ett visst motstånd mot att verksamheten inte är i EU eller i Sverige. Många har inte koll på Somaliland, som har haft demokratiska val sedan 1991."

Ismail Abdullahi fyller i:

"Alla pratar om en hållbar värld. Och i länder som Sverige finns kompetensen och kunskapen för att skapa det. Men om kunskapen stannar i de västerländska länderna, hur ska vi då få en mer hållbar planet?"

70 procents arbetslöshet

Trots att pengarna ännu inte finns på plats så har bolaget gott hopp om att på sikt kunna skala upp – och det ordentligt. Konceptet de utvecklat i Berbera går enkelt lansera på andra ställen, menar de.

Samtidigt slutar inte ambitionerna med att bidra till att plasten används hållbart.

"Plasten är en del, den finns överallt i landet och vissa där kallar plast för 'blommor' då den sitter i buskarna och på träden", säger Degmo Daar och fortsätter:

"Men vårt projekt handlar också om medvetenhet, att på sikt utbilda människor. Och ge arbete åt människor i ett land med 70 procents arbetslöshet bland unga vuxna, som står för majoriteten av befolkningen. Det finns en social impact i det här också. Vi satsar också på att anställa kvinnor för att skapa rättvis och jämlik tillgång till arbete."

"Dessutom kommer vi att använda oss av digitala avfallshanteringssystem med smarta behållare som ger realtidsdata om avfallsmängder och förbättrar avfall separation vid källan", avslutar Sayidali Ahmed.