Elbilarna ökar – men riskerar Sverige att bli omkörda i elbilsracet?

Elbilarna fortsätter att rulla ut på de svenska vägarna. Under 2024 ökade antalet elbilar i trafik med 23 procent, enligt ny statistik från Trafikanalys. Men ökningen är ojämnt fördelad över landet.

Stockholms län dominerar med 141 988 elbilar, vilket motsvarar fyra av tio elbilar i Sverige. I länet är 14 procent av alla personbilar eldrivna. Lägst andel har Dalarnas län där bara 4 procent av bilarna är elbilar.

"Vi ser att elektrifieringen av personbilar fortsätter, men den går olika fort i olika delar av landet. Högst andel elbilar har kommuner i storstadsområdena, lägst andel har främst kommuner i Norrlands inland", säger Anette Myhr, statistiker på Trafikanalys i en kommentar.

En anledning kan vara att det saknas laddinfrastruktur i delar av landet. Enligt Trafikverkets kartläggning från början av 2024 är det just i Norr- och Västerbotten samt Dalarna som det saknas tillräckligt med laddstolpar.

Stöd skjuts fram

Företag som vill bygga publika laddstationer för privatbilar har kunnat ansöka om stöd från Naturvårdsverket och Trafikverket – och intresset har varit stort. Enligt Naturvårdsverket är en stor del av stödet redan uppbundet i pågående projekt, vilket gör att nästa utlysning skjuts upp.

Även hos Trafikverket är pengarna slut. Den sista utlysningen är genomförd och nu fortsätter arbetet med de stöd som har beviljats, enligt deras webbplats. Samtliga laddstationer ska vara färdigbyggda och i drift senast 2025.

Varnar för tappat försprång

Trots att andelen elbilar i den totala fordonsflottan fortsätter att öka, minskar deras andel bland nyregistrerade personbilar. Klimatbonusen infördes 2018 och var i bruk fram till slutet av 2022. Andelen elbilar bland nyregistreringarna steg under flera år och nådde 38 procent 2023, men sjönk till 34 procent under 2024.

I en debattartikel i Dagens industri varnar Joachim Nordin, vd för Skellefteå Kraft, och Karin Eriksson, vd för OKQ8, för att Sverige riskerar att tappa sin position som föregångsland. De pekar på hur länder som Norge, Tyskland och Nederländerna genom en stabil politik nu tar täten i utvecklingen.

"Den ryckighet som vi har sett i Sverige i kombination med osäkerheten om framtiden för elbilarna är det som i första hand begränsar utbyggnaden av laddinfrastrukturen, en begränsning som i sin tur motverkar elbilsförsäljningen", skriver de i debattartikeln.

Skrota stöd till laddning

Stödet till publik laddning av personbilar skulle göra mer nytta om det i stället användes för att främja elbilar – och bidraget kan skrotas redan i dag, skriver Joachim Nordin och Karin Eriksson. Så länge de är övertygande om att antalet elbilar på vägarna ökar tillräckligt snabbt är de som långsiktiga aktörer är villiga att investera i laddinfrastruktur. För det krävs långsiktiga och trovärdiga spelregler.

De efterlyser nu ett ambitiöst mål för antalet elbilar på vägarna år 2030, samt en tydlig plan för att nå målet som både regering och opposition kan enas om.

Elnätets kapacitet – en flaskhals

Robin Andersson, vd för laddinfrastrukturbolaget LexEnergy menar att subventioner är viktiga i början av en omställning, men i längden måste kommersiella värden bära investeringarna.

"Men konsumenterna måste känna en trygghet att det finns laddinfrastruktur för att vilja köpa en elbil. Så det blir lite moment 22 – var börjar vi någonstans?", säger han.

Om stöden försvinner riskerar utbyggnaden att domineras av större aktörer med de finansiella musklerna att investera, medan mindre företag får svårare att etablera sig.

En av de största utmaningarna enligt Robin Andersson, är att elnätet är underdimensionerat, vilket gör det svårt att snabbt rulla ut ny laddinfrastruktur. För att till exempel möjliggöra fler snabbladdare krävs effektiva anslutningar och optimering av elnätet.

"Det stora hindret för elektrifieringen, som det pratas för lite om, är elnätets kapacitet. Utbyggnaden av laddstationer begränsas av långa ledtider för nätanslutning", säger Robin Andersson.