Vill minska konstgödsel i jordbruket – nu tar Umeå-bolaget in 75 nya miljoner

Att prata om konstgödsel kräver ofrånkomligen att man har två tankar i huvudet samtidigt. Å ena sidan gav Haber-Boschmetoden uppkomst till ammoniakbaserat konstgödsel i början av 1900-talet − en oöverträffad skjuts för mänsklighetens enorma framsteg inom ett effektivare jordbruk, med explosionsartad befolkningsökning som följd.

Å andra sidan har det lett till stora bekymmer. Kväve läcker ner i vattendrag och bidrar till övergödning och algblomning. Jordarna utarmas och reducerar den biologiska mångfalden, samtidigt som lustgas bildas – 300 gånger mer potent än koldioxid.

I dag beräknas konstgödsel stå för sju procent av de globala växthusgasutsläppen. Samtidigt ökar jordens befolkning fortfarande i några decennier till, medan jordbruksarealen minskar.

En omöjlig ekvation? Kanske inte, trots allt.

Från skog till jordbruk

Niklas Åström är vd för det Umeå-baserade bolaget Arevo. Enligt honom stavas lösningen argininfosfat.

Med bakgrund i Torgny Näsholms forskning på SLU kunde man knoppa av och bolagisera hans upptäckter 2015. I dag äger Arevo inte mindre än 58 patent, och Näsholm är fortsatt delägare och aktiv i verksamheten.

Under de senaste åren har bolaget rönt framgångar inom skogsnäringen, där ett granulat från argininfosfat har bidragit till friskare skogar utan övernyttjande av mineralgödsel. Nu är tiden mogen att ta innovationen till jordbrukssektorn.

Men varför fungerar argininfosfat så bra? Niklas Åström gör sitt bästa för att förklara på ett pedagogiskt sätt.

”Vanligt mineralgödsel är negativt laddat, precis som jorden, vilket gör att kväveöverskott gärna rinner av. Argininet är den mest positivt laddade aminosyran. Det skapar en magneteffekt som gör att den stannar kvar i marken, och plantan kan ta upp det när den behöver.”

I samverkan med jordens mikrober bidrar ämnet till att underlätta plantans eget upptag av vatten och näringsämnen. Naturen får hjälp på traven.

”Rotarean blir större, vilket leder till bättre skördar, ökad resiliens och mindre kväveläckage,” säger Niklas Åström.  

Hinna på frön

I en fabrik i Umeå sker tillverkningen av ämnet. Argininfosfat bildas i en reaktion mellan arginin och fosfor. Därefter kan det omsättas i olika former – granulat som i dag används för skogsmarknaden, eller som vätska till plantskolor och växthus. Men den applikation som är i störst fokus är beläggning av osådda frön med en tunn hinna av produkten.

”Sen behöver du inte tillsätta mer. Det behövs ytterst liten mängd per frö för att accelerera rotutvecklingen.”

Och då kan man undvika konstgödsel?

”Precis. Visionen är att ersätta konstgödsel helt, men första steget är att minska beroendet. Med den här tekniken är det möjligt.”

Kommer ni sälja direkt till jordbrukare?

”Nej, det här blir bara en B2B-produkt som vi säljer till globala fröbehandlingsföretag.”

Den tydliga svängningen från skogsbruk till jordbruk illustreras av Niklas Åströms vd-tillträde 2023. Han har suttit i bolagets styrelse och har en bakgrund som vd för Ålö Maskiner, som numera heter Quicke och är stora på frontlastare inom jordbruket.

”Jag har 20 års erfarenhet av jordbrukssektorn, och vi har diskuterat möjligheten att erbjuda våra produkter mot den målgruppen. Vi har genomfört skalbara tester med lokala institut på flera av de största globala grödorna. Nu har vi fått tillräckligt med evidens för att gå vidare med den strategin.”

Tar in 75 miljoner

Som ett startskott tar Arevo in 75 miljoner kronor. 40 miljoner kommer från befintliga ägare som Fort Knox och Navigare Ventures, medan resterande 35 kommer från Industrifonden, där Anna Haupt är techinvesterare.

”För oss är det intressant med makroperspektivet, att kunna möta en växande population och samtidigt minska kväveutsläppen. Dessa ska halveras till 2030 inom EU, så det är väldigt bra timing,” säger hon.

Anna Haupt poängterar att det är ovanligt med små deeptech-bolag som besitter den här mognadsgraden när man tar sig an en ny, global marknad.

”Jordbruk är en ännu större marknad än skogen, och många jordbrukare är stressade över att hitta nya lösningar. Arevo kan hjälpa dem att leva upp till regelverken samtidigt som man får starkare och mer produktiva grödor.”

Det låter nästan för bra för att vara sant?

”Jag förstår hur du menar. Men det här bolaget har fram tills nu utvecklat produkter för skogen. Att potentialen växer när produkterna visar sig fungera inom jordbruket är naturligt. Nu sker dialoger med alla de fyra största globala aktörerna som säljer fröer inom jordbruket. Intresset är väldigt stort för det här lilla svenska bolaget.”

Och nu går ni in med 35 miljoner?

”Ja, och det är optimalt att göra det tillsammans med andra starka ägare. Det kommer bli en lång och tuff resa i konkurrens med riktigt tunga aktörer, så det kommer att krävas mycket kapital. Men det ska bli en väldigt rolig resa,” säger Anna Haupt.

Niklas Åström är påtagligt lättad efter att ha säkrat det nya kapitalinflödet, men är av naturliga skäl samtidigt en smula pressad. Nu ska allting rullas igång på allvar.

”Vi är bara 11 personer i bolaget, så pengarna kommer bland annat att användas till rekrytering av agronomer, kemister, mikrobiologer och personal inom marknad.”

Vilka marknader tittar ni på?

”Vi satsar på global expansion med start i Europa. I dagsläget räcker kapaciteten i Umeå, men USA och Brasilien är viktiga marknader. När vi kommer så långt blir det sannolikt läge för att bygga lokala fabriker också.”