Forskare: Stockholms väg mot nettonoll är riskabel – och ingen pratar om det

Staden har antagit en strategi för att infånga och lagra upp till 800 000 ton koldioxid årligen, vilket skulle kunna omvandla utsläppen till så kallade minusutsläpp genom användning av biobränsle.

– Stockholm har en väldigt ambitiös klimatpolitik. Samtidigt finns ju en sorts uppgivenhet också. Då kommer den här nya tekniken som ett hoppingivande löfte. Och det är väl kanske det som gör att det inte finns någon kritisk diskussion överhuvudtaget, säger forskaren Alexander Olsson vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet.

Alexander Olsson och hans kollegor har genom intervjuer med tretton politiker och tjänstemän samt genom analys av kommunfullmäktiges debatter identifierat en brist på kritisk granskning och alternativa planer för stadens klimatstrategi.

De konstaterar att det råder en stark lockelse att leda teknikutvecklingen, men påpekar att det finns signifikanta risker, inklusive tekniska utmaningar, förseningar i genomförandet och miljörisker med mellanlagringen av koldioxid.

– Det betyder att Stockholms klimatmål är helt och hållet beroende av den här anläggningen och möjligheten att lagra koldioxid. Det finns ingen plan B. Det är en väldigt, väldigt riskfylld portfölj om man ska prata finanspråk, säger Alexander Olsson.

Vill se balans

Forskarnas arbete föreslår att staden bör sätta separata mål för infångning och minskning av utsläpp, samt utföra en omfattande riskanalys för att säkerställa att strategierna är hållbara och genomförbara. De påpekar även att det finns ett behov av att lyfta fram och diskutera alternativa åtgärder som kan ha mer omedelbar effekt på stadens koldioxidutsläpp, såsom avfallsförbränning och trafik.

Studien, som finansierats av Energimyndigheten och Formas, vill lyfta den balans som behövs mellan innovation och riskhantering i kampen mot klimatförändringarna.

– Vi tror ju inte att det blir bättre av att man inte är kritisk, utan vi tror ju att det är en viktig del av en demokratisk process och att besluten blir bättre om det finns en bredare debatt, säger Alexander Olsson.