Från EU till gatan – därför har cykeln blivit het: "Självklar plats i städernas omställning"

Jag ska motvilligt erkänna att jag själv inte är en särskilt cyklande person. Mitt liv och arbete i Stockholms innerstad gör att mobilitetsdiagrammet utgörs av promenader, buss, tunnelbana och Bolt-bilar, samt mikromobilitet som elcyklar och sparkcyklar. Den sommarlängtande familjebilen står vemodigt och förfaller – dess främsta stunder av liv under vinterhalvåret är när den får färdas några kvarter mellan boendeparkeringens olika städgator.

Min kollega Johann beskriver rentav sitt stela elsparkglidande som "skamset". Borde han inte kunna ta sig från Centralstationen till kontoret på ett mer aktivt sätt?

I Stockholm fick cykeln ett rejält uppsving för tio år sedan, med dödsföraktande Män i Lycra på skräddarsydda 20 000-kronorsmonster i överljudsfart längs smala − eller obefintliga − cykelbanor. Det har aldrig varit så tacksamt att vara cykeltjuv. Aldrig så farligt att vara förskolebarn.

Men nu har pendeln svängt igen.

Efter några år av sexiga och riskkapitalbackade elfordon har den gamla hederliga cykeln fått en mer naturlig plats i stadsbilden – den här gången med rimliga hastigheter. Välordnade cykelgarage, bredare cykelbanor och fler möjligheter till service. I Stockholm finns det i dag 30 000 cykelparkeringar, och ytterligare 4 000 ska byggas under de två kommande åren.

Historisk deklaration

Siffrorna speglar en bredare trend över hela Europa. Från att tidigare ha setts som ett sekundärt transportmedel börjar cykeln erkännas för att kunna minska trafikstockningar, luftföroreningar och främja folkhälsa.

Nu tar EU ytterligare ett steg för att sätta cykeln på kartan. För några veckor sedan enades EU:s transportministrar – däribland Sveriges infrastrukturminister Andreas Carlson – slutligen om en ny gemensam riktning för cykelpolitiken. Den så kallade Europeiska cykeldeklarationen innehåller sammanlagt 36 åtaganden under åtta punkter. En tydlig riktning framåt.

Enligt Fredrik Hånell, chef över impact ventures på det EU-finansierade investeringsbolaget EIT Urban Mobility, är den nya deklarationen en historisk milstolpe.

"Framförallt har man enats i att cykling är en central del av städernas mobilitetslösningar framöver. Det viktigaste är att ministrarna faktiskt har satt sig och skrivit under detta. Det är en väldigt viktig signal till marknaden", säger han.

Han poängterar att det ständigt pågår en myriad av olika cykelinitiativ över hela Europa, men att samsyn saknats.

"Problemet har varit att det funnits olika tolkningar kring hur man ska göra, varför cykling är eftersträvansvärt och vilka effekter det kan få på samhällsnivå. Direktivet öppnar upp för att vi kommer att kunna dela inspiration och best practice inom hela EU."

EU-deklarationen är inte bindande, men adresserar en bred palett av prioriterade områden inom cyklingsektorn − allt från säkerhet och inkludering, till hälsa och arbetstillfällen. Även gemensamma riktlinjer för datainhämtning och analys är viktiga delar, menar Fredrik Hånell.

"Ofta kan det låta negativt när EU kommer med nya regleringar och policyer för att det riskerar att motverka innovation. Men i det här fallet tror jag att det är viktigt att man sätter ner foten kring vart vi vill. Då öppnar man också dörren för att städer och länder ska kunna dela data mellan varandra för att bygga dialog och lära sig."

Varje cyklad kilometer innebär en besparing på en euro

EIT Urban Mobility har haft ett visst fokus på aktiv mobilitet ända sedan starten 2019, och investerat i svenska cykelbolag som Mioo och Welove. Det är med andra ord tydligt att man befinner sig på rätt spår.

”Cykling låter kanske inte så innovativt, och en utmaning som investerare har varit att lösningarna inte nödvändigtvis blir särskilt high-tech. Då får man titta på andra typer av affärsmodeller. När man lägger in impact i kalkylen blir det enorma belopp på samhällsnivå. I Köpenhamn har man räknat på att varje cyklad kilometer innebär en besparing på en euro i form av ökad säkerhet, minskade utsläpp, social inkludering och bättre folkhälsa.”

‍Viktig signal för Sveriges cyklister

Cykelfrämjandet är en ideell förening som samlar runt 5 000 medlemmar. Verksamhetschef Isabella Thöger välkomnar föga förvånande deklarationen.

”Deklarationen visar på en tydlig vilja. Jag tycker att den ger en strategisk och politisk kompass som alla som jobbar med politik, samhällsplanering, folkhälsa, miljö och klimat i Sverige kan ta till sig av − både inspiration och åtaganden att agera på. Man pekar på mer resurser till infrastrukturen − kan det egentligen bli tydligare?”

Är det ett kvitto på att cykeln kan spela en viktig roll i städernas hållbara framtid?

"Cykeln har en självklar plats i städernas omställning. Cyklingen har redan dubblerats på några år i Göteborg, och många städer har högt satta mål för att öka cyklingen eftersom de ser att det utvecklar stadens attraktivitet, stärker folkhälsan och sänker utsläppen. Men det handlar även om att den här utvecklingen behövs när städer får fler invånare och konkurrensen om ytan blir allt hårdare."

Isabella Thöger nämner framgångar i städer som Paris, München och Milano, som ställer om i snabb takt. Och i Sverige listade nyligen Cykelfrämjandet åtta åtgärder som skulle behöva genomföras för att stärka den svenska cyklingen i ljuset av deklarationen. Listan innehåller bland annat punkter som att Sverige behöver en cykelstrategi och att cykling behöver bli billigare (se hela i faktaruta längst ner i artikeln).

"Cykeln spelar en oumbärlig roll i den urbana utvecklingen. Frågan är bara hur lång tid det tar för städerna att komma till skott med konkreta satsningar som följer deklarationen?", säger hon.

Öppning för cykelentreprenörerna

Tomas Grönqvist är tidigare tävlingscyklist och driver i dag startup-bolaget Mioo, som erbjuder cykelservice med månadsabonnemang. Stora planer fanns för expansion i både Tyskland och Storbritannien, men när Ryssland attackerade Ukraina tog det tvärt stopp med all form av finansiering. Sedan dess har bolaget behövt bygga organiskt med ett fortsatt fokus på den svenska marknaden.

"Tanken var att kroka arm med de stora e-handelsbolagen för att erbjuda vår lösning till alla nya cykelköp. Det är fortfarande en strategi vi tror mycket på, men vi kommer leta efter nordiska samarbeten i första hand", säger han.

Mioo växer i dag med 10-15 procent per år, utan riskkapital. Affären är lönsam, och Tomas Grönqvist bidar sin tid i väntan på nästa våg.

"Vi har samtidigt blivit tvungna att testa nya saker. Bland annat har vi lanserat en egen second hand-marknad på vår plattform, och i en period har vi till och med sålt en egenutvecklad cykel till våra kunder. Vi har även kunnat generera relevant cykeldata till Stockholms stad. Så det finns många potentiella affärsben för oss."

EU-deklarationen kan innebära ett viktigt steg i rätt riktning. Han ser positivt på det tydliga budskapet, men i likhet med Isabella Thöger poängterar han att det fortfarande bara är ord.

"Formuleringarna är klockrena, det är precis vad som behövs för att utveckla cyklingen framåt. Men det är handlingarna som kommer att avgöra. Utmaningen är att få med både politiker, medborgare och investerare på tåget."

Inom cyklingssektorn sneglar man ofta mot städer som Köpenhamn, Hamburg och Amsterdam, där utvecklingen har kommit längst. Vissa mätningar visar att man med en utbredd cykelinfrastruktur kan omvandla nästan hälften av alla transporter inne i städerna.

I grunden är en egenägd, servad cykel bättre för samhället. Det verkar även EU tycka

‍Tvåhjulingens återkomst

Nyligen publicerades en stor studie från konsultbolaget Tyréns, som med hjälp av mobildata från Telia kunnat analysera sju miljarder resor i Sverige under ett år. Slutsatsen är att 60 procent av alla kortare resor skulle kunna ske under 15 minuter med cykel eller till fots. Där är vi inte än. Men kanske på god väg?

Tomas Grönqvist har även jobbat som konsult i infrastrukturprojekt och ser att det ofta är mer effektivt att ”bara börja” för att få saker att hända.

”Det finns jättespännande planer i många städer. Men det finns en risk att man låser sig vid att allt ska vara perfekt, och så visar man stolt upp 300 meter nylagd, slät cykelbana. Jag tror att man måste börja mer organiskt och utveckla successivt över tid. Ibland kan det vara att börja med målarfärg på gatan för att underlätta beteendeförändringar.”

Föga förvånande är Tomas Grönqvist skeptisk till elsparkcyklarnas kraftiga framfart i de europeiska storstäderna. Kanske är det dags för mobilitetskapitalet att svänga tillbaka, "back to basics"?

"Vi räknade ut att våra medlemmar cyklar fem gånger så långt på en dag som alla Stockholms elsparkcykelbolag gör tillsammans – men till en femtedel av kostnaden. Att frakta de här sparkcyklarna fram och tillbaka gör att det inte blir särskilt hållbart. Samtidigt har hypen bidragit till en bra diskussion om cykelbanor, vilket är positivt. Men i grunden är en egenägd, servad cykel bättre för samhället. Det verkar även EU tycka."

Att EU-deklarationen kan agera dörröppnare för en mer professionell och datadriven cykelindustri bekräftas av Fredrik Hånell.

"Jag tror absolut att det här är ett startskott. Vi kommer sannolikt se att det blir lättare att hitta medfinansiering från EU även för lokala projekt. Det finns väldigt många städer som inte har kommit lika långt som vi har här i Norden. Där kan man verkligen göra stor skillnad."