Agtech

Från grisgolv till jordgubbsbastu – här är 13 agtech-bolag som vill rädda matsystemet

Några av agritech-entreprenörerna som är med i genomgången. Foto: press / Isak Gudnason / Patrik Söderberg. Grafik av Impact Loop.

Sverige och Norge samarbetar allt tätare inom agtech-sektorn. Under ett event på Norges ambassad i Stockholm välkomnades 13 svenska och norska agtech-bolag att pitcha på scen framför relevanta investerare. Här är hela gänget.

I samarbete med Innovation Norway, som hjälper företag att växa hållbart och öka exporten genom att ge tillgång till kompetens, kapital och nätverk, vill vi sätta agrifoodtech på agendan i detta samarbete.

Impact Loop har tidigare rapporterat om det starka samarbetet mellan Norge och Sverige inom jordbruksteknologi. Den 21 maj var det upp till bevis för att se vilka agtech-innovationer som vaskats fram. Här är 13 bolag som har lösningar på plats. Nu letar de kapital och är ivriga att skala upp sin verksamhet.

Autoagri − självkörande jordbruksmaskiner

Jordbrukets stora traktorer är inte bara arbetskrävande och fossildrivna, de kan dessutom ha en negativ inverkan på jordhälsan.

Norska Autoagri utvecklar eldrivna och självkörande fordon som kan nyttjas för en rad olika ändamål – rutten ställer man in med hjälp av den medföljande mjukvaran.

Med noll utsläpp och 90 procent lägre arbetskostnad finns det en stor potential i att ta marknadsandelar från de 180 000 traktorer som säljs inom EU varje år. Första kunden firades 2023, och bolaget tar nu in kapital för att stärka marknadsintroduktionen.

Jostein Sandvik, vd på Autoagri. Foto: press

GI Lift − aska för friskare skog

GI Lift har i grunden två potentiella affärsben. I dagsläget fokuserar man helhjärtat på att hantera aska från värmebolag och adderar den tillbaka till skogen.

Med den näringsåterföringen går det enligt COO Mikael Hult att boosta tillväxten i skogen med 20 procent, vilket bådar ökar skogens värde med 60 000 kronor per hektar och dess förmåga att binda koldioxid med 1 ton extra per hektar. En så kallad multikopter kan arbeta autonomt med att sprida aska jämnt över 15 hektar på en dag, utan tidskrävande arbete med invasiva fordon i skogsmiljön. En avsiktsförklaring med skogsbolaget Södra finns på plats.

Det andra benet då? Jo, planen är att i framtiden även kunna erbjuda smidig, luftburen precisionsfällning av exempelvis sjukdoms- eller insektsdrabbade träd.

Mikael Hult, COO på GI Lift. Foto: press och Getty Images.

Soilmate − sensorer för jämnare jordbruk

Norska Soilmate står för en av få agtechprodukter som faktiskt ryms i handflatan – och på butikshyllan. Deras Leveler är i grunden två sensorer som kopplas till en app för att öka precisionen i traktorns lutning när man harvar, sår eller gödslar.

Soilmates tester visar nämligen att det kan resultera i en betydligt mer jämn fröbädd − och i förlängningen skörd.

Sensorerna kan användas på i princip alla typer av traktorer och maskiner, och affärsmodellen består både av hårdvara och en prenumerationslösning. Ett avtal med norska butikskedjan Felleskjøpet är på plats – vilket är passande, eftersom de även äger svenska Granngården.

Ole Mørch, medgrundare och CTO på Soilmate. Foto: Soilmate

Moving Floor − bättre hygien för kor och grisar

Löpband för djuren? Nja, riktigt så fort snurrar inte Moving Floors automatiserade golvlösningar. Men de löser ett annat viktigt problem, nämligen att skapa en renare livsmiljö utan att slösa med vatten och arbetskraft. Det gotländska bolaget har utvecklat tekniken ända sedan mitten av 1990-talet och innehar hela 135 patent.

Att smidigt få bort avföring från golvet bidrar inte bara till mindre arbete och trevligare luftkvalitet – det gör enligt Moving Floor också att kossor och grisar håller sig friskare och behöver betydligt mindre antibiotika.

Med andra ord kan man sänka kostnaderna och samtidigt öka intäkterna, samtidigt som gårdens hållbarhetskalkyl blir en betydligt mer angenäm läsning.

Katja Lindvall, vd på Moving Floor. Foto: press

Nitro Capt − konstgödsel från förnybar energi

Att producera fossilfritt konstgödsel är en av matsystemets stora utmaningar framöver. Genom sin Sunifix-process lyckas Nitro Capt utveckla kvävegödsel enbart med hjälp av luft, vatten och förnybar energi, eftersom man utvinner och fixerar kväve från luften.

Bolaget utmanar därmed den fossilbaserade produktionstekniken som används globalt, med en mångmiljardmarknad – och utsläpp motsvarande hela flygbranschen.

En enda enhet ska enligt bolaget kunna förse 100 svenska gårdar med fossilfritt gödsel, enbart med sol- och vindkraft. En pilotanläggning är igång under 2024, och man har hittills säkrat avsiktsförklaringar för 15 stycken. Investerarna tycks gilla vad de hör, för både Almi Invest, LRF Ventures och EIT Innoenergy har klivit in i bolaget.  

Björn Lindh, strategichef på Nitro Capt. Foto: press / Isak Gudnason.

Moleda − bastu för friskare gubbar

Bastu för jordgubbar? Ja, så kan man faktiskt sammanfatta det norsk-nederländska startupbolaget Moledas verksamhet. Vid bär- eller blomodling är det viktigt att säkerställa att plantorna är friska och svampfria innan de planteras. Detta fixar Moleda genom en temperaturreglerad ångbastu som dödar bakterier och sjukdomar.

Innovationens startskott kom 2015 när en lång rad bekämpningsmedel blev förbjudna, samtidigt som exportplantor är en väldigt känslig kategori – minsta angrepp av insekter eller svamp kan innebär att en hel container kasseras vid tullen.

För Moleda ligger den största potentialen just nu i jordgubbar, som får basta i 44 graders värme i ett par timmar innan de skickas vidare. Man har bland annat säkrat ett samarbete med Driscoll’s, som är en av världens största bärproducenter.

Jakob Aubell, vd på Moleda. Foto: Moleda.

Avisomo − vertikalodling med robotar

Vertikalodling är en kapitalintensiv bransch som fått lida hårt av de sjunkande foodtech-investeringarna efter pandemiårens stora hype.

Avisomo har byggt vidare på de viktiga grundprinciperna med vattensnåla och platseffektiva odlingssystem utan bekämpningsmedel. Deras lösning liknar ett stort e-handelslager, där autonoma robotar flyttar runt hyllplan med grödor för att optimera temperatur och luftfuktighet.

Med sitt modulbaserade system och tillhörande mjukvara kan Avisomo snabbt skala upp eller ner hos sina kunder, och ett 100-miljonerkronorsavtal med Coop Norge ska nu visa vägen framåt.

Endre Harnes, COO på Avisomo. Foto: press

N2 Applied − cirkulärt konstgödsel

N2 Applied är ett norskt agtech-företag som vill möjliggöra hållbar livsmedelsproduktion genom att revolutionera gödselindustrin. Kvävegödsel är en marknad värd 200 miljarder euro, men 60 procent av allt applicerat kväve går förlorat som föroreningar till luft och vatten, vilket leder till omfattande hälsoproblem och förlust av biologisk mångfald.

N2 Applieds teknik ska hjälpa bönder att stoppa kväveförluster och koldioxidutsläpp för att förbättra skördarna och jordhälsan.

Med hjälp av bara luft och elektricitet kan N2 Applied omvandla stora föroreningskällor och växthusgasutsläpp till värdefulla kvävegödselprodukter. Den första kommersiellt tillgängliga produkten riktar sig till mjölkbönder i Europa, och kan minska deras koldioxidavtryck med mer än 30 procent.

Torbjørn Blom-Hagen, CFO på N2 Applied. Foto: press

Wrapsave − mindre plast runt balarna

Höbalsplast låter kanske inte som det mest akuta impact-området att ge sig på, men faktum är att Wrapsave menar att deras lösning kan reducera plastanvändningen i jordbruket med 84 000 ton fram till år 2030. Bolaget är resultatet av ett samarbete mellan balningsmaskintillverkaren Orkel och investeringsbolaget Co-Founder.

En bal kräver 1,5 kilo plast, och med 500 miljoner balar årligen på global nivå finns det onekligen besparingar att göra.

Wrapsave har utvecklat en teknik som nyttjar 40 procent mindre plast, samtidigt som balningen går snabbare. Därmed kan produktiviteten höjas medan bränsleförbrukningen sjunker.

Gjermund Kambestad, vd på Wrapsave. Foto: Wrapsave

Grönovation − vertikalodling 2.0

Med grund i forskning vid SLU har Grönovation utvecklat ett vertikalt, hydroponiskt odlingssystem som kan konkurrera på produktivitet och pris – bland annat genom ökad automatisering och skräddarsydda LED-lampor.

En pilotanläggning i Uppsala ska så småningom upp i kommersiell skala, och på sikt vill vd och medgrundare Sarosh Ramachandra att Grönovation ska bli en global spelare.

Med siktet inställt på en licensieringsmodell har man redan fått intresse från Singapore, Thailand och Indien.

Sarosh Ramachandra, vd på Grönovation. Foto: Patrik Söderberg

Foolspring − mikrovågor mot tistlarna

Ogräs och sjukdomar kostar jordbruket enorma summor varje år, särskilt eftersom många invasiva ogräsarter utvecklar resistens mot bekämpningsmedel. Foolsprings lösning innebär i korta drag att man skickar ner mikrovågor i marken på vintern, vilket lurar ogräsplantorna att tro att det är vår (namnet kommer från begreppet Fool’s Spring).

Det möjliggör med andra ord ogräsbekämpning utanför växtsäsong, utan bekämpningsmedel och mer skonsamt för jorden.

Efter fyra års utveckling och tester inom agtech-bolaget Soilsteam, ska innovationen Foolspring nu ut i världen som eget bolag. Potentiella marknader är jordbruksländer med mycket tjäle, det vill säga norra Europa, Kanada och stora delar av USA.

Oddbjørn Bergem, vd på Soil Steam International AS som står bakom innovationen Foolspring. Foto: Soil Steam

Wastech − effektiv kompostering av matsvinn

30 procent av den mat som produceras försvinner någonstans på vägen. Matsvinn beräknas stå för 10 procent av de globala växthusgasutsläppen, så alla lösningar är välkomna.

Bergen-baserade Wastech har utvecklat en bokashi-inspirerad komposteringsteknik som kan producera näringsrik jord och gödsel av matsvinn från restaurang- och hotellsektorn.

Processen sägs ta 20 procent av tiden jämfört med traditionell kompostering, och med 95 procent mindre utsläpp av växthusgaser. Genom strategiska samarbeten med avfallsföretag och jordproducenter är planen att ha åtminstone fyra aktiva anläggningar igång under 2025. En svensk filial ligger också i planerna.

Fredrik Schmidt Fotland, vd på Wastech. Foto: Wastech

Arboair − skogsanalys as a service

Skogen är livsviktig som kolsänka och grogrund för biologisk mångfald, men många skogsägare har svårt att hålla koll på kvaliteten hos sina tillgångar.

Sjukdomar och insektsangrepp riskerar att sänka värdet, medan döda, torra träd lätt kan bidra till förödande skogsbränder. Att utvärdera och värdera sin skogsmark är traditionellt en tungrodd process som kräver många mantimmar och tunga maskiner.

Arboair använder sig av både satellit- och drönarbilder för att erbjuda digital skogsanalys i en SaaS-modell. På en dag kan 10 000 hektar analyseras, vilket ger såväl kraftiga kostnadsbesparingar som ökad precision i rekommendationerna.

Jacob Hjalmarsson, COO på Arboair. Foto: Arboair
Dela artikeln:

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.