Koldioxidinfångning

Gick och fikade – då uppstod snilleblixten som kan fånga in koldioxid

Hugo Boccara, vd för Chalmers-bolaget Korall. Foto: Canva och pressbild.

Det började som en olyckshändelse i labbet. Nu utvecklar Chalmers-bolaget Korall en ny metod för att fånga in koldioxid. "Det unika med vår teknik är att den är mer energieffektiv än andra tekniker och kan placeras var som helst", säger Koralls vd Hugo Boccara.

I takt med att utsläppen fortsätter att öka har koldioxidinfångning blivit ett ord som det pratas mycket om. I korthet handlar det om olika tekniker som fångar in utsläpp och lagrar dem, mer eller mindre permanent.

Det är här som Korall Carbon Capture verkar, en ny startup i Chalmers Ventures, alltså Chalmers tekniska högskolas riskkapitalbolag.

Företagets teknik fångar aktivt in koldioxid ur atmosfären för att sedan lagras. De "negativa" utsläppen som därmed skapas kan säljas som en tjänst till företag. Tekniken bygger på forskning från Chalmers och Chalmers Ventures har både investerat och varit med och byggt upp bolaget.

"Det unika med vår teknik är att den är mer energieffektiv än andra tekniker och kan placeras var som helst", säger vd:n Hugo Boccara, i ett pressmeddelande.

Gick och fikade

Men allt började med lite av ett misstag, berättar Hugo Boccara.

"Egentligen var det inte en lösning forskarteamet trodde på. De testade två ingredienser och gick på fika. Sedan upptäckte de att lösningen hade absorberat mycket koldioxid utan att de gjort något", säger han.

Fler tester gjordes som såg lovande ut – och för två år sedan patenterades tekniken. Nu valideras den fortfarande i labbet, men under 2025 är målet att bygga nästa prototyp och demoanläggning.

Två scenarier

Framtida kunder då? Korall arbetar med två scenarier, berättar Hugo Boccara. Den ena är att Korall själva ska fångar in koldioxiden som lagras, så kallad CCS, och erbjuder det som tjänst för negativa utsläpp. Den modellen är mest sannolik. Det andra alternativet är att Korall fångar in koldioxiden och säljer den som råvara, så kallad CCU.

"Om CCU blir vägen, då är det sannolikt att vi sätter upp en anläggning eller säljer en anläggning som kunden sätter nära sin produktion. Det går att installera nära slutkund. Det spelar ingen roll om det är ett borrhål där vi sätter en anläggning nära slutförvar eller ett gasföretag som använder det i sin produktion."

I båda fallen är bolagets potentiella kunder sådana som inte har egna skorstenar och där man släpper ut koldioxid i flera led. Ett exempel är flygindustrin.

"De stora industrierna tittar just nu mycket på egna lösningar."

Saknas lagstiftning

Impact Loop har tidigare skrivit om olika tekniker för koldioxidinfångning. Här har vi till exempel skrivit om en ny våg av företag som gör produkter på utsläpp – från flygbränsle till vodka och parfym. Vi har även skrivit om att Chalmers Ventures har fått utökade mandat och ska investera mer i impact.

Dela artikeln:

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.