Han omsätter 800 miljoner på plåt – kan nya idén bli lika stor?

Företaget, som heter Jord, har en unik profil där man kombinerar agtech (agricultural tech) med tillverkning av biobränsle. Bolaget har köpt upp markyta i Senegal och Dominikanska republiken där man vill odla en speciell grässort, som kallas för C4-gräs, som kan binda koldioxid i marken.

Gräset kan sedan göras om till ett biobränsle med hög energitäthet som kan användas istället för kol.

Nu har man tagit in 10 miljoner kronor för att bygga en anläggning som kan verifiera konceptet.

“Efter årsskiftet kommer vi ha 600 hektar gräsyta på Dominikanska och till det ska vi bygga och starta en ‘proof of concept’-fabrik. Den ska stå klar redan nästa år”, säger Peder Dagsánth, vd för Jord.

Omsätter 800 miljoner

Peder Dagsánth är något av en doldis i näringslivet som har byggt upp bolaget Borga-koncernen med bas i Skara, som idag omsätter drygt 800 miljoner kronor på plåt- och stålhalsproduktion. Företaget, som hans pappa grundade på 70-talet, tog han över år 2000 och drev upp det till vad det är idag.

Idag är han vd över bolagsgruppen men investerade i företaget Jord – som då hette Skymining och drevs av grundarna (se faktaruta) – för några år sedan. Idag är han vd även för det bolaget.

“Jag kommer från en lantbruksort och har en gård utanför Skara där jag odlat gräs, bedrivit skogsbruk och tillverkat träpellets sedan 15 år tillbaka. Det var så jag fick upp ögonen för området och började investera i Jord”, säger han.

Peder Dagsánth uppger att bolaget redan har en kund som vill köpa de gräskulor, eller pellets, som bolaget ska tillverka. Det finns även fler intressenter som hört av sig.

Jag kommer från en lantbruksort och har en gård utanför Skara där jag odlat gräs

“Efter att vi verifierat oss vill vi etablera ganska stora arealer. Vi pratar om många tiotusentals hektar eftersom bränslebehovet är enormt. Det finns en jättestor efterfrågan på hållbart biobränsle. Vi kan leverera till kolkraftverken runt om i världen så att de inte behöver stänga ner. De kan svänga över helt till biobränsle. Och när vi höjer energidensiteten öppnas nya möjligheter. Då kan stålverk också bli intresserade för att vi har något som kan ersätta koks.”

Hur ser det ut med utsläppen om gräspelletsen är tänkta att eldas upp?
“När gräset växer drar ner en massa koldioxid och 17 procent av det som dras ner binds permanent i marken. Det kallas för ‘carbon capture’. Och om man eldar upp det går en del upp i atmosfären igen men nästa år drar vi ner det och binder en del igen. Men sedan byter vi ju ut fossila bränslen så effekten på koldioxiden i atmosfären blir stor.”

Lönsamma från start

Peder Dagsánth uppger att gräset även gör att marken det odlas på blir bördigare. När bolaget väljer var de vill odla väljer man marginaliserad mark, där det inte pågår någon matproduktion. 

“Jordkvalitén förbättras av gräset som bara växer och växer. Så pass att man kan gå in och producera mat på det igen. Vi har också en odlingsmetod som stimulerar och förbättrar biologisk mångfald”, säger Peder Dagsánth.

Var det att kunna göra skillnad eller affärsmöjligheten som lockade mest när du valde att ta det här sidouppdraget?
“Syftet är att kunna skala upp och dela med oss av idén för att steg för steg kunna växla över från fossilt. Vi drivs av att göra gott och göra nytta på många olika sätt. Och sedan finns en god affärsmöjlighet. Vi kommer att vara lönsamma så fort vi börjar producera.”

I samband med nyemissionen där man tog in kapital värderades bolaget till 96,7 miljoner kronor. Under 2022 hade bolaget en omsättning på 1 miljon kronor och gick med en förlust på 4,8 miljoner.