Har impact-bolagen släppt flygskammen?

Isande vindar och snö piskade mitt ansikte när jag sprang mot en taxi tillsammans med tre andra kvinnor vars flyg hade ställts in på grund av vädret.

Vi försökte alla ta oss tillbaka till Stockholm från Skellefteå, där vi hade deltagit i en konferens med fokus på social och miljömässig hållbarhet.

"Jag visste att jag borde ha åkt tåg," flämtade jag högt och ventilerade min frustration – och känslan av dålig karma för att ha bokat en inrikes flygbiljett (ett beslut jag inte tagit lätt på).

Jag förväntade mig att kommentaren skulle mötas med nervöst skratt eller kanske en gruppdiskussion om varför mina nya reskamrater – och organisationerna de representerade – också hade valt att boka en timmes flyg.

Men inget av detta hände. Istället pratades det om att tågen också påverkades av snön, stolthet över att vi delade taxi tillbaka till hotellet istället för att sitta i separata taxibilar, och en diskussion om värdet av personligt samarbete på konferenser efter pandemin.

Greta-effekten

Spola tillbaka bara fem år, och Sverige var epicentrum för det globala flygskams-fenomenet.

Greta Thunberg populariserade det svenska ordet flygskam och korsade Atlanten med båt för att nå ett FN-toppmöte om klimatförändringar i New York. Facebook-grupper för turister som ville byta ut flyg mot tåg under sina sommarlov växte explosionsartat. Internationell media rapporterade om hur flygskam påverkade svenskt affärsresande. Tågbiljettförsäljningen ökade medan inrikes flygpassagerare minskade med 9 procent 2019 jämfört med föregående år.

Men 2024 verkar det ha blivit mer socialt accepterat igen att flyga till konferenser, nätverksevenemang eller affärsmöten – även om de är kopplade till social eller miljömässig hållbarhet (både i Sverige och över hela Europa).

Tidigare i år träffade jag en klimataktivist i Storbritannien som medgav att hon ibland flög inom Europa för att nå ut med sitt budskap till en bredare publik.

Andra som arbetar inom impact-sektorn har gjort ännu djärvare offentliga uttalanden.

"Varje flygning ökar mitt koldioxidavtryck, och nej, jag skäms inte för det – inte ett dugg," skrev München-baserade riskkapitalisten Daria Saharova i en kontroversiell artikel för den tyska tidningen Strive i somras.

'Varje flygning ökar mitt koldioxidavtryck, och nej, jag skäms inte för det – inte ett dugg', skrev riskkapitalisten Daria Saharova

Som grundare och partner på World Fund, en av Europas största riskkapitalfonder, jobbar Daria Saharova med klimattech-bolag. Hennes artikel var ett svar på kritik över hennes frekventa Instagram-inlägg med foton tagna från flygplan.

Saharovas argument? Endast systematisk industriell förändring kan lösa klimatkrisen. I det sammanhanget hävdar hon att små individuella handlingar – som att ta tåget istället för flyget – inte kommer att förändra den större bilden.

Istället förespråkar hon ökade investeringar i teknikbaserade lösningar för att så småningom göra flygning mer klimatvänlig. Vaeridion, baserat i hennes hemstad, utvecklar elflygplan som man hoppas ska kunna flyga sträckor på 500 km. Andra fossilfria aktörer är slovenska startupen Pipstel och Göteborgsbaserade Heart Aerospace, som förväntar sig att börja med kommersiella flygningar år 2030.

Daria Saharova argumenterar också för att flygbranschen spelar en roll i att stödja andra mer allmänna företagsfunktioner, som att "skapa jobb, koppla samman människor över gränser, göra våra samhällen mer inkluderande och ge tillgång till kunskap och kultur."

"Alla flyger mer"

Det finns lite data som specifikt spårar hur mycket folk inom impact-sektorn flyger jämfört med andra affärsresenärer. Men turism- och klimatförändringsforskaren Stefan Gössling menar att Daria Saharovas attityd speglar en bredare trend.

"Alla flyger mer," säger han, som är baserad vid Linnéuniversitetet i södra Sverige.

Passagerartrafiken vid europeiska flygplatser översteg nivåerna före pandemin under första halvåret i år, enligt data från den europeiska flygplatstradorganisationen ACI Europe. Detta drevs inte bara av ökande turism. Europeiska företag skickade anställda på resor oftare mellan januari och juni jämfört med samma period 2023, med en ökning på 1,6 procent i sålda biljetter.

Den skakiga globala ekonomin och inflationen har tydligt lett till att många företag motiverar flygresor som en kostnadsbesparande åtgärd. Men Stefan Gössling tror att andra rädslor utlösta av krig och politisk polarisering påverkar oss.

"När ångest dominerar har människor svårt att se positiva visioner och tro på framtiden – en förutsättning för viljan att agera mot klimatförändringar," menar han. "I en sådan situation kommer du att göra vad som är viktigt för dig och inte bry dig om konsekvenserna."

När ångest dominerar har människor svårt att se positiva visioner och tro på framtiden

Men andra inom den europeiska impact-sektorn hävdar att flygskam fortsätter att påverka många grundare, som i sin tur hoppas inspirera andra.

"Jag ser fler och fler människor som postar på Linkedin att de tar tåget, är riktigt stolta över det och är riktigt tydliga med det," säger Evoléna de Wilde d'Estmael,  som driver Faircado, en AI-assistent för second hand-shopping, från Berlin.

Hennes företags policy är att undvika flyg om en affärsdestination kan nås inom en 12-timmars tågresa. Hon ser det också som en produktivitetsökning, eftersom tågresor vanligtvis minskar passagerarnas kötid och har mer pålitlig wifi.

Andra aktörer inom impact-området erbjuder incitament till företag som kan bevisa att deras anställda reser mer hållbart. I oktober erbjöd Norrsken Foundation full återbetalning av biljetter till sin Impact Week i Barcelona för alla som kunde bevisa att de hade rest med tåg. I Frankrike ger flera företag, inklusive sociala impact-startupen Vendredi, extra semesterdagar till anställda som tar tåget istället för att flyga när de åker på semester.

Evoléna De Wilde d'Estmael är djupt kritisk till Daria Saharovas argument att dessa typer av individuella eller företagsbaserade åtgärder har begränsad påverkan (trots att hennes företag, Faircado, tagit in kapital från just Daria Saharovas riskkapitalbolag World Fund).

"Varje stor samhällsförändring började med en person – och skapade sedan en rörelse," menar hon.

En pågående spänning

Så är flygskammen över för impact-startups? Svaret är inte självklart.

Det som är tydligt är att det finns en fortsatt spänning mellan det praktiska med att flyga (för att dra nytta av fysiska möten och evenemang, samtidigt som man sparar tid och ofta pengar på resor) och impact-sektorns ideal. När 2025 närmar sig kan dessa spänningar närma sig varandra.

Flyg står för omkring två procent av de globala energirelaterade koldioxidutsläppen, enligt International Energy Agency. Forskaren Stefan Gössling varnar för att, i frånvaro av nära förestående elflygplan, kommer flyg bara att bli mer betydelsefullt i klimatkrisen när andra sektorer minskar sina utsläpp. "Vi är vid den punkten där varje ton CO2 för oss närmare brytpunkterna, och därför är flygtransporter, som den mest utsläppsintensiva mänskliga aktiviteten, särskilt problematisk."

För impact-bolag – och impact-journalister – speglar dragkampen mellan fördelarna med att flyga och dess odiskutabla kostnader också komplexiteten med att balansera framsteg med ansvar.

När 2025 närmar sig, hur kommer du att navigera de avvägningarna på ett sätt som är i linje med dina värderingar?