STOR INTERVJU

Ingmar Rentzhog om klimatet, kapitalet och Greta: "Idag behöver vi fokusera på lösningar"

Ingmar Rentzhog, grundare av We Don't Have Time. Foto: Evan Pantiel & David Thunander. Climate Week i New York. Foto: AP.

Marknadskrafterna kommer att driva den gröna ekonomin framåt, menar Ingmar Rentzhog, grundare av klimatplattformen We Don’t Have Time.<br><br>I en stor intervju med Impact Loop berättar mannen som blev känd som Sveriges ekoriddare om nya kapitalrundan, varför han tror på marknadskrafterna och varför han är (lite) trött på att förknippas med Greta.

Reporter

De flesta av Impact Loops läsare har sannolikt någon gång stiftat bekantskap med Ingmar Rentzhog, flitig debattör och drivkraft i klimatomställningen. Med We Don’t Have Time har han byggt upp en social medieplattform med 100 000 professionella medlemmar i 180 länder − som med gemensamma krafter hissar klimathjältar och dissar bottennappen.

We Don’t Have Time är uppbyggt med en stiftelse som äger de röststarka A-aktierna, vilka saknar utdelning, medan den finansiella utdelningen går till de externa investerarna som äger B-aktierna.

”Det är ingen slump att det inte finns några sociala medieplattformar i Europa. På det här sättet säkrar vi att ingen extern investerare kan köpa upp och lägga ner verksamheten hur som helst. Stiftelsen blir en långsiktig ägare av bolaget, och när vi gör vinst ska 10 procent gå tillbaka till stiftelsen för att kunna dela ut pengar till lovvärda klimatinitiativ.”

Halvvägs till lönsamhet

Vinst, ja. Där är We Don’t Have Time inte ännu, trots 400 betalande företagskunder som vill nå ut med sitt klimatarbete. Plattformen samarbetar även med stora organisationer som FN och Världsnaturfonden WWF.

"Genom att kommunicera med våra 100 000 användare på plattformen når vi ut till många som verkar inom klimatsektorn. Men i kombination med våra andra sociala kanaler kan spridningen bli till miljontals människor."

Bolaget hade 2023 en nettoomsättning på 16,8 miljoner kronor, med ett rörelseresultat på -16,3 miljoner.

"Vi är halvvägs till lönsamhet. Nyligen blev vi utsedda till ett av Europas mest snabbväxande techbolag, vilket var lite förvånande. Men det är från låga nivåer."

Sanningen är också att 2023 blev sämre än 2022, mycket på grund av inflationen och den så kallade ”hickan i världsekonomin”.

"Vi har kvar samma kunder som tidigare, men det är tydligt att de har fått lägre budget. Om pengarna kommer från hållbarhetsbudgeten är det extra problematiskt, eftersom dessa är små från början – och nu ska täcka även CSRD-rapportering."

Marknaden kommer vara drivande

I augusti tog We Don’t Have Time in 15 miljoner kronor i kapital. Långsiktigt kommer hållbarhetsbudgeterna bli högre, spår Ingmar Rentzhog. Men just nu är hållbarhetskommunikation en låg prioritet för många.

"Därför har vi utökat vårt erbjudande med nya tjänster, där vi även börjat hjälpa våra kunder att effektivt kommunicera sina hållbara lösningar till både kunder och investerare. Genom att göra det kan vi positionera oss inom deras sälj- och marknadsbudgetar. Ironiskt nog är det precis den typen av arbete jag ägnade mig åt tidigare i min karriär."

Ska vi klara klimatmålen måste den gröna omställningen vara lönsammare än den bruna

Det står allt mer tydligt att det inte råder brist på bra, hållbara produkter och tjänster. Utmaningen är att hitta marknad, kunder och investerare.

”Ska vi klara klimatmålen måste den gröna omställningen vara lönsammare än den bruna ekonomin. Knäcker vi det spelar det ingen roll vem som styr.”

En hel del har skiftat sedan 2016. Bland annat insikten om hur svårt det är att förändra trögrörliga system.

”Jag kanske var naiv när vi startade. Jag tänkte att om folk bara förstår kommer de agera. I dag känner de flesta till klimatkrisen, men det räcker inte för att agera. Det krävs andra saker. Personligen är jag tusen procent övertygad om att marknadskrafterna kommer att driva den gröna ekonomin. Det händer så otroligt mycket i fler och fler branscher. Men det måste ske ännu snabbare.”

Från koldioxid till metangas

Hur ska det gå till? Ingmar Rentzhog har zoomat in på två spår som kan accelerera omställningen ytterligare.

”För det första behöver vi flytta pengarna. Det krävs ungefär 4,5 biljoner dollar per år i klimatinvesteringar, och i dag investeras det ungefär 1 biljon. Därför driver vi pengafrågan kraftigt just nu.”

Det andra spåret är tiden. Rättare sagt: att köpa sig mer tid. Och det finns möjligheter även där, menar Ingmar Rentzhog.

”Vi ska förstås upphöra med CO2-utsläpp, men det kommer bara att bromsa uppvärmningen. Vi behöver även agera på områden som faktiskt kyler planeten.”

Han pratar om metangas, den betydligt mer potenta kusinen till koldioxid, som är 86 gånger så kraftig – men lever bara 12 år i atmosfären.

”Forskningen visar att bara metangasen bidrar till 0,5 graders uppvärmning. Kan vi kraftigt reducera den kan vi också snabbt minska temperaturökningen. Då köper vi tid medan vi gör allt annat samtidigt. Just nu letar vi efter aktörer som kan bidra på det här området.”

Ingmar Rentzhog på en av sina föreläsningar. Foto: privat.

Tid och pengar

En viktig funktion på plattformen är att inlägg som blir tillräckligt populära även når berörda parter – både ris och ros.

”Vi jobbar inte så mycket med algoritmer, utan våra användare är omvärldsbevakare och röstar på det som engagerar dem. Sen skapar våra redaktörer dialog med de bolag och makthavare som lyfts mest, utan att bara skamma. Det fungerar faktiskt väldigt bra – vi har haft bra samtal med såväl företagsledare som presidenter.”

Snart är det COP29 i Azerbajdzjan. Vad kommer ni göra på plats?

”En viktig del av vårt uppdrag är att vara närvarande på de stora klimatmötena och öppna upp dem så att fler kan vara med digitalt. Vi kommer ha en tv-studio på plats i den diplomatiska zonen, där vi jobbar tillsammans med FN med att lyfta de aktörer som jobbar med lösningar.”

Vad hoppas du på från förhandlingarna?

”Det är intressant att COP återigen läggs i ett oljeland. Men samtidigt kanske det inte är helt fel − tidigare har man duckat från att nämna olja i avtalstexterna, men förra året i Dubai var det självklart att prata om det. I år kommer en viktig samtalspunkt vara finansiering.”

Hade vi tagit oss till månen på 60-talet om pengar varit problemet? Knappast.

Hittills, menar han, har diskussionerna kring pengar främst handlat om att bekosta klimatskador.

”Rättvisefonden är viktig för att få god stämning i förhandlingsrummet, och kan låsa upp samtal. Men jag hoppas att vi även kan diskutera hur världens länder kan bidra med kapital för lösningar.”

Han ser positivt på skrivningen om ”transition away from fossil fuel” under COP28, men menar samtidigt att det inte räcker.

”Fossilsubventionerna har till och med ökat sedan mötet i Glasgow. COP-förhandlingarna har stor påverkan i den publika diskursen, men jag önskar att avtalen var mer legalt bindande. Att investera i oljebolag funkar inte. Det blir allt mer tydligt i finansbranschen.”

Argumentet att vi inte ”har råd” att ställa om menar Ingmar Rentzhog är fegt.

”Hade vi tagit oss till månen på 60-talet om pengar varit problemet? Knappast. Kraschade den amerikanska ekonomin på grund av detta? Tvärtom. Det gav ringar på vattnet. Det var ett race då, och vi behöver ett race nu. Om COP29 fokuserar på pengarna, hoppas jag att COP30 fokuserar på tiden.”

Kommunikation, klimatkris och Greta

Men hur gick han till detta från 15 år på Laika Consulting, en verksamhet inom finansiell kommunikation? Ingmar Rentzhog har berättat historien många gånger tidigare, och kokar ner det till tre tydliga anledningar.

”Det första som hände var att jag fick barn och började tänka mer på framtiden. Ju mer jag läste på om klimatförändringarna, desto mer förbluffad blev jag över att problemets magnitud inte hade nått finansbranschen. Jag hörde ingen i mina nätverk som pratade om detta.”

Den andra katalysatorn var Parisavtalet.

”Jag blev fascinerad över att världens samtliga 200 länder kunde enas och sätta en plan för att lösa klimatfrågan.”

Han delade resultatet i sina sociala kanaler, men få tycktes bry sig.

”Det var som att alla tänkte att problemet var löst redan.”

Sen kom den tredje faktorn in i bilden: Donald Trump blev president.

”Då blev det väldigt uppenbart att våra världsledare inte kommer att lösa problemen åt oss. Samtidigt var engagemanget inom näringslivet ganska lågt.”

Ingmar Rentzhog såg att det fanns en kommunikationsutmaning. Och var det något han kunde bidra med, var det just detta. Ett halvår – och en crowdfundingkampanj – senare var We Don’t Have Time ett faktum. Plötsligt var han vd för två bolag istället för ett. Han sålde sitt ägande i konsultbolaget och kastade sig huvudstupa in i det okända.

Ingmar Rentzhog blev tidigt känd för att ha ”byggt” Greta Thunberg. I grunden handlade det om att han var den första som rapporterade om hennes tidiga skolstrejk med hjälp av We Don't Have Time. Han såg även till att hon 2018 blev inbjuden till FN:s klimatmöte COP24 i polska Katowice. Det fick förstås ringar på vattnet.

Är du trött på att förknippas med Greta?

"Jo, lite. Jag är mer intresserad av att prata om vad vi gör, och i dag får jag inte så mycket frågor om Greta längre. Hon gjorde en fantastisk insats för att få världen att förstå att vi befinner oss i en klimatkris. Men i dag behöver vi fokusera på lösningar."

Dela artikeln:

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.