Maddy Savage: Kvinnor i rymden – PR-cirkus eller framsteg för planeten?

Debatten har varit svår att undvika – från globala talkshows till Linkedin-inlägg från impactprofiler. Flygningen, med bland andra Katy Perry och amerikanska nyhetsankaret Gayle King, marknadsfördes som historisk: den första helt kvinnliga kommersiella rymdresan.

Men upplägget väckte en del kritik. GeekWire-journalisten Aaron Cohen kallade uppskjutningen ett "ansiktsplask i Jupiter-klass", medan Guardian-krönikören Moira Donegan menade att kändisarna tog upp platser som borde ha gått till experter och forskare. Hon kritiserade att deltagarna lutade sig mot "flickaktig fånighet" – hårtips inkluderat – för att få uppmärksamhet för resan.

I Europas deeptech- och impact-kretsar har reaktionerna varit något mer nyanserade – men knappast mindre ifrågasättande. På Linkedin skriver Malin Frithiofsson, känd förespråkare för femtech: "Låt oss vara ärliga: om Jeff Bezos erbjöd mig en biljett till rymden hade jag inte tackat nej."

När Impact Loop kontaktar henne fördjupar hon resonemanget och säger att det inte handlar om kvinnorna som valdes, utan om maktstrukturerna som fortfarande kräver en miljardärs välsignelse för att kvinnor ska få tillgång till rymden.

"De borde inte behöva be om lov", säger hon till Impact Loop.

Flygningen skedde också i ett känsligt läge för kvinnor inom Stem (science, technology, engineering, mathematics). Nasa har nyligen sagt upp flera profilerade kvinnliga medarbetare och tagit bort dem från sitt publika informationsmaterial. Samtidigt rapporteras den amerikanska regeringen överväga ytterligare nedskärningar – även inom Nasa. Det väcker frågan: hur långt har vi egentligen kommit?

Mot den bakgrunden kändes årets Women in Tech-festival i Stockholm särskilt angelägen. Bara dagar efter att Blue Origin åter landat på jorden påmindes deltagarna om att Europa redan har en rad kvinnor som leder utvecklingen inom rymdteknik – helt utan miljardärskapital.

Temat för årets event – Space to play – valdes långt innan Bezos-nyheten. Bland talarna fanns Shorena Tsindeliani, vd för svenska deeptech-bolaget Hydromars, som utvecklar hållbara livsuppehållande system för rymden – till exempel cirkulära vattenlösningar.

Susanna Lewenhaupt, producent för rymdpodden Have we gone to Mars yet?, berättade hur hon samarbetar med skolor för att inspirera framtidens rymdforskare. Och Frida Callabrero delade sin resa – från uppväxt i utsatta Botkyrka till vd för SAATC, Sveriges träningscenter för analoga astronauter.

"Jag är faktiskt inte negativ"

Även inom tech-branschen varierar åsikterna om Blue Origin-flygningen.

"Jag är faktiskt inte negativ. Det här har väckt mycket intresse och information om rymden", säger Shorena Tsindeliani till Impact Loop efter sitt tal.

Idén att även popstjärnor kan åka till rymden, menar hon, kan bidra till att göra rymden mer tillgänglig – något som fler kanske börjar se som möjligt i sin livstid.

"Man kan absolut diskutera vem som åker och under vilka villkor. Men om man zoomar ut så är det här ändå positivt i det stora hela", säger även Niklas Jakobsson, Sverigechef på Dell Technologies. "Det visar att människor vill ligga i framkant när det gäller teknik och utveckling."

Rymdpoddaren Susanna Lewenhaupt är mer skeptisk: "Det kändes inte som ett genuint initiativ för att lyfta kvinnor i rymden – snarare ett PR-trick", säger hon till Impact Loop. "Jag tycker också att det är ett slöseri med resurser, så jag är inte imponerad."

Kritiker lyfter även miljöaspekterna. Blue Origin hävdar att deras raketer enbart släpper ut vattenånga, men forskare varnar för att raketuppskjutningar – oavsett bränsletyp – kan påverka stratosfären, påskynda ozonuttunning och påverka klimatmönster.

Vill inte se hela industrin som klimatbov

Men enligt förespråkarna är det för snävt att avfärda hela rymdindustrin som miljöbov.

Shorena Tsindeliani menar att rymdteknik också är en innovationsplattform som kan bidra till klimatarbete, och att sektorn – liksom många andra – jobbar aktivt med att minska sitt klimatavtryck. Hon lyfter fram EU:s investeringar i självförstörande satelliter och återanvändbara raketer som exempel på hållbarhetsdriven utveckling. "Kostnaden per kilo för uppskjutning minskar, vilket gör att vi kan testa mycket mer teknik", säger hon.

Hydromars cirkulära vattenlösning, ursprungligen utvecklad för rymdfärder, testas nu på ubåtar och i Antarktis – där avloppsutsläpp är förbjudna och allt vatten måste återvinnas.

Flera innovationer som isolering, vattenrening och energieffektivitet har sitt ursprung i rymdprojekt – men används idag på jorden. Europeiska rymdprogram har lett till allt från infraröda örontermometrar till förbättrad bröstmjölksersättning och nya typer av proteser.

Som den brittiske astronauten Tim Peake lyfte fram under COP26: satellitdata är helt avgörande för att övervaka jordens klimat – från avskogning till havstemperaturer.

Susanna Lewenhaupt menar att det är just här, i den så kallade "trickle-down-effekten", som rymdsektorns verkliga impact finns: "Genom att sträva efter att ta oss till Mars, driver vi teknikutveckling som hjälper oss här på jorden."

Ett fält i sökandet efter sin roll

Men frågan om rymdteknik verkligen kan kallas en impact-sektor är fortfarande öppen.

"Risken är att allt kan bli en impact-startup bara man skriver om det tillräckligt kreativt", säger Frithiofsson. "Vi behöver tydligare gränsdragningar – annars urvattnas begreppet."

Samtidigt betonar hon vikten av visioner: "Om vi bara släcker bränder här på jorden kommer vi alltid att ligga efter." Investeringar i rymdteknik, menar hon, kan hjälpa oss att ligga steget före och förutse framtida kriser.

"Vi lever just nu i en väldigt dystopisk tid. Och rymden symboliserar fortfarande hopp", tillägger hon.

Så – är det här verkligen framsteg?

Bakom Bezos-projektets mediastorm arbetar Europas rymdinnovatörer vidare i det tysta – med cirkulära vattensystem, hållbara satelliter och utbildningssatsningar. Och oavsett hur man definierar impact, är det här historier värda att följa.

Kanske kan Blue Origin, trots allt, bidra till att rikta rampljuset mot de kvinnor som faktiskt driver utvecklingen inom rymdteknik – på riktigt.