Forskarnas revansch! Därför har nördarna blivit hetast i stan

I januari tidigare i år lämnades en rapport över till regeringen. Avsändaren var innovationsmyndigheten Vinnova och rubriken löd: “Förutsättningarna för deeptech i Sverige – slutrapport regeringsuppdrag”.

Vad som stod i rapporten skulle komma att citeras i många olika sammanhang och vara en fingervisning om den våg av forskarbolag eller deeptech-bolag som nu ser dagens ljus:

“Forskningsintensiva startupföretag med långa utvecklingscykler, så kallade deeptech-företag, spelar en viktig roll för framtidens ekonomi, konkurrenskraft och arbetsmarknad. De kan leda till framsteg som utmanar eller förändrar förutsättningar för hela branscher eller segment av ekonomin på global nivå”, inledde Vinnova rapporten.

Myndigheten var inte ensam om sin spaning. Spola några år tillbaka i tiden och de impact-bolag som det pratades mest om var elscootrar, SaaS-bolag och konsumentnära produkter som matsvinnsappar och begagnat-e-handel.

De är såklart fortfarande i ropet, men nu börjar riskkapitalbolag och investeringsfonder att vända blickarna mot den komplexa forskningen. Och forskarbolagen, som fram till nu främst varit förpassade till laboratorier och inkubatorer, tar i allt högre grad klivet ut på marknaden.

‍Vill driva långsiktig förändring

En som märkt av trenden är Sara Wallin, vd för Chalmers Ventures, Chalmers riskkapitalarm och inkubator. Här finns forskarbolag som bland annat Swedish algae factory, Biofrigas och Retein.

“Det är tre år sedan som vi ännu tydligare riktade vårt fokus mot deeptech, och vi har kunnat se under de tre åren att allt fler riktar sin uppmärksamhet dit, vilket jag blir väldigt glad för sett till den enorma potential som finns inom forskningen. Allt fler ser möjligheten till avkastning samtidigt som man kan vara del av lösningen på globala utmaningar på riktigt”, säger hon.

Hon beskriver att det är tydligt att intresset från kapitalmarknaden ökat och att det grundar sig i viljan att vara med och driva långsiktig förändring i grunden, samtidigt som man börjat förstå affärspotentialen som den långsiktiga forskningen och de bolag som grundar sin verksamhet i den kan besitta.

“Genom att  investera i de här forskarbolagen så kan man vara med och forma framtidens teknologier som adresserar allt från hälsa till artificiell intelligens. Jag tror att många ser att de måste vara med för utvecklingen inom de här områdena går så snabbt nu. Det är också här det finns långsiktig avkastning samtidigt som man löser problem på riktigt.”

Sara Wallin säger att ett tydligt tecken på utvecklingen går att mäta inom den verksamhet som bedrivs innanför laboratorieväggarna på Chalmers.

“Vi ökar själva vår investeringstakt inom deeptech. För tre år sedan låg vi på 30 miljoner och i år investerar vi runt 70 miljoner kronor. Nästa år räknar vi med att öka det till 90 miljoner kronor.”

Samtidigt konstaterar hon att intresset från andra aktörer på kapitalmarknaden är fortsatt högt för just startups inom deeptech.

“När vi hör runt omkring oss att många minskar på investeringstakten och att det är allt svårare att få med sig medinvesterare i sina bolag så har vi fortsatt ett väldigt positivt intresse från våra investeringspartners för forskningsbolagen. Jag tror att vi ser ett skifte från fintech och mjukvara med konsumentinriktade produkter till mer deeptech inom Europa. Det är en utveckling som ligger i linje med det som tidigare skett i USA och i Kina.”

‍Forskar-investerarna vann upphandlingen

Ett annat tydligt tecken på det ökande fokus som nu riktas mot forskningsbolag går att hitta i det besked som kom från Tillväxtverket för några veckor sedan. Där meddelades att myndighetens regionala riskkapital i Stockholm med fokus på forskningsnära och forskningsintensiva bolag  ska förvaltas av Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Institutet och Stockholms Universitets gemensamma VC-bolag Trio Impact invest, istället för Almi invest som tidigare haft uppdraget.

Enligt Siimon Vaske, operativt ansvarig för Trio Impact invest kan även de konstatera att intresset ökar från riskkapitalmarknaden. Men han pekar samtidigt på det glapp där tidiga forskningsbolag har svårt att hitta villigt riskkapital som en broms för deeptech.

“Ett flertal riskkapitalbolag har nu fonder mot deeptech och impact vilket typiskt betyder innovation sprunget ur forskning”, säger han.

“Men i stort sett alla som vi känner till är ute efter mognare idéer trots att de påstår att de går in tidigt. Det är tidigare än vad riskkapitalbolag gick in för några år sedan, om de gick in överhuvudtaget, men från våra ögon sett är det fortfarande inte tidigt nog.”

Det konstateras även i Vinnovas deeptech-rapport, där man kommit fram till att det fortfarande finns stora finansieringsgap för deeptechbolagen jämfört med andra impact-sektorer. Men också att Sverige ligger efter andra europeiska länder, både vad gäller statliga medel som privat riskkapital.

Det är något som Vinnova till stor del kopplar till det faktum att deeptechinnovationer ofta kokar ner till enskilda forskare eller företag. Oftast individer som i åratal kämpar för att förverkliga potentialen av forskningsresultat och ta dem från laboratoriemiljö ut i samhället.

Kräver ökad teknisk kompetens på investerare

En annan förklaring är att forskningen som deeptechbolagen grundar sin verksamhet i är komplex. Det innebär att riskkapitalbolag som nu jagar inom området måste växla upp sin  tekniska kompetens för att kunna göra rätt avväganden.

Sara Wallin konstaterar att det sista är en utmaning.

“Jag tror att det är en anledning till att vi nu ser att allt fler tar rygg på aktörer som oss som sitter på den tekniska kompetensen att bedöma potentialen i tekniken. Tidigare har man pratat mycket om att det är teamen man investerar i. När det gäller den här typen av bolag så är teamen otroligt viktiga men det är även grunden i tekniken som du måste kunna bedöma. Det är en skillnad mot att investera i mer konsumentinriktade bolag.”

Oavsett om vi ska kalla det som nu rör på sig kring deeptech-sektorn för outforskad potential eller kapplöpning kan vi med all säkerhet säga att det går snabbt.

Bara under arbetet med den här artikeln har som exempel Northvolt meddelat att det relativt okända svenska forskarbolaget Altris som Vargas-bolaget investerat i ligger bakom det natriumjonbatteri som beskrivs som ett banbrytande genombrott för batterijätten.

Med andra ord är det dags att spänna fast sig – för här kommer forskarna.

LÄS MER: Från labb till lukrativ business – här är 10 heta forskarbolag just nu