Ny rapport: Så få svenska chefer får bonus för att klara klimatmålen

Det är inte helt enkelt att sätta sig in i EU:s digra ramverk för hållbarhetsrapportering som just nu rullas ut. Så hur redo är de svenska storbolagen för det som inom kort blir skarp lagstiftning? 

ESG-mjukvarubolaget Position Green har tagit tempen på situationen i en ny rapport. Resultatet visar att situationen är en smula yrvaken – men på sina håll ganska imponerande.

Förenklat kan man säga att det övergripande direktivet CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive – är själva lagstiftningen som kräver att alla bolag inom EU över en viss storlek och omsättningsnivå ska rapportera sina hållbarhetsrelaterade parametrar på ett betydligt mer detaljerat sätt än tidigare. 

Under CSRD tillämpas ESRS, European Sustainability Reporting Standards, som beskriver mer i detalj hur hållbarhetsrapporteringen ska se ut och vad den ska innehålla. 

CSDDD står för Corporate Sustainability Due Diligence Directive, vilket kräver analys av leverantörskedjornas påverkan på miljö och mänskliga rättigheter. 

Denna omfattande förkortningsfest börjar rullas ut skarpt under rapporteringsåret 2025, men många har redan frivilligt börjat implementera kraven i sina hållbarhetsrapporter. 

Rapport med 400 storbolag

Johan Säwensten är Sverigechef på Position Green. Han menar att det kommer bli tufft för många svenska bolag.

”1 600 bolag ska rapportera enligt ESRS, men när dessa ställer krav på sina underleverantörer kommer det bli en stor våg av mindre aktörer också. Det kommer finnas många mellanstora företag som knappt har hållbarhetschef eller budget till detta. Men pressen kommer komma från ägare, kunder och investerare.”

Position Green har för sjunde gången sammanställt hållbarhetsrapporteringens mognadsgrad i en egen rapport under namnet ESG100. Analysen har genomförts med 300 av de största börsnoterade bolagen i Sverige, Norge och Danmark, samt de 100 största i Europa. 

Det handlar alltså inte främst om hur hållbart bolaget är, utan hur bra och transparent man rapporterar. 

Johan Säwensten berättar för Impact Loop att metodiken har ändrats för i år. 

"Tidigare har vi använt vårt eget ramverk för att avgöra vad som är en bra hållbarhetsrapport. Nu blir frågeställningen mer tydlig: hur redo är man för ESRS?"

Halkar efter på flera håll

Under några punkter står det tydligt att de svenska bolagen halkar efter sina utländska kollegor. Hela 94 procent av de europeiska bolagen rapporterar att de tillämpar hållbarhetskriterier när de väljer leverantörer och affärspartners. I Sverige är andelen 64 procent. 

”Det beror delvis på att bolagen i EU är enormt stora. Men det blir ändå tydligt att man ligger långt före Sverige.”

En av de största klyftorna finns i rapporteringen om due diligence för mänskliga rättigheter. I ljuset av de kommande kraven med CSDDD tycks svenska bolag yrvakna, med endast 36 procent jämfört med 55 procent i Skandinavien och 69 procent i EU. 

”Där ligger vi verkligen efter”, konstaterar Johan Säwensten. 

”Sen är det stora skillnader mellan branscher – stora bolag med mer komplexa leverantörskedjor har kommit långt. I Norge ligger man också före tack vare Norwegian Transparency Act som redan är implementerad. Men det är tydligt att många svenska bolag knappt har börjat tänka på saken."

Lägre andel klimatbonusar

En annan beklämmande insikt är hur väl ledningarnas incitamentsstruktur är kopplade till klimatmålsättningarna enligt Parisavtalet – Science Based Targets Initiative. Med andra ord: får ledningen högre bonus om företaget når klimatmålen? 

I Sverige och Skandinavien är andelen endast 23 respektive 26 procent, medan hela 84 procent av de europeiska jättarna har skrivit in detta i sina incitamentsprogram. 

”Det är viktigt att visa sitt engagemang med plånboken, och det är ganska otroligt att man kommit så långt i EU. Det visar att viljan och tyngden finns”, säger Johan Säwensten.

Två glädjeämnen

Det är dock inte bara eftersläpningar hos de svenska bolagen. Inom två viktiga områden slår man EU-genomsnittet med råge. 

Dels handlar det om så kallad dubbel väsentlighetsanalys, att man identifierar vilka hållbarhetsfrågor som företaget påverkar – och omvänt: vilka man påverkas av. Hela 67 procent av de svenska bolagen rapporterar detta, jämfört med 47 procent i EU. 

Även när det gäller EU:s taxonomi är svenska bolag på hugget, både när det gäller intäkter och investeringar – 76 respektive 78 procent. 

Taxonomin är ett klassificeringssystem som gör det enkelt att beräkna hur stor del av företagets omsättning och balansräkning som kan anses vara hållbar. Svenska bolag är duktiga på att rapportera detta, men Position Green-rapporten visar samtidigt att svenska bolag inte ens når upp till 10 procent miljömässigt hållbar omsättning. 

”Taxonomin är intressant, eftersom den blottlägger den faktiska verksamhetens påverkan. Det blir väldigt tydligt att vi inte gör tillräckligt för omställningen.”

Är det något annat i årets rapport som förvånar dig?

”Jag tycker det är glädjande att hela 77 procent av de svenska bolagen har satt mål i linje med Parisavtalet. Men samtidigt ser vi att bara 6 procent av dessa redovisar vilka investeringar de gör för att nå dit.” 

Johan Säwensten menar att det är tydligt att många bolag fortfarande befinner sig i strategifasen.

"Ränteläget har gjort att många hållbarhetsinitiativ har skjutits på framtiden. Men nu är det dags att börja agera – och investera."