Regeringen sänker anslaget till klimatinvesteringar

‍Vid pressträffen tog de historiskt stora skattesänkningarna mycket plats. Men även klimatet och hållbarhet fick visst utrymme.

När finansminister Elisabeth Svantesson presenterade budgetpropositionen för 2025 fanns klimatet med på ett av de fem områden hon pekade ut, där Sverige har problem.

“Behov av fossilfri energiproduktion och sänkta klimatutsläpp”, var formuleringen.

Så vad är åtgärderna för att minska utsläppen i budgeten för 2025? Jo, de består av bland annat en ny reduktionsplikt, där el från publika laddningsstationer ingår, pengar till Klimatklivet samt en elbilspremie.

De satsar även vidare på ny kärnkraft, incitament för kommuner att säga ja till vindkraft och effektivare tillståndsprocesser.

“Det absolut viktigaste just nu är att vi får fart på allt som har att göra med att bygga kärnkraft. Sverige är ett kärnkraftland, kommer att fortsätta vara det, och göra det med ren el i systemet. Och budgeten sänker totalt sett utsläppen”, sa Elisabeth Svantesson.

"Med den här budgeten väntas Sveriges totala utsläpp minska nästa år och år 2026, samtidigt som vi bedöms kunna klara vårt ESR-åtagande till år 2030. Som klimat- och miljöminister är jag stolt över att den ambitiösa och effektiva klimatpolitik som vi bedriver nu väntas ge de resultat som vi tidigare har utlovat. I den kommande budgeten finns flera kraftfulla åtgärder som minskar utsläppen och ser till att den svenska klimatomställningen utvecklas i rätt riktning", sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), vid en pressträff i går.

‍Sänkta anslag

‍Bläddrar man i den 3 176 sidor tjocka budgeten framgår dock att anslagen inom det som kallas utgiftsområde 20, “Klimat, miljö och natur”, som innefattar pengar till myndigheter som bland annat Naturvårdsverket, sänks. Från 19,6 miljarder 2024 till 16,4 miljarder kronor i budgeten för 2025. Posten “Klimatinvesteringar” sänks från cirka 5 miljarder till 3,5 miljarder.

Vidare slår regeringen i budgeten fast att Sverige inte klarat − och inte kommer att klara − flera av de etappmål för de nationella miljömålen som satts upp, bland annat utsläppsmålen för 2035 och 2040. Inte heller målet om nettonollutsläpp 2045, bedöms kunna uppnås utifrån nuvarande och beslutade styrmedel och åtgärder.

“Trots att många och viktiga insatser har genomförts bedömer regeringen att befintliga och beslutade åtgärder, både nationella och internationella, inte räcker för att nå de flesta av miljömålen”, skriver de i budgetpropositionen.