Därför växer intresset för regenerativt företagande – så vad handlar det om?

Ett jordbruk som inte bara ger mat till den som brukar jorden – utan också ökar grönytorna. Eller en kläddesigner som både skapar vackra plagg – och bygger upp ekosystemet hon verkar i.

Det är två exempel på så kallat regenerativt företagande, en rörelse som nu väcker allt större intresse.

Istället för att fokusera på att återbruka och återanvända handlar det om att återskapa och förbättra de system vi är en del av. Och istället för att se naturen som en resurs att effektivisera, inspireras regenerativa företag av naturens egna kretslopp och principer.

Istället för att fokusera på att återbruka handlar det om att förbättra de system vi är en del av

En central aspekt som särskiljer det regenerativa från traditionella affärsmodeller är att den är dynamisk. Till skillnad från mer standardiserade hållbarhetssystem ser det regenerativa tänkandet komplexiteten i varje unik situation. Det som är regenerativt i ett sammanhang behöver inte vara det i ett annat, vilket utmanar etablerade synsätt på styrning och mätbarhet inom näringslivet.

Detta skifte manifesterar sig nu inom flera branscher. Företag experimenterar med nya organisations- och ägarformer, innovativa finansieringsmodeller och alternativa sätt att mäta framgång. Samtidigt innebär denna omställning betydande utmaningar. Att implementera regenerativa principer kräver ofta omfattande förändringar i såväl operativa processer som strategiskt tänkande. Det kan till exempel handla om att utveckla helt nya kompetenser och skapa nya former av samarbeten över traditionella branschgränser.

Skapa så mycket nytta som möjligt

Inom matsystemet verkar det regenerativa tänkandet ha kommit längst. Sara Maxence, som driver innovationsplattformen Regenerator och är expert inom livsmedel, beskriver det som ett fundamentalt skifte i hur vi ser på matproduktion:

"Det handlar om att skapa ett långsiktigt resilient matsystem som kan förse oss med mat i många generationer framåt. Medan traditionella hållbarhetsinitiativ fokuserar på att göra så lite skada som möjligt, handlar det regenerativa tänkandet om att skapa så mycket nytta som möjligt för ekosystemet samtidigt som vi producerar den mat vi behöver."

Enligt Sara Maxence bygger regenerativa principer på flera sammanlänkade element.

"Vårt framtida livsmedelssystem kommer att utsättas för fler externa chocker och extrema situationer framåt såsom väderkatastrofer, prisförändringar och krig. Då kommer det vara värdefullt att ha ett motståndskraftigt företag och sådana byggs av mångfald och diversifiering."

Ett annat viktigt element som Sara Maxence lyfter fram är det lokala perspektivet:

"Vi hoppas på ett ökat fokus på det lokala ekosystemet samt att det skapas fler regionala noder och hubbar, vilket gynnar beredskap, prisbilder och glädjen i maten om vi kopplar konsument och producent närmare varandra."

Vårt framtida livsmedelssystem kommer att utsättas för fler externa chocker

Investeraren: "Kräver nyfikenhet och mod"

Denna förändring av perspektiv börjar även nå finansvärlden, där allt fler investerare inser att framtidens avkastning måste vara kopplad till planetens välmående. Erika Hombert, investerare på matjätten Pauligs riskkapitalbolag Pinc, ser sådana investeringar som nästa steg efter "hållbarhet", "impact" och "gröna investeringar":

"En regenerativ investering är ett bolag vars affärsmodell inte bygger på extraktion eller förstörelse utan oändlig förnyelse av ekosystem och naturresurser. Det måste dessutom vara socialt regenerativt, alltså hållbart för de anställda och de som påverkas av bolagets produkter eller leverantörskedjor”, säger hon.

Men hur mäter man något som per definition är föränderligt? I en värld där "what gets measured gets done" ställer det nya krav på investerarkollektivet.

"Det kräver både nyfikenhet, entreprenörsanda och mod från investerare," menar Erika Hombert. "Samtidigt finns det en risk att definitionen missbrukas och blir mer en marknadsföringsgrej."

En annan utmaning kan ligga i tidsperspektivet. När andra investeringsmöjligheter lockar med snabb avkastning, kräver regenerativa investeringar längre tidshorisont och ibland andra avkastningskrav. Men som Erika Hombert påpekar:

"Vad är din portfölj värd vid tre graders uppvärmning? Vad är risken på dina fastigheter som inte kan försäkras på grund av superstormar? Vilket samhälle kommer vi lämna efter oss om vi inte investerar regenerativt nu?"

Samtidigt finns det en risk att definitionen missbrukas

Riskerar att förenklas och missbrukas

När man pratar med dem som faktiskt arbetar med regenerativa principer i praktiken blir komplexiteten tydlig. Tomas Erlandsson på Nordisk Råvara, som producerar högkvalitativa baljväxter och specialgrödor såsom quinoa med hjälp av ett nätverk av svenska odlare, är försiktig med själva begreppet "regenerativt", just för att det riskerar att förenklas och missbrukas.

"Vi pratar hellre om fokus på jordhälsa och att sträva mot ett närande jordbruk – till skillnad från tärande", säger han.

Istället för att låsa fast sig vid ett begrepp arbetar Nordisk Råvara med konkreta principer: ingen användning av naturfrämmande bekämpningsmedel, minimal jordstörning och maximal mångfald. Varje odlare har olika förutsättningar när det gäller jordar, klimat, växtföljder, gårdsverksamhet och ekonomi – det finns ingen universallösning som passar alla.

Ett fascinerande exempel på hur små förändringar kan ge stora effekter är företagets bonussystem för grön täckning året runt.

"Vi började tidigt med att inspirera våra odlare till detta och nu har det också kommit regelverk och bidragssystem som driver åt samma håll. Genom ekonomiska incitament såg vi hur våra odlare ökade andelen grön jord på hela gården i snitt 10-15 procent på bara några år. Snabbt höftat har säkert denna ökning lett till tusentals tons inlagring av växthusgaser”, säger Tomas Erlandsson.

Medan experter och praktiker betonar vikten av att inte förenkla regenerativa principer, visar de framväxande exemplen från olika branscher att denna typ av företagande börjar ta konkret form. Med föregångare inom såväl jordbruk som finansiering läggs nu grunden för vad som kan bli nästa steg i utvecklingen av näringslivet.

Vilka är då nästa generations regenerativa företagare? I Impact Loops nya artikelserie får du träffa ett gäng av dem. Först ut: Tomas Erlandsson, medgrundare till Nordisk Råvara – artikeln kommer upp på sajten under dagen!