Nordisk Råvara bygger ett parallellt matsystem – nu finns deras grödor hos 100 kommuner

Regenerativt företagande (läs mer om vad det är här) lockar nu ett allt större intresse inom impact. I en artikelserie intervjuar Impact Loops skribent Anna Branten entreprenörer som verkar inom fältet.

När företaget Nordisk Råvara startade för åtta år sedan var det för att skapa ett alternativ till den storskaliga livsmedelsindustrin. Istället för att försöka förändra det befintliga systemet från insidan, ville grundarna Tomas Erlandsson och Gunnar Backman bygga ett parallellt system där biologisk mångfald, jordhälsa och matkultur gick hand i hand.

"Vi ville påverka matutbudet och kom in i det här med ett utifrånperspektiv. Vi insåg snabbt att det vi såg som en stor potential inte hade någon befintlig infrastruktur i Sverige. De stora aktörerna visade inget intresse för den förändring vi ansåg nödvändig. Så vi började bygga från grunden – från friska jordar till moderna tallrikar", säger Tomas Erlandsson.

Idag odlas grödor som gotlandslins, gulärt och bondbönor på gårdar runtom i Sverige, som sedan förpackas under det gemensamma varumärket Nordisk Råvara och säljs både via en webbshop, i gårdsbutiker och till kommuner.

Nyckeln stavas ett nära samarbete med odlarna. Så hur får man lantbrukare att odla allt från gamla kultursorter till helt nya grödor för Sverige?

"Genom kommunikation, ömsesidigt förtroende och långsiktighet. Vi har en riskdelningsmodell och full transparens, vilket odlarna inte alltid är vana vid – men uppskattar. Vi har också en odlingsrådgivare som driver kunskapsutveckling och hjälper odlarna att anpassa grödorna till sina marker."

Vi började bygga från grunden – från friska jordar till moderna tallrikar

Ökat andelen grön jord

Och det fungerar. På bara några år har odlarna i nätverket ökat andelen grön jord med 10–15 procent genom ett enkelt incitamentsystem.

"Vi är en liten aktör, men vi har lyckats samla ett nätverk av odlare som brinner för regenerativa metoder. Vi arbetar med erfarenhetsutbyte och bonussystem där diversitet och levande rotsystem premieras. Vi började med det här tidigt, och nu ser vi att även vissa regelverk och bidragssystem börjar gå i samma riktning."

En annan sak som går i rätt riktning är den växande efterfrågan på Nordisk Råvaras produkter. Idag finns deras råvaror i över 100 kommuner. Men hur övertygar man storkök om värdet av dyrare, men mer näringsrika, råvaror?

"Kunskap och berättelser gör skillnad. När kockar får veta var maten kommer ifrån, hur den växer och vad den innehåller, förändras perspektivet. Vi pratar om prisvärdhet snarare än pris per kilo. När vi räknar på näring, smak och mervärde för hela tallriken ser vi att våra råvaror står sig starkt."

Svårt att få investerare att förstå

Men medan kockar och kommuner börjar förstå värdet av en ny typ av livsmedelsförsörjning, är det svårare att få investerare att se samma potential.

"Det är en utmaning. Många investerare söker skalbara tech-lösningar. Men vi bygger en biologisk innovation och tror att om vi har ett starkt existensberättigande och klarar av att finnas länge, så kommer det bli lönsamt och attraktivt. Kanske finns det någon investerare där ute som har ett lantställe nära en av våra gårdar, och inser värdet av att kunna köpa livsviktig mat lokalt – även i kristider. Den livsmedelsindustri vi har byggt idag ger inte den möjligheten."

Idag finns Nordisk Råvaras råvaror på 1,5 miljoner tallrikar dagligen i privata och offentliga storkök. Om fem år är målet att ha mångdubblat det.

"Vi ser framför oss att våra råvaror ska vara en naturlig del av den svenska vardagsmaten. Vi vill bygga en stark marknad och få skalfördelar som gör våra produkter mer tillgängliga", säger Tomas Erlandsson.

För att nå dit behöver de långsiktiga investerare, men också ett sätt att mäta och kommunicera den påverkan de har. Ett av deras mest konkreta resultat handlar om kolinlagring: från 360 kg till 2200 kg koldioxid per hektar och år.

"Vi ser att fler börjar lyssna, men det är fortfarande tidigt. Förhoppningsvis kommer både investerare och kunder snart förstå vikten av att primärproducenter arbetar med jordhälsa."

Vi ser att fler börjar lyssna, men det är fortfarande tidigt

Förståelse för biologi

Det regenerativa handlar dock inte bara om jordbruk. Det påverkar affärsbeslut, organisation och partnerskap.

"Vi vill inte ta genvägar. Vår organisation bygger på en nätverksstruktur där vi samarbetar med odlare, förädlare och andra aktörer i kluster. Vi bygger en ny vertikal, där mat och utsäden är distribuerade över landet för ökad trygghet och motståndskraft."

En viktig lärdom hittills – och ett råd till andra som vill starta en regenerativ verksamhet – är att man behöver ha en grundläggande förståelse för biologi, menar Tomas Erlandsson.

"Det är lätt att blanda ihop regenerativa principer med att åtgärda symptom. Att byta till fossilfritt bränsle är bra, men det är hur du använder traktorn som är avgörande. Man måste förstå de grundläggande ekosystemen för att skapa verklig förändring."