Hampa-entreprenören: Kvinnorna odlar i det tysta – männen skördar cred och kapital

Ur ett svenskt perspektiv känns hampa – ja, cannabis sativa – för många fortfarande som något relativt nytt, i alla fall utanför mer ljusskygga användningsområden. På senare år har CBD-kryddade produkter förvisso seglat upp på marknaden i form av oljor, krämer och serum, men svensk lagstiftning har gjort verksamheterna mer eller mindre omöjliga.

I Europa har dock hampan en viktig historisk roll, bland annat inom tillverkningen av rep och textilier. I dag är fiberhampa och livsmedelshampa två varianter som samlas under begreppet industrihampa. Sedan 2003 är det tillåtet att odla EU-certifierad industrihampa på svensk mark – förutsatt att den har mycket låga halter av rusämnet THC.

Gotländska experiment

Clara Norell är en av hampasveriges mest aktiva fanbärare. Hon driver Svensk Hampaindustri (SHI), som namnet till trots faktiskt är en startup, inte en branschorganisation.

Tydligen är hampans förutsättningar extra gynnsamma på Gotland, med sin svarta, jordiga mylla. När Impact Loop når Clara Norell är hon på ön tillsammans med bolagets delägare Anders Thunegard i förbindelse med ett Vinnova-finansierat projekt som ägs och drivs av Textilhögskolan i Borås.

"Vi vill undersöka om man kan använda fiber från den meterlånga stam som blir över när livsmedelshampan skördas", berättar hon.

Hampa är nämligen en av de mest snabbväxande och koldioxidhungriga grödor som finns.

"Tidigare har man mest nyttjat en specifik del av plantan, men restströmmarna blir allt mer intressanta. I projektet har vi på labbskala konstaterat att man skulle kunna ta fram byggmaterial och absorbentplattor av de här fibrerna."

Tidigare har man mest nyttjat en specifik del av plantan, men restströmmar blir allt mer intressanta

Offentlig nyfikenhet

Som bolag fokuserar Svensk Hampaindustri i dagsläget på livsmedelshampan, som odlas dels inom egen regi på Anders Thunegards mark, dels i samarbete med andra odlare på Gotland, samt lantbrukare i Skåne och Östergötland.

SHI har även samarbetat med Axfoundation kring hampa i två år, samt med Hushållningssällskapets testgård på Österlen. I egen regi driver bolaget vad Clara Norell kallar sin ”hampa-foodtech-fabrik”. Denna ska i början av 2025 flyttas till Gotland för att sätta upp en förädlingslina.

"Vi både torkar, rensar och skalar fröna, vilket är unikt i Sverige. Slutkonsumenterna älskar skalade hampfrön, men det finns nästas bara kinesiska alternativ i matbutikerna. Så vi har svårt att konkurrera på pris."

Egentligen, poängterar hon, är syftet att främst jobba mot företagskunder genom att bidra med ingredienser till andra aktörer som vill utveckla innovativa hampprodukter under olika varumärken.

Clara Norell är i grunden ingenjör med bakgrund av att arbeta i stora stadsutvecklingsprojekt.

"Jag vill lösa stora samhällsutmaningar. Det finns andra som är betydligt bättre på att bygga konsumentvarumärken och tävla om den bästa platsen i butiken."

En viktig och växande kundgrupp finns i de offentliga köken. Enligt Clara Norell finns det många engagerade och innovativa kockar här som vill jobba mer närodlat och växtbaserat. Hampans proteinstruktur kan liknas vid ägg eller soja, så det går att ersätta och komplettera andra ingredienser.

"Många skolor och äldreboenden har det också på salladsbordet, eftersom bara två matskedar om dagen täcker behovet av Omega3."

Förutom potentiella byggmaterial finns det samtidigt gott om användningsområden för de restströmmar som uppstår i skörden av frön. De mindre frön som inte kan skalas brukar pressas till en hampfröolja. Då bildas en presskaka som också är intressant eftersom den innehåller 36 procent protein.

Skalet innehåller dessutom över 40 procent fiber och flera mineraler och skulle enligt Clara Norell förmodligen kunna användas för att näringsberika bröd eller panera fisk − och att tillverka plastförpackningar.

"Dessutom bildas ett 'omega-glitter' under skalningen, vilket är som ett proteinrikt potatismjöl. Det kan användas för att dryga ut växtbaserade produkter,” tillägger hon.

Männen får pengarna

Clara Norell har på senare tid följt debatten om kvinnligt ägande, bland annat här på Impact Loop. Hon ser samma strukturer inom hampaindustrin som i andra sektorer där könsbalansen skevar.

"Jag har börjat tänka allt mer på det här fenomenet, att manliga företagare och ägare får betydligt mer investeringar," säger hon och exemplifierar:

"Jag har träffat män som gått en kurs hos mig, och sen dundrar de på med sina bolag och ser sig som pionjärer på området. Jag har läst flera artiklar om en man som inte ens skördat någon hampa eller har några fungerande maskiner, men citeras att han säljer sina hampa-produkter i livsmedelsbutiker som i dagsläget endast säljer våra." 

Jag har träffat män som gått en kurs hos mig, och sen dundrar de på med sina bolag och ser sig som pionjärer på området

Hur reagerade du på det?

"Jag blev förbannad först men skrattade när vi insåg att hans lögner ökade vår försäljningsstatistik. Bland männen finns en kaxigare retorik och ett annat sätt att driva företag."

Det ironiska, påpekar Clara Norell, är att hampa är en traditionellt ”kvinnlig” gröda. Det tycks också som att de bakomliggande drivkrafterna skiljer sig åt.

"Det finns många fantastiska kvinnor inom hampa-Sverige, men de jobbar i regel inom småskaligt hantverk. Personligen drivs jag av att vilja bidra till en hållbar livsmedelsproduktion, att fånga in och binda kol i hållbara byggmaterial samtidigt som vi bidrar till ett hållbart jordbruk. Det är det viktigaste."

Värderingarna linjerar helt enkelt inte alltid riktigt med kapitalismens tillväxthunger, menar Clara Norell.

"Då blir det inte lika intressant med investeringsrundor eller att göra en exit och ligga på stranden. Jag vill ju jobba med hampa i resten av mitt liv. Det här är det kraftfullaste verktyget vi har för att bidra till en grön omställning."

Då blir det inte lika intressant med investeringsrundor eller att göra en exit och ligga på stranden

Letar efter långsiktiga investerare

Samtidigt är Clara Norell fullt medveten att Svensk Hampaindustri också behöver ta in pengar för att kunna skala upp verksamheten.

"Haha, ja det är lite som att komma in i en startup-värld utan att ha den rätta personligheten. Många killar glider in med rätt språk och kan koderna direkt. Så jag kan förstå att det blir enklare att resa pengar då."

Vad letar du själva efter för typ av investerare?

"Jag vill jobba med investerare som ser det här långsiktigt, kanske en familjefond som vill bidra till biologisk mångfald, hållbar jordhälsa, cirkulär ekonomi och svensk livsmedelsberedskap. Det låter som buzzwords, men hampan kan faktiskt checka av alla de här boxarna."

Kan man säga att det finns en hampaindustri i Sverige över huvud taget?

"Absolut, och den blir bättre och bättre. Samtidigt finns en utmaning i att sprida kunskap och tvätta bort den rådande stigmatiseringen."

"Polisen tror fortfarande att det är cannabisodlingar och Läkemedelsverket tror att det är knark. Det här är en viktig gröda inom EU för att fasa ut fossila råvaror, men Sverige riskerar att halka efter i den här industrin.”

Clara Norell drömmer om att skapa ett kvinnligt hampanätverk. Hon är redan medlem i kvinnliga cannabisnätverk i USA och Sydafrika, initiativ för att stärka branschens utveckling.

"Jag och många andra hampakvinnor gör det här på sidan av andra jobb för att vi älskar hampan och vill bidra till en bättre värld. Vi kanske skulle samarbeta mer egentligen? Drömmen vore ju en investeringsfond som satsar helhjärtat på hampa och kvinnligt företagande. Vi skulle kunna få ihop en ganska stor palett av spännande produkter."