En vodka gjord på utsläpp, tack! Är detta nästa våg av impact-bolag som lockar kapital?

Volker Sick, professor i avancerad energiforskning vid University of Michigan, svarar på min intervjuförfrågan inom en kvart. Han har fullt denna veckan med att rätta slutprov men hörs gärna veckan därpå. 

Under den senaste tiden har flera investeringsrundor annonserats i amerikanska carbon capture-bolag. Bidens-rekordpaket the Inflation Reduction Act (IRA) stimulerar nya investeringar i tekniken och här och där läser jag om flera innovativa bolag som utvecklar yogakläder, parfym, vodka, till och med mat och fetter gjorda på infångad koldioxid. 

Samtidigt finns det hård kritik kring carbon capture och det är därför jag hör av mig till Volker Sick. Han har tillsammans med sina kollegor inom det globala CO₂-initiativet vid University of Michigan, studerat hur man kan använda infångad koldioxid på bästa sätt för att skydda klimatet. 

Men medan Volker rättar slutprov tar vi det från början. 

USA är en av de ledande aktörerna inom så kallad “carbon capture-teknologi”, eller teknik för koldioxidinfångning på svenska. Ungefär hälften av alla anläggningar som är i drift globalt går att hitta i USA – och fler kommer det att bli.

Under årets första månader har kalifornienbaserade Carbon Capture, som utvecklar Direct Air Capture-maskiner tagit in 80 miljoner dollar och erbjuder även privatpersoner att köpa klodioxid krediter. Captura, som utvecklar en teknik för att fånga in koldioxid från haven (Direct Ocean Capture) har säkrat 45 miljoner dollar och Avnos får tillgång till ytterligare 36 miljoner dollar för att utveckla sin banbrytande Hybrid Direct Air Capture-teknologi.

Men en stor del av den finansiella motiveringen för dessa investeringar kommer från statliga subventioner.

Redan 2008 infördes skattelättnader för kolbindning och genom IRA ökade skattelättnaden för bolag som fångar in koldioxid ytterligare. I slutet av förra året meddelade även det amerikanska energidepartementet att de satsar närmare 890 miljoner dollar på tre pilotprojekt för att stötta nya tekniker.

Men det är inte alla koldioxidfångst-projekt som ger klimatmässiga vinster. Occidental Petroleum, ett av USA:s stora oljebolag, bygger just nu en anläggning i Texas där man vill använda en del av den koldioxid man fångar in för att extrahera ännu mer olja, en process som kallas enhanced oil recovery. 

Detta är dock det sämsta användningsområdet för carbon capture enligt Volker Sicks kartläggning. Även om det mesta av koldioxiden förväntas stanna under marken, resulterar det i mer fossila bränslen som släpper ut mer koldioxid i atmosfären och på så sätt elimineras fördelen för miljön.

Om vi måste fånga in koldioxid, låt oss se om vi faktiskt kan använda den

Börja med att ta bort

“Gör det inte” säger Volker Sick när vi hörs för att prata om hans arbete. “Det jag menar är att vi bör ta bort fossila bränslen där det går. Elektrifiering av marktransport är ett utmärkt exempel. Om det finns en lösning som fungerar, låt oss använda den. Det vi inte släpper ut behöver vi heller inte städa upp", förklarar han vidare. 

De utsläpp som vi inte kan hantera på ett annat sätt och som över tid skulle adderas till atmosfären behöver vi däremot göra något med.

“Om vi måste fånga in koldioxid, låt oss se om vi faktiskt kan använda den och skapa produkter istället för att lagra den under jorden”, säger Volker Sick.

I de bästa fallen kommer carbon capture-processen att lämna mindre koldioxid i miljön än tidigare. Men för att förstå de miljömässiga och ekonomiska vinsterna måste man titta på koldioxidkällan och användningen av den infångade koldioxiden.

Att lagra koldioxid under marken tar bort koldioxiden under en lång tid, men är förknippat med höga kostnader. Ett bättre användningsområde, enligt Volker Sick, är att producera byggmaterial som betong. Det har en lång livslängd och förseglar den fångade koldioxiden. Det har även ett ekonomiskt värde och kan hjälpa till att täcka kostnader för tekniken.

“Det finns mycket kritik därute, inte utan grund, att oljebolagen bara är intresserade av koldioxidinfångning för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet. Vicky Hollub, VD för Occidental Petroleum, har till och med uttryckt det offentligt att koldioxidinfångning är ett utmärkt sätt att fortsätta deras verksamhet”, säger Volker Sick.

Folk tror att carbon capture löser alla våra problem, det gör den inte

"Löser inte alla våra problem"

Volker Sick och hans kollegor har tagit fram en matris som synliggör miljöeffekterna utifrån källa och användningsområde. De har valt att dela in slutprodukterna i olika kategorier utifrån deras livslängd.

Spår 1-produkter som till exempel byggmaterial har en livslängd på minst 100 år medan spår 2-produkter, som till exempel drivmedel, kemikalier och livsmedel, förbrukas eller bryts ner på mindre än det. Beroende på hur snabbt koldioxiden frigörs igen får det olika konsekvenser för miljön.

“Folk tror att carbon capture löser alla våra problem, det gör den inte. Den gör bara en sak. Den tar bort koldioxiden från luften, men det beskriver inte vad som händer med den sen. Lagras den eller omvandlas den till bränsle? Terminologin används lite slarvigt vilket gör det så förvirrande”, säger Volker Sick.

Den infångade koldioxiden försvinner alltså inte permanent från atmosfären, men genom att använda infångad koldioxid istället för fossil koldioxid så rör vi oss bort från förbränning av fossila bränslen och carbon capture blir därför en viktig del för att avfossilisera vår ekonomi, menar Volker Sick.

“Koldioxidinfångning blir en nödvändighet för en cirkulär koldioxidekonomi. Det är så vi ser på det”, säger Volker Sick.

Parfym, vodka och flygbränslen

Att fånga koldioxid är dyrt. Höga kostnader för installation och drift utgör en betydande utmaning för att snabbt skala även mogna teknologier. Om det inte finns någon produkt att sälja kan processen bli en kostsam tjänst som täcks av skatter eller avgifter.

Men Volker och hans kollegor uppskattar att det finns en enorm marknadspotential för infångad koldioxid. De har visserligen ett stort spann på sin uppskattning men de tror att det globalt kommer vara en marknad värd mellan 1 100 och 4 400 miljarder dollar. Störst potential har hållbart flygbränsle.

Brooklyn-baserade Air Company omvandlar infångad koldioxid till alkohol och bränslen. Deras vodka är redan slutsåld men parfymen, med toppnoter från apelsin och fikonlöv, går fortfarande att köpa. Nästa steg är flygbränsle.

Under 2022 ingick de avtal med flygbolagen JetBlue Airways och Virgin Atlantic som förbinder sig att köpa knappt 500 miljoner liter av Air Companys hållbara flygbränsle med start under 2027. 

“Potentialen är enorm. Om bolagen kan hitta ett bra sätt att producera stora mängder flygbränsle kommer de snabbt att bli stora och rika. Flygindustrin behöver detta, de kan inte snabbt nog uppfylla sina löften till sina kunder, så det finns en garanterad marknad”, säger Volker Sick.

Rör om i matbranschen

Direkt omvandling av koldioxid till livsmedel, utan att använda växter och andra jordbruksprodukter är något som skapar en ny uppsättning möjligheter för CO2-användning. Kalifornienbaserade Savor och Air Protein, är två exempel på bolag som väljer att se koldioxid som en möjlighet.

Savor, medgrundat av danska Henrik Bennetsen och med Bill Gates som investerare, har precis fyllt på kassan för att fortsätta producera animaliefria fetter baserade på koldioxid.

Air Protein gör protein av infångad koldioxid och en speciell kultur med mikroorganismer, snarlik samma process som sker vid tillverkning av ost och yoghurt. Proteinet skördas, renas och torkas till ett proteinpackat mjöl som kan användas för att skapa kött och andra proteinrika livsmedel.

Ett svenskt bolag som gett sig in i branschen är Green-On. Bolaget grundades av tre forskare inom kemi för att angripa det område där de såg att de hade störst potential att göra skillnad inom – mat. Likt Savor använder de en kemisk process för att skapa fetter och oljor.

“Matproduktion och jordbruk släpper ut 25 procent av världens koldioxid, det är mer än flyget, stål-, cement- och kemisk industri – tillsammans. Mat har alltså en stor påverkan på hela systemet”, säger Annette ​​Granéli, vd på Green-On.

Tropiska fetter från Sverige

Det unika med Green-ons teknik är att det inte inkluderar någon biologi. Det vill säga, det kräver inget jordbruk, djurhållning eller att hugga ner regnskog för att göra fetter och oljor. Detta ger flera positiva vinster som minskad användning av land, gödsel, pesticider och en ökad biodiversitet, utöver minskade växthusgasutsläpp.

“Tillverkningen bidrar till en cirkulär användning av koldioxid men den stora vinsten kommer av att man kan undvika jordbruket. Med vår teknik kan vi ersätta de tropiska oljorna och de animaliska fetterna, exempelvis smör, vilket är de minst hållbara fetterna. Genom att ersätta dessa oljor och fetter kan alltså stora utsläpp av koldioxid undvikas”, säger Annette Granéli. 

Huvudingredienserna för produktion av de här naturidentiska fetterna och oljorna är, enkelt beskrivet, koldioxid och grön vätgas. Green-On har bland annat tagit fram en prototyp på en produkt som kan användas precis som kokosolja och även ett alternativ till palmolja.

“Vi ser att intresset för alternativt fett är stort inom bland annat veganska produkter där man heller inte vill använda palmolja”, berättar Annette Granéli.

Är vi redo att äta våra utsläpp? Det tror i alla fall Annette Granéli.

"Kundacceptansen för de här fetterna verkar vara en mindre fråga än vad vi trott. Det tror jag beror på att klimatet är mycket mer i fokus. Man vet att de andra alternativen är dåliga och förknippade med problematik”, säger Annette Granéli.

Processen är enligt Annette Granéli skalbar. Nu letar de finansiärer för att kunna utöka produktionen och vidareutveckla processen och produkterna. Slutmålet är att bygga en större fabrik, gärna i Sverige som har gott om fossilfri el.

Trots prat om hårda tider för startupbolag känner Annette Granéli sig hoppfull inför framtiden. Om allt går enligt plan kommer Green-On att få igång en storskalig produktion av säljbara produkter kring 2029-2030.

“Jag ser fler och fler investerare inom climate tech och en större medvetenhet hos investerarna kring hur de ska se på det här. Men det behövs mer pengar och riskvilja. USA satsar tydligare och gör saker snabbare”, säger Annette Granéli.

Med tanke på hur välkända IKEA är kan de göra en enorm skillnad

Möjlighet för svenska bolag

En av de största utmaningarna för att koldioxidinfångning ska ta fart är tillgången till fossilfri elektricitet, som behövs för att bland annat omvandla koldioxid till drivmedel.

“I slutändan handlar det verkligen om tillgången och kostnaden för fossilfri energi. Det är den största utmaningen. Om kostnaden inte var ett problem skulle bolagen kunna bygga upp och tillverka sina produkter och sälja dem mycket snabbare, eftersom marknaden finns där”, säger Volker Sick.

En annan utmaning är att en marknad värd flera tusen miljarder dollar inte kommer att skapas av sig själv. Det kommer att krävas en skicklig arbetskraft som måste utbildas och visionära beslutsfattare, säger Volker Sick. Däremot lyfter han fram möjligheten för impact-bolagen att samarbeta med etablerade bolag för att kunna täcka kostnader och snabbare bygga ut tekniken.

“Företag som Air Company flyttar gränserna och visar att det faktiskt går att göra. Här är en teknik som kan användas och byggas hundra gånger större. För att nå dit, vilket är väldigt dyrt, måste de samarbeta med befintliga företag för att transformera deras befintliga verksamheter”, säger han. 

Faktum är att ett bolag som med fördel skulle kunna använda tekniken, tror Volker Sick, är svenska IKEA.

“Med tanke på hur välkända IKEA är kan de göra en enorm skillnad. Om de skulle tillverka sina plastrelaterade produkter med fångad koldioxid och visa för människor att möblerna fortfarande håller samma höga kvalitet, att de till och med är bättre för miljön och så här tillverkas de. Det är fantastiska historier att berätta”, säger Volker Sick.