Från tyst pivotering till snabb expansion – hur går det för maträddarna?

Att bidra till en mer hållbar värld, och samtidigt göra affärer av det enorma överskott av matsvinn som livsmedels- och restaurangbranschen ger upphov till, är i tanken en enkel ekvation. Förlust och svinn av mat motsvarar 8-10 procent av världens utsläpp och kostnaderna är enorma: 1 biljon dollar årligen, enligt siffror från FNs klimatpanel IPCC.

Samtidigt finns en annan fråga i bakgrunden. Den handlar om hur bolag får det som på pappret ser som en stabil tillväxtresa att inte krackelera på en skakig marknad. 

Impact Loop har tittat närmare på de svenska matsvinns-bolagen där några växer kraftigt och andra svängt om.

Svängt om till restaurang-app

Karma blev ett av Sveriges mest hajpade impact-bolag när de efter en pivotering drog igång 2016. Målet var tydligt: att stoppa matsvinn från restauranger. Snabbt ökade användarna, som med några knapptryck kunde hämta upp en påse muffins eller en sallad från ett café som annars slängt det.

Men trots stora expansionsplaner, med verksamhet i både Paris och London, och runt 178 miljoner kronor i riskkapital från bland annat Norrsken, Electrolux och Kinnevik i ryggen, har utvecklingen haltat.

Appen opererar fortfarande på full fart i Sverige, men verksamheterna i Storbritannien och Frankrike har stängts ner och personalstyrkan har krympt.

I årsredovisningen för verksamhetsåret 2022 redovisas en omsättning på knappt 15 miljoner kronor – 3,3 miljoner mindre än föregående år vilket även ska jämföras med de 25,8 miljoner som bolaget omsatte under 2020. Förlusten uppgår till 14,4 miljoner kronor.

Går man in på Karmas sajt idag möts man av ett annat budskap: “Snabbaste sättet att beställa & betala på restaurang” och “Företag som använder Karma ökar snittnotan med minst 20%, bygger starkare relationer och får fler återkommande gäster”.

Matsvinns-verksamheten finns fortfarande kvar, men bolagets huvudverksamhet verkar vara en restaurangapp. I den senaste årsredovisningen skriver man också att 25 miljoner kronor tagits in för att snabbare kunna expandera nya affärssegmentet Order&Pay.

Impact Loop har flera gånger sökt Karmas vd Hjalmar Ståhlberg Nordegren för att fråga om matsvinnet fortfarande är i fokus, men han har inte återkommit.

Kan pressas att skifta fokus

Matsvinnsexperten och föreläsaren Åsa Sandberg var tidigare sverigechef för danska maträddarbolaget Too good to go (mer om dem nedan). Hon menar att många bolag inom branschen fortfarande är i ett utvecklande stadie, och att det ännu inte finns ett tydligt svar på hur lönsamma olika typer av affärsmodeller för matsvinn kan bli över tid, även om produkten är framgångsrik.

“Det handlar om att du har möjlighet att finjustera din modell när du bygger bolaget. Att hela tiden fundera på vad som funkar, och inte, och vilket faktiskt problem du löser för kunden. Även om man utvecklar modellen så behöver man ju inte nödvändigtvis justera hela grunden till varför man startade bolaget från början”

Om man puttar in riskkapital som inte genererar så är det troligt att man pressas att affärsutveckla i andra områden

Samtidigt ser Åsa Sandberg att det finns en generell risk att bolag som snabbt tagit in riskkapital från investerare kan känna sig pressade att skifta fokus, och därmed frångå den impact-modell de initialt grundat sig i.

“Det är klart att om man puttar in riskkapital som inte genererar så är det högst troligt att man pressas att affärsutveckla i andra områden. Men det behöver inte betyda att man börjar vackla i grundtanken om impact. För om man har en tydlig impact-idé som finns i bolagets dna så bör man kunna utvecklas med det som grund. Det finns exempel på bolag som hittar nya ben som ändå håller sig till grundtanken om att minska matsvinn.”

Fick sälja det som fanns

En ny uppstickare inom matsvinn, som inte är lika känd för omvärlden, är Uddevalla-baserade Mealmakers.

Deras affärsmodell bygger på en plattform som kopplar ihop producenter och importörer av livsmedel med restauranger. Men kanske ännu viktigare: med storkök.

"Vi startade precis innan pandemin, men vår modell innebar att vi kunde ta oss igenom det och jobba med bland annat kommuner som var öppna under den tiden. Det gav oss en grund att växa från som vi har förvaltat väl under de här åren", säger Christian Pettersson, vd och medgrundare i Mealmakers. 

Han berättar att arbetet nu har resulterat i att Mealmakers har en stark bas i just kommunala verksamheter.

"På grund av pandemin så blev det per automatik så att vi fick sikta på det som fanns och var tillgängligt. Det var den offentliga sektorn och de offentliga och privata skolorna där vi fått till en ny typ av upphandlingsform. Vi gör regelrätta offentliga upphandlingar med kommuner som har oss som ett komplement till sin ordinarie grossist."

Fått in stororder

Förra året omsatte bolaget 5,9 miljoner kronor, vilket är en stark utveckling från de drygt 1,9 miljoner som redovisades för 2021.

"Vi går som tåget och ser att vi kommer att dubbla vår omsättning under 2023. Det som är unikt med vår plattform är att vi kan hantera den på den nivå vi är i dag på två personer som arbetar heltid. Det innebär att när vi når en omsättning på säg 100 miljoner så räknar vi med att det kräver runt fem personer. Det är en skillnad mot många andra som byggt sin verksamhet runt lager”, säger Christian Pettersson.

Vi går som tåget och ser att vi kommer att dubbla vår omsättning under 2023

Han konstaterar att en stor del i den framgångsresa som Mealmakers slagit in på bygger på kundsegment – och hur plattformen fungerar.

"Vi jobbar enbart med business-to-business. Alla stora leverantörer vi arbetar med, som exempelvis Orkla och Findus, kan lägga upp produkter som de vill sälja på vår plattform. Men i samma stund som den säljs så tar vi över ansvaret för varan, så kallad ‘drop-shipping’. Vår modell bygger inte på förmedling utan vi köper och säljer."

Kan ta in kapital

Nyligen meddelade giganten Sodexo som bland annat erbjuder måltidsleveranser inom skola, vård och omsorg att man inleder ett samarbete med Mealmakers. I den digitala tjänst som nu tas fram ska inköpare på Sodexos restauranger kunna se och beställa varor som finns i livsmedelsproducenters lager och som riskerar att bli matsvinn.

Hittills har Mealmakers släppt 10 procent av bolaget och tagit in ungefär 3 miljoner kronor i kapital. De har inte velat vara beroende av riskkapital, något som dock kan ändras när de nu vill växa mer.

“Jag ser det som att vi nu har tagit grepp om den svenska marknaden där vi har runt 80 av de största producenterna och leverantörerna med oss, vilket i princip är alla de största. Med det sagt så har vi byggt modellen för att den ska kunna skalas upp internationellt. Det kommer att bli nästa steg och där tror jag att vi kommer att ta in kapital för att kunna göra det på rätt sätt.”

Han bekräftar att bolaget löpande för samtal med potentiella investerare.

“Vi har varit i dialog med riskkapitalbolag under hela resan egentligen”, säger Christian Pettersson.

Dansk jätte knappar in

Så är företagsförsäljning den enda vägen att gå för matsvinnsbolagen? Nej, det visar om inte annat den danskgrundade maträddar-appen Too good to go, som liksom Karma riktar sig till konsumenter.

I en "överraskningspåse" får köparen olika varor som blivit över från caféer och restauranger.

Bolaget omsätter idag 1,2 miljarder kronor globalt och är på väg mot lönsamhet i år, enligt siffror från dem själva.

Too good to go klev in på svenska marknaden 2020 och omsatte här strax över 21 miljoner kronor förra året, med ett litet plusresultat. Precis som Karma har företaget backats upp av ett tungt riskkapital – runt 835 miljoner kronor, enligt sajten Dealroom.

Däremot är fler affärsben inte något man satsar på. I en intervju med Svenska Dagbladet förra året får bolagets vd, Mette Lycke, frågan om även Too good to go överväger att bredda affärsmodellen som Karma nu gör. Svaret är tydligt:

"Nej, vårt fokus är till 100 procent på matsvinn.

‍