Green14 byter spår – skrotar planerna på egna fabriker: "Ska sälja vår teknologi"

Ett 50-tal branschfolk har samlats i ett labb på Kungliga Tekniska Högskolan, där det relativt nystartade Green14 huserar. Det bjuds på kaffe och kaka i den industridoftande miljön. Centralt i rummet finns bolagets reaktor, passande upplyst i grönt.

Två gäster sticker ut: Miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari – och Prins Daniel.

"Det gör mig ödmjuk som en 'random kid' från Australien att en kunglighet från det som för mig förut var ett land långt borta vill komma hit i dag. Men det visar också på hur tätt sammansvetsad den här communityn är i Sverige”, säger den australiensiska kemisten och solcellsspecialisten Adam Podgorski till Impact Loop, som är på plats.

Tillsammans med finansmannen Jan Dinkelspiel har han grundat Green14, som har utvecklat en teknik för att producera så kallat grönt kisel. Ett viktigt material i bland annat solcellspaneler, men även i komponenter i mängder av industriella processer. Med hjälp av vätgasplasma i en reaktor kan de framställa kisel genom reduktion av kvarts på under en sekund – en process som traditionellt tar timmar.

Efter att ha börjat med småskaliga tester driver man nu den pilotanläggning på KTH som besökarna är där för att titta på.

"Imorgon ska vi åka och titta på en första plats där vi eventuellt kommer bygga vår större demoanläggning", säger Jan Dinkelspiel.

Ny ödeslag

Men hur kommer det sig att en startup som fortfarande jobbar mot "proof of concept" lockar sådana potentater till sin anläggning? Svaret finns delvis hos EU.

Critical Raw Materials Act (CRM Act) är en ny lag som trädde i kraft i maj i år. Målet med den är göra Europa mindre beroende av import av viktiga råmaterial. Ett sådant råmaterial är just kisel.

EU:s mål med lagen är att minst 40 procent av de kritiska råmaterialen ska utvinnas inom unionen till 2030. För vissa av materialen är den siffran idag 0 procent.

"Det handlar om att göra Europa mer självförsörjande på material. Då måste sådana här teknologier komma fram och genomföras i stor skala", säger Jan Dinkelspel.

Från scenen på KTH får han medhåll av Romina Pourmokhtari, som även lyfter den bredare frågan om koldioxidutsläpp.

"Vi ska hela vägen ner till nettonoll 2045. Efterfrågan på rena varor och tjänster kommer bara att öka", säger hon.

Svänger om affärsmodellen

När Impact Loop intervjuade duon bakom Green14 för ett år sedan var det tal om att bygga "en ny jätte i norr". Med inspiration från bolag som Stegra, Hybrit och Northvolt ville bolaget bygga och driva flera egna fabriker, dels i norra Sverige men även runt om i Europa.

I dag är läget ett annat. Den makroekonomiska verkligheten med bland annat inflation ligger bakom att investerarna håller hårdare i pengarna.

"Marknaden för den här typen av stora gröna omställningsprojekt ser annorlunda ut i dag. I det här läget så har vi tänkt om och arbetar mot en licensmodell där vi kan sälja vår teknologi till andra aktörer. Det komma att se ut på olika sätt men typiskt att ett bolag köper rätten att använda vår teknologi. Vi tar betalt för installation och royalty på produktion", säger Jan Dinkelspiel.

Nu pågår en fortsatt jakt på investeringar i form av riskkapital, vilken man sedan tidigare tagit in i storleksmodellen 14 miljoner kronor, samtidigt som de alltså börjat leta efter en plats att bygga den större demoanläggningen på.

"Det testsvar vi får här på KTH nu kommer vi kunna använda oss av i vår nästa anläggning, som är tjugo gånger större än den här, med faktisk produktion av material", säger Adam Podgorski.