Kan fiskfoder på avfall bli nästa stora industri? Nu bygger 26-åringen testbädd i Västervik

Redan som 21-åring bestämde sig Mattias Djurstedt för att han ville bygga bolag inom matsystemet. Efter en del sökande fastnade han för vattenbruk.

”Jag såg potentialen och var som en igel på forskarna i Sverige under tre månaders tid. Till slut ville de träffa mig. Och till slut ville de starta bolag med mig,” säger han när Impact Loop får en pratstund efter hans scen-pitch på The Tech Arena.

Många ser nödvändigheten i att skapa en mer hållbar odling av fisk och skaldjur. Men där de flesta fastnar i ingenjörsdriven teknik för vattenrening, menar Mattias Djurstedt att de missar den absolut viktigaste komponenten: nämligen foder.

”Foder är A och O. Det kommer inte gå att fortsätta använda dagens foder, vilket oftast är sojaprotein eller annan fisk som skulle kunna gå till livsmedel. Vi använder mikrobiologi, syntetisk biologi, fermentering och bioreaktorteknik för att producera bakterier och alger från organiskt avfall. Sen blir bakterierna och algerna ett väldigt näringsrikt foder som vi ger till fisken eller räkorna.”

Cresponix producerar alltså foder från restströmmar, och hela 40 procent kommer direkt från den egna fiskodlingens avföring.

Det nya är att bevisa att det funkar i kallt klimat för första gången

Bygger stor testbädd i Västervik

Några egna livsmedelsprodukter är inte i sikte för tillfället, utan planen är att så småningom sälja den tekniska lösningen till andra aktörer.

Nyligen har Mattias Djurstedt säkrat en större investering från en internationell VC-fond med okänd summa. 2022 tog man in 3 miljoner kronor från Apotea-grundaren Pär Svärdson för att omsätta forskningsevidens till pilotanläggning. Det är i hans lokaler i Västervik som Cresponix nu trycktestar sin teknologi för att se hur landbaserad odling står sig i kallare klimat.

På 2 000 kvadratmeter bygger man nu den första enhetsmodellen i full skala. Under två år ska produktionsdata analyseras för att se hur ekonomiskt hållbar lösningen är.

”Därefter kommer det handla om att med kapital skala upp det här hur stort man än vill, framförallt i andra europeiska länder. Tekniken är redan storskaligt verifierad i tropikerna − det nya är att bevisa att det funkar i kallt klimat för första gången. Och det är det vi kommer att göra nu i Västervik.”

”Vi vill kunna skala upp motsvarande Västervik gånger tolv när vi bygger den stora kommersiella anläggningen. Den kommer etableras med industriell symbios i åtanke, så att vi kan nyttja spillvärme från andra verksamheter i närheten. Värmeenergi är vår viktigaste resurs, och den kan vi få gratis om vi krokar arm med andra. Det gör att vi kan ha en 10 gånger lägre elanvändning än andra aktörer inom landbaserad fisk.”

Vår framgång kommer av att vi kombinerade äldre forskare med en ung, driven person

Scampi from Sweden

Scampi är en stor och välbekant miljöbov eftersom man ofta skövlar mangroveträsk för att odla. Med andra ord en utmärkt utmaning att börja med, menar Mattias.

”Scampi är en superintressant produkt. Den har ju inte bara foder och avfall som problem, utan nästan 50 procent av världens mangroveträsk är nedhuggna på grund av dagens Scampi-produktion. Under ett bra år växer den marknaden med 10 procent, samtidigt som grossisterna skriker efter alternativ.”

Vad är ditt bästa medskick till andra impact-entreprenörer?

”Vår framgång kommer av att vi kombinerade äldre forskare som har byggt upp IP och kunskap, med en ung, driven person som kan lägga 20 år till att bygga upp det här. Det har varit en framgångssaga för oss.”

Den unga personen är du förmodar jag?

”Precis. Jag var 22 när jag började i bolaget. Nu är jag 26.”