Henrik Höjer: Därför känner jag hopp inför framtiden

Tennisträningen var över, och vi stod kvar och drack vatten och svettades några stycken en ljus och ljummen försommarkväll, kan det vara 2018 eller 2019? Min tennistränare berättade om sin tonårige dotter, som grät sig till sömns i ångest över klimathotet.

Alla – utom jag – tyckte det var fint och uttryckte sig beundrande över den insiktsfulla tonåringen. Jag själv kokade. Flickan är född i ett av världens friaste, rikaste och lyckligaste länder i en tid då man som svensk kvinna kan räkna med att bli uppåt 90 år gammal. Hon kan göra eller bli vad hon vill.

Vi har levt cirka 108 miljarder människor på jorden de senaste 200 000 åren. Hur många av dem har haft de möjligheter och framtidsutsikter en svensk tonåring har idag?

Varför känner jag en skepsis mot klimatalarmismen? För att jag, som är född 1968, är uppväxt med dystopier runt hörnet. Under 1970-talet och början av 1980-talet var pessimismen förhärskade och vi växte upp med berättelser om att atomkraft, kärnvapenkrig, överbefolkning, storskalig svält och miljökatastrofer skulle ödelägga jorden långt innan år 2000. Men ändå, ungdomar, läste vi faktiskt – oftast – våra läxor och hoppades på en framtid.

Alla – utom jag – tyckte det var fint och uttryckte sig beundrande över den insiktsfulla tonåringen

”No future”, vrålade Johnny Rotten i God save the queen 1977, och “Framtiden verkar dyster” menade Hasse Alfredsson i Ett glas öl 1970.

Domedagsprognoser är en seglivad genre som vi människor verkar älska – efter oss syndafloden.

Men vad hände under min egen livstid? Den globala medellivslängden ökade med nästan 15 år och världen blev ohyggligt mycket rikare. Och svält och extrem fattigdom är på god väg att utrotas. Barnadödligheten – ett av de bästa proxymåtten på hälsovården i ett land – har störtdykt. Samtidigt blir krigen mindre blodiga; däremot rapporteras mer utförligt om dem idag.

När jag berättar detta får jag i regel svaret att okej, men människor dör ju nu av klimatförändringarna. Ja, så är det. Men – ohyggligt många fler dog av väderrelaterade händelser för 50 eller 100 år sedan. I själva verket minskar denna typ av dödsfall snabbt. Och skogs- och markbränder, som ofta får stora rubriker som ”klimatapokalypsen” i DN för en tid sedan, har i själva verket minskat.

Jag synade nyligen i en artikel i Kvartal en nästan 20 år gammal bok om klimatet, skriven av Andreas Malm (som numera stödjer Hamas och den palestinska terrororganisationen PFLP som deltog i massakern den 7 oktober). Precis som många andra i genren fick han fel, trots hyllningarna i pressen.

Expressens Nils Schwartz hävdade i sin recension av boken år 2007 att ”många av oss som lever i dag kommer att få skåda Harmageddon med egna ögon”.

Sådana påståenden har – menar jag – helt i onödan skrämt upp en hel generation människor. Klimatforskarna vet vad de gör. Kvartal är väl nästan det enda svenska mediehus som intervjuat den nye IPCC-ordföranden Jim Skea? För vi är nyfikna på nya rön. Däremot finns det många humanistiskt utbildade människor på kultursidorna som älskar dystopiska dogmer om klimatapokalypsen.

Sådana påståenden har – menar jag – helt i onödan skrämt upp en hel generation människor

Man kan istället för kulturskribenter med fördel lyssna på Bill Gates, som i denna intervju betonar att han varken är panikslagen eller särskilt dyster inför klimatförändringarna. Jorden blir varmare, ja – men det är inte slutet för mänskligheten, säger han. Vi håller på att acklimatisera oss, och han är till och med lite hoppfull inför framtiden.

Och appropå hopp. Läs gärna Hannah Ritchies relativt nya bok Not the end of the world. How we can be the first generation to build a sustainable planet (Penguin house 2024). Då kommer du helt klart sova bättre på natten.

Och slutligen. Jag vet av erfarenhet att man inte sällan blir angripen som varandes en ond eller omoralisk person om man går emot det rådande narrativet i någon fråga i Sverige: Jag cyklar så mycket som möjligt, jag sopsorterar frenetiskt, vi har köpt en laddhybrid, vi bor i ett relativ nybyggt – välisolerat – hus med fjärrvärme. Vi undersöker möjligheten att installera solceller på taket. Jag är noga med ett leva på ett hållbart sätt – eftersom det faktiskt finns en framtid!