Kan svenska djur födas upp utan importerad soja och fiskmjöl i fodret? Det har projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk testat sedan 2023. Bakom projektet står Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), med över 25 partners.
Proteinet har i stället kommit från tre olika håll. Svamp som odlats på bland annat rester från skogsindustrin, insekter som fötts upp på livsmedelsindustrins restflöden och odlade musslor.
Impact Loop har tidigare skrivit om försöket med värphöns på SLU:s forskningsanläggning i Lövsta och försöket med grisar på Tå Gård. Nu har projektet släppt sin slutrapport, med resultaten för alla fyra djurslagen, värphöns, kyckling, fisk och gris.
"Vår mat ska helst inte äta vår mat, men i dag går det åt stora mängder fisk och odlingsmark för att producera djurfoder. Samtidigt tas värdefulla restströmmar från skogen, havet och livsmedelsindustrin inte tillvara fullt ut", säger Madeleine Linins Mörner, programområdeschef för Framtidens mat på Axfoundation, i ett pressmeddelande.
Kycklingarna växte långsammare
För de flesta djurslag blev utfallet bra, skriver Axfoundation. Grisar och fisk växte i nivå med djuren i kontrollgrupperna, och hönsen värpte lika mycket som tidigare. Undantaget var kycklingarna, som inte växte lika snabbt.
Projektet tror att det främst beror på att pilotproduktionen hade sina begränsningar och att flera led i foderkedjan ändrades på en gång.
I smaktesterna som gjorts stod sig produkterna väl mot dem de jämfördes med, och på vissa punkter fick de till och med bättre omdömen. Fisk, ägg och kyckling från projektet är redan slutsålda.
Grisfodret gav ingen klimatvinst
Projektets livscykelanalyser visar att det nya fodret krävde 7 till 40 procent mindre mark för alla fyra djurslagen, räknat per kilo foder.
Klimatpåverkan var 22-36 procent lägre för fisk, kyckling och värphöns. För gris var den däremot 1 procent högre. Bidraget till övergödning i havet var 9-22 procent lägre för fisk, kyckling och gris, men 2 procent högre för värphöns.
Enligt pressmeddelandet blir en del av livsmedelsindustrins rester redan djurfoder, men det mesta går till energi eller gödsel. Även skogsindustrin har stora restflöden som i dag inte används särskilt effektivt.
Nästa steg är att producera de nya proteinerna i stor skala och till priser som kan konkurrera. Utan köpare som binder upp sig på lång sikt är det svårt för företagen att våga bygga ny produktion, enligt projektet.
"Efterfrågan på mer hållbart foder kommer inte nödvändigtvis att drivas av konsumenterna, utan kräver att resten av värdekedjan tar ett gemensamt ansvar. Genom att vi efterfrågar mer hållbart foder får producenterna bättre förutsättningar för att investera", säger Helena Allard, hållbarhetsinnovatör på Axfood, som är en av projektets partners.
Betydligt dyrare
Prislappen är den stora utmaningen. Enligt rapportens beräkningar blev de nya fodren cirka 40-60 procent dyrare än vanligt foder. Under projektet kostade svampprotein 15-20 kronor per kilo och avfettat insektsmjöl omkring 32 kronor. Musselmjölet låg på runt 200 kronor.
Det kan jämföras med 4-5 kronor för sojamjöl och runt 25 kronor för fiskmjöl.
Rapporten pekar ut fyra hinder för att ta lösningarna från pilot till industri. Det första är att de nya fodrens miljönytta, som mindre övergödning och lägre markanvändning, inte ger bättre betalt, samtidigt som soja och fiskmjöl inte bär kostnaden för sina miljöskador.
Det andra är att steget till industriell skala är för riskfyllt. Det tredje är att regelverken är snåriga, och det fjärde att infrastrukturen saknas.
Rapporten ger sju rekommendationer, bland annat att det offentliga ska driva efterfrågan genom sin upphandling och att musselodlare ska få betalt för att de renar havet. Den lyfter också småskalig produktion nära gårdarna.
Impact-bolag i projektet
Flera av leverantörerna är bolag som Impact Loop har följt. Svampproteinet till värphönsen kom från Göteborgsbolaget Seaqure Labs, som torrfermenterar restströmmar från livsmedelsindustrin. Bolaget tog 2025 in 5,2 miljoner kronor med Almi Invest som största investerare.
Svampproteinet till grisarna levererades av RISE i Örnsköldsvik. Även Cirkulär levererade svampprotein till projektet, och SLU studerade bland annat hur väl grisar tar upp Cirkulärs svampprotein. Cirkulär, som grundats av Eric Öste, validerade sin process i en pilotanläggning under 2024.
Bolaget har tidigare uppgett att nästa steg är en kommersiell anläggning som enligt Eric Öste ska kunna producera "tiotusentals ton", jämfört med pilotanläggningens "hundratals ton"