LISTA: Nya avfallslagen – här är branscherna och bolagen som blir vinnare

Det är uppdaterade riktlinjer av det så kallade "Waste Framework" som EU-parlamentet gav tummen upp till på onsdagen.

Förslaget, som kan sägas vara en gamechanger, syftar till att minska de 60 miljoner ton matsvinn och 12,6 miljoner ton textilavfall som varje år genereras i EU-länderna.

De viktigaste punkterna i förslaget, som nu ska malas genom EU:s instanser några varv men som ändå förväntas landa ungefär här, är:

• Inom livsmedelsbearbetning och tillverkning av mat måste matsvinnet minskas med 20 procent till 31 december 2030
• Detaljhandel, restauranger, livsmedelstjänster och hushåll ska minska matsvinnet med 40 procent per capita
• Producenter som säljer textilier i EU ska täcka kostnaderna för att samla in, sortera och återvinna dem separat

‍

Positivt för impact-bolagen

Hur påverkar då detta impact-bolagen? För svenska Mealmakers, en plattform där matleverantörer kan sälja överbliven mat för restauranger och storkök att köpa, är förslaget ett kvitto på att man är rätt ute:

"Allt sådant här är positivt. Det är bra för aktörer som oss och till exempel Matsmart, som båda jobbar mot livsmedelsproducenter", säger Christian Pettersson som startat och driver Mealmakers tillsammans med Morgan Kroon, och fortsätter:

"Min känsla är att man pratat ganska mycket om matsvinn hos butiker och hushåll, men att det har funnits en ovilja hos matproducenter att visa vad man slänger bakåt i kedjan. Men vindarna har vänt. Det blir en positiv storytelling att berätta hur man jobbar med sitt matsvinn."

Vilka branscher kan då bli vinnare när förslaget träder i kraft (även om det kan komma att modifieras något)? Låt oss ta en titt på ekosystemet:

Impact-branscherna som kan bli vinnare:

1. AI-tjänster för minskat svinn. Allra bäst är förstås att inte tillverka så mycket textilier och mat så att de behöver slängas. Till exempel har H&M gått ut med att man kommer att satsa mer på AI för att kunna göra smartare trendprognoser. Givet den våg av nya AI-bolag som sett dagens ljus kan vi räkna med att fler aktörer siktar in sig på just precision kopplat till att minska svinn.

2. Matsvinnstjänster. Företag som specialiserar sig på att minska matsvinn genom att erbjuda lösningar för att effektivisera matlagring, distribution och konsumtion kan se en ökning i efterfrågan på sina tjänster. Exempel i Sverige är matsvinns-bolag som Karma, Mealmakers och Matsmart som alla jobbar med att förmedla mat som annars skulle slängts. Här ingår också verktyg som mäter hur mycket mat exempelvis en restaurang slänger, som svenska impact-bolaget Generation Waste.

LÄS MER: Matsvinns-bolaget växer som en raket i det tysta: "Sitter inte vid Stureplan"

LÄS MER: Uppsving för Karma efter tuffa tiden – så går det nu

3. Datummärknings-tech. Datummärkning för mat är inte ett facit, och när matproducenterna får ökade krav på sig att minska svinn lär fler producenter och butiker bli mer nitiska i att sälja ut så mycket de kan. Detta har exempelvis svenska impact-bolag Innoscentia – som utvecklat en dynamisk hållbarhetsetikett som "känner av" om produkten kan ätas eller inte – tagit fasta på.

4. SaaS-verktyg för restauranger och butiker. Det finns redan idag en rad olika verktyg som hjälper butiker och restauranger att få bättre koll på sina varor, för att i sin tur minska matsvinn. Något som bara lär öka, både drivet av de nya regleringarna men också på grund av AI. Två exempel från svenska marknaden är Invafresh (butiker) och Binary brains (restauranger).

5. Textilåtervinnare. Företag inom textilåtervinning som kan omvandla gamla textilier till nya produkter eller råmaterial kommer att få ett rejält uppsving. H&M- och Vargas-ägda Syre är kanske det mest aktuella exemplet, där man har en egen teknik för att återvinna polyester. Men det finns en rad aktörer med olika tekniker där den vanligaste är "PET-to-textile", där man alltså återanvänder PET-flaskor till kläder (dock med begränsad klimatpåverkan). Oavsett vad så finns ett kraftigt incitament för klädproducenterna att tillverka mer hållbart.

6. Design med hållbarhet i åtanke. Samtidigt är textilier ett av de tuffaste områdena att återvinna och man ska inte glömma de klimatkostnader som kommer med hela återvinningskedjan. Att istället göra färre kläder där man redan från början tänker cirkulärt är generellt en betydligt mer klimatsmart lösning. On demand-mode och design med detta i åtanke är en tjänst som passar in i kommande regleringar.

LÄS MER: Designa för cirkularitet – så gör proffsen

7. Cirkulära tjänster och uthyrning. Onlineplattformar och appar som främjar återanvändning och delning av kläder och textilier testas redan nu i full skala. Under e-handelseventet D-Congress i Göteborg i början av mars var flera e-handelsbolag inne på just detta. Ett exempel är Houdini Sportswear som med sitt nya koncept Houdini Circle både säljer nytt, second hand och uthyrning.

8. Second hand-bolag. Eftersom klädproducenter själva kommer att behöva ta hand om sitt avfall finns betydligt större incitament att sälja kläder begagnat. Begagnat-bolag som Plick och Sellpy går nu som tåget, men även modejättar som H&M testar att hyra ut och sälja second hand.

LÄS MER: Så går det för begagnat-branschen (spoiler – riktigt bra!)

9. Kompostering. Med fokus på att minska matsvinn kan företag som jobbar med olika typer av kompostering se ett uppsving, då producenter i högre grad behöver ta hand om sitt avfall. Det kan både vara ren kompost men också nya tjänster för att ta hand om avfall och göra nya produkter av det.

10. Hållbarhetskonsultföretag. Konsultföretag som specialiserar sig på att hjälpa företag inom livsmedels- och textilindustrin att bli mer hållbara, minska sitt avfall och följa de nya, tuffare lagarna kommer att få mycket att göra framöver. Här finns redan en rad aktörer  – och fler lär komma.