Ludvig Strand: Vi lever bara i den första vågen av AI – här är den andra

När jag funderar över var vi befinner oss i AI-utvecklingen idag, dyker det sällan använda ordet skeuomorfism upp i mitt huvud.

I somras, under en resa genom Österbotten, berättade min pappa en fascinerande historia från sin barndom där. Hans morfar, en mångsysslare med häst och vagn som redskap, köpte sin första traktor – en revolutionerande teknologi för dåtidens lantbruk. 

Men det var en stor investering, så bakom den nya skinande traktorn fick han till en början kränga fast sin gamla hästvagn med arbetsredskap, där han satt. Dessutom behövdes ytterligare en person för att köra traktorn. Samma arbete krävde nu alltså två personer istället för en.

Samma arbete krävde nu alltså två personer istället för en

Denna omvälvande nya teknologi, som skulle transformera lantbruket, ledde initialt bara till marginella förbättringar, eftersom den sattes in i deras hästanpassade värld. Detta är essensen av skeuomorfism – tendensen att applicera nya teknologier inom gamla ramar, vilket begränsar deras transformativa potential.

Vi använder ChatGPT som om det vore en bättre sökmotor, förväntar oss exakta svar och blir frustrerade när den "hallucinerar". Vi implementerar AI-pilotprojekt men inser inte att vår "AI-traktor" begränsas av vår "häst-anpassade" miljö.

Från inkrementell till transformativ innovation

I januari träffade jag utvecklarna bakom Walmarts AI-förhandlingsbot, ett exempel som tydligt visar potentialen bortom det uppenbara. Genom att träna en chatbot i förhandlingsteknik kan de nu interagera med tiotusentals mindre leverantörer – något som tidigare var omöjligt på grund av resursbegränsningar. Resultatet är slående: de allra flesta förhandlingarna lyckas, och tidigare förbisedda leverantörer uppskattar möjligheten att nu få förhandlingsutrymme.

Det här kommer vi se mer av. AI som används för att skapa helt nya värden och möjligheter, snarare än att bara förbättra befintliga processer marginellt. Men det tar tid för oss att förstå och utforska. Det här gör att utvecklingen kommer i två vågor.

Två vågor av transformation

Just nu befinner vi oss i den första, "skeuomorfiska", vågen av AI, där vi försöker förbättra existerande processer. Precis som internet först digitaliserade befintliga processer—broschyrer blev hemsidor, brev blev e-post – använder vi nu AI för att "intelligentisera" områden som marknadsföring och kundsupport. Det är ett naturligt första steg, men det är viktigt att inse att detta bara är början.

Precis som med internet kommer den verkliga revolutionen i en andra våg – låt oss kalla den neomorfisk. Här kommer vi att se innovativa organisationer skapa radikalt effektivare operativa modeller och kundupplevelser, optimerade utifrån AI:s unika förmågor.

Precis som med internet kommer den verkliga revolutionen i en andra våg

"AI-native"-organisationer

Låt mig ge ett konkret exempel. I våras samtalade jag med ett framåtblickande företag inom Axel Johnson-koncernen. Idag har de en typ av agentteknik – AI som utför arbete åt dem i en av deras processer. Nästa år strävar de efter att implementera AI-agenter genom hela verksamheten – virtuella medarbetare som arbetar sida vid sida med oss, men outtröttligt dygnet runt, alla dagar på året. Inom några år utforskar de möjligheten att koppla samman dessa till så kallade multiagentsystem som kan kommunicera direkt med varandra för att lösa komplexa uppgifter i realtid.

Detta öppnar upp för en ny dimension av operativ effektivisering och kan förändra arbetsplatsens dynamik i grunden. Snart kommer vi att se framväxten av "AI-native"-organisationer där AI inte är ett tillägg, utan en central del av verksamhetens strategi och operativa modell.

Från "buy-in" till genuin transformation

Att "köpa in" på ny teknologi är enkelt. Under tidigt 1900-tal antog många biltillverkare elektrifieringstrenden: alla skulle ha belysning i taken. Men "buy-in" räckte inte när visionären Henry Ford lät använda teknologin för att omforma industrin i grunden. Att transformera sin verksamhet på detta sätt kräver en radikal övertygelse om teknikens potential.

Vi ser idag ett stort "buy-in": tre av fyra bolag kommer i år att ha minst ett användningsområde för generativ AI innan årsskiftet. Inom Axel Johnson har vi över 50 olika initiativ. Men för att verkligen dra nytta av AI:s fulla potential måste vi våga att fundamentalt tänka om processer, operativa modeller och kundinteraktioner utifrån teknikens unika förmågor. Det kräver mod, kreativitet och en vilja att omfamna det okända.

Ingen vet exakt hur framtiden med AI kommer att se ut, men en sak är säker: De som vågar tänka nytt kommer att leda vägen. Det är dags att pensionera hästvagnarna och fullständigt omfamna den nya tekniken.