"Vår naturapp måste dö – här är mina lärdomar som lever vidare"

Nu stänger vi ner vår app Biologg. Även om det inte blev det nya Pokémon Go som vi hoppades på, är Biologg ändå det jag är mest stolt över att ha gjort som UX-designer.

Under de fem år som appen har varit igång har den ändå samlat in 94 000 fynd av arter och även om vi inte hade massor med användare fick vi fina kommentarer från människor runt om landet som använde den i undervisning, som stöd vid naturguidningar och för att få ut sina barn i naturen.

För att hedra min älskade lilla app vill jag reflektera lite över vad arbetet med den har lärt mig.

Vad var Biologg?

Kort beskrivet var det en app där man kunde samla observationer av arter i naturen. Den var utformad som ett spel där man kunde samla poäng och "levla upp" inom olika artgrupper. Den hade också olika utmaningar som artbingos för att hitta specifika arter beroende på säsong.

Appen använde sig av öppna data för SLU Artdatabanken och Wikipedia så man kunde läsa fakta om de olika arterna man hittade och man kunde se andras fynd på en karta.

Appen kom till efter att ha varit ett vinnande bidrag i hackathonet Hack for Sweden och fick senare också Vinnova-bidrag för att dela artfynden med SLU Artdatabanken så att de blev tillgängliga för forskning och naturvård.

Varför fick vi lägga ner?

Vi hittade inget sätt att tjäna pengar på appen. En viktig del av konceptet var att uppmuntra så många som möjligt att vara ute i naturen, därför ville vi att appen skulle vara gratis att använda.

Även om vi hade tagit betalt för användandet skulle det krävts väldigt många användare för att tjäna något på det. Samma sak hade gällt om man skulle ha lagt till reklam i appen, vilket dessutom skulle ha försämrat användarupplevelsen.

Vår idé var istället att vi skulle tjäna pengar på samarbeten med till exempel kommuner, skolor, forskare eller liknande för att uppmuntra medborgare att vistas i naturen, lära sig om djur och natur eller hjälpa till med medborgarforskning.

En idé vi utforskade var att använda Biologg för att hjälpa till med att bekämpa invasiva arter, till exempel genom att göra det lättare att rapportera fynd av invasiva arter eller informera om hur man kan undvika att bidra till spridningen av dem. Vi försökte ta kontakt med möjliga samarbetspartners men vi visste för lite om hur man går tillväga, eller vem man skulle kontakta.

Vi försökte ta kontakt med möjliga partners men vi visste för lite om hur man går tillväga

Lärdom: Utgå från användarna – inte experterna

"Är ni biologer?” var en fråga vi fick ganska ofta när vi berättade om Biologg, men faktum är att vi knappt visste någonting om natur och biologi när vi bestämde oss för att skapa appen.

Det var just för att vi visste så lite som vi ville skapa den. Hur kan man få fler som är som oss att intressera sig för naturen? Det finns massor av information att ta del av för att lära sig om arter, men många vet inte var man hittar den eller hur man ska till sig den.

Mycket av idén med Biologg byggde på att använda sig av SLU Artdatabankens databas över alla 68 000 arter i Sverige. Vi tog den datan och gjorde den mer nybörjarvänlig genom att presentera den utifrån hur någon som inte är biolog tänker.

För att hitta en art i appen kunde man antingen söka direkt, eller klicka sig fram genom att välja artgrupper och undergrupper. Vi hann aldrig implementera någon funktion för bildigenkänning, vilket på ett sätt kanske gjorde appen mer lärorik.

Jag minns en kommentar vi fick från en lärarinna på en förskola som laddat ner appen för att identifiera en harkrank. De lyckades inte ta reda vad det var, men däremot lärde de sig att det finns 379 arter av harkrankar i Sverige!

Utmaning: Naturen funkar inte alltid som man tror

En utmaning med att skapa en användarvänlig upplevelse är att naturen inte alltid fungerar som man kanske tror. Ett exempel är träd – om jag skulle söka mig fram till ett rönnträd skulle jag tänka såhär:

Växter > Träd > Lövträd > Rönn

Men rent biologiskt ser det (väldigt förenklat) mer ut såhär:

Växter > Rosväxter > Rönn

Gruppen "träd" existerar alltså inte rent biologiskt!

Lärdom: Design före funktioner

Vi visste inget om apputveckling när vi bestämde oss för att skapa Biologg. Vår bakgrund var inom industridesign respektive webbutveckling, men vi körde på ändå.

Det tog ungefär ett år innan vi lanserade den första versionen av appen. Medan vi byggde appen fick jag inte bara lära mig UX- och UI-design, jag fick också lära mig att arbeta agilt och fick ta rollen som både projektledare och produktägare.

Vi jobbade också enligt lean startup-principen och skapade mängder av prototyper som vi testade regelbundet.

Parallellt med det bokade vi möten med forskare och biologer. Vi hade stora idéer för vad vi ville göra i appen: Vi ville ha funktioner för att lägga till vänner, utmaningar, funktioner för att föreslå arter med mera.

Men att utveckla allt det på en gång skulle ha varit riskabelt och hade tagit alltför lång tid. Att designa allt var dock mindre riskabelt, så vi skapade en designprototyp som hade allt, sedan skalade vi av allt förutom de mest grundläggande funktionerna (söka arter, logga fynd och få poäng) och utvecklade detta som en MVP (minimum viable product). Fördelen att ha skapat en en prototyp med allt vi ville ha gjorde det dock mycket lättare att lägga till funktioner eftersom.

Det fanns många idéer som vi aldrig hann förverkliga i Biologg, som bildigenkänning, nya typer av utmaningar, funktioner för att hjälpa till med att bekämpa invasiva arter med mera – och vi hade velat samarbeta med med forskare, skolor och naturrum. Men vi hittade aldrig ett bra sätt att göra det och också få pengar för det.

Att designa var dock mindre riskabelt, så vi skapade en prototyp

Ändå nöjd och stolt

Jag är ändå nöjd med allt vi lyckades åstadkomma med appen och är tacksam för att ha fått jobba med natur och biologisk mångfald, som är ämnen som står mig väldigt varmt om hjärtat.

Apropå biologisk mångfald vill jag påpeka att det inte bara handlar om att skydda en gullig panda från att dö ut nånstans på andra sidan jorden, det finns hotade arter utanför din dörr som också är hotade och minst lika viktiga.

Jag minns en forskningsstudie som visare att barn som inte vistas i naturen när dom växer upp sedan inte bryr sig om att skydda naturen som vuxna. Jag hoppas att vi alla inte ska bli så upptagna att stirra på skärmar att vi inte ens märker när insekterna försvinner och träden vissnar. Vad sägs om att gå ut på en lunchpromenad? 🌱