De kan bli vinnare när Danmark tar strid mot ko-rapar – men inte utan utmaningar

Den största förändringen av det danska landskapet på 100 år.

Det kallas Danmarks kraftsamling för miljö och klimat i en överenskommelse som går under namnet "Avtal om ett grönt Danmark".

Bland annat ska motsvarande 66 miljarder kronor gå till att öka skogsarealen med 250 000 hektar, medan 140 000 hektar klimatbelastande jordbruksmark ska återgå till fri natur i form av ängar, hedar och kärr. Det väntas få stora positiva effekter för såväl biologisk mångfald och växthusgasutsläpp, som förbättrade vattenmiljöer.

Obligatoriskt med fodertillsats

En viktig del i reformen berör även utsläpp från mejeri- och köttindustrin. Framförallt handlar det om att dämpa metangasproduktionen under matsmältningsprocessen hos idisslande nötkreatur. Just det, de välbekanta kofisarna – men framförallt raparna (som faktiskt står för närmare 95 procent av problematiken).

Från och med januari 2025 blir det därför obligatoriskt för danska mjölkbönder med fler än 50 kor att använda metanreducerande fodertillsatser. För att stödja övergången erbjuder den danska regeringen till en början subventioner som täcker kostnaderna för tillsatserna.

Planerna i den danska överenskommelsen går så långt som en utsläppsskatt för kogårdar. Denna väntas träda i kraft 2030 och ska därefter öka successivt fram till år 2035. 

Flaskhalsen: Godkännande

Ifall den danska utrullningen faller väl ut kan fler marknader följa. Men det kräver förstås att det finns lösningar på plats.

Martin Blomberg är vd för Agteria Biotech och pitchar sin affärsidé till en investerarpanel på Stockholm Impact Meetup på Norrsken House. Han beskriver hur han blev "besatt" av att lösa problemet med metangas i jordbruket. Och med en lagom dos besatthet kan saker som bekant gå fort. Bara ett år efter att bolaget grundades har man redan en "patent-pending"-produkt, och har tagit in kapital från såväl Norrsken Launcher som mikrofonden Mudcake (tidigare Trellis Road).

Martin Blomberg är dessutom klädsamt säker på sin sak:

"Det behövs bara 0,5 gram av vår lösning varje dag för att reducera upp till 70 procent av kossans metangasproduktion."

Flaskhalsen är nu att få godkännande i EU och USA. När det finns på plats ska Agterias produkt kunna nå riktigt brett, menar grundaren.

"Vi kommer producera hos kontrakterade partners som adderar lösningen direkt i sitt foder.

Martin Blomberg avslutar sin pitch i sann Silicon Valley-anda.

"Vårt mål är att reducera världens växthusgasutsläpp med en procent till 2035. Just nu är vi besatta av skala och hastighet."

Flaskhalsen är nu att få godkännande i EU och USA

Ökat fokus på Danmark

I Göteborg gnuggar samtidigt Volta Greentech händerna. Sedan starten 2019 har bolaget enträget fokuserat på en enda sak: att utveckla kosttillskott som dämpar metangasproduktionen i kossornas komplexa matsmältningssystem.

Hittills har rödalger varit den bärande ingrediensen i Voltas produkt, men under 2024 tog utvecklingsarbetet en ny riktning. I dag agerar bolaget distributionspartner till nederländska DSM-Firmenich och deras foderstillskott Bovaer, som har en 30-procentig reduktionspotential för metangas hos mjölkkor (och upp till 45 procent för köttkor, enligt bolagets egna siffror).

Samtidigt utvecklar Volta Greentech sin egen produkt Lome – inspirerat av rödalgernas biologi, men med produktion på syntetisk väg för att bli mer skalbart och kostnadseffektivt. Förhoppningen är att Lome ska finnas tillgängligt på marknaden 2026 efter godkännande från EU-kommissionen.

Bolagets vd Fredrik Åkerman är på goda grunder mycket positiv till den danska lagstiftningen.

"Vi är väldigt imponerade av Danmarks ledarskap", skriver han i ett mail till Impact Loop.

"Utsläppsskatten på metanutsläpp från kor, och bidragen till fodertillskott, bryter verkligen ny mark i klimatarbetet. Vi kommer att öka vårt fokus på Danmark för att hjälpa danska lantbrukare att nå klimatmålen med fodertillskott."

Förändrar detta er strategi på något sätt?

"Nej, egentligen inte. Den nya lagen bekräftar snarare riktningen för vårt arbete och stärker behovet av våra lösningar. Det motiverar oss att fortsätta skala upp vår verksamhet och expandera till marknader som efterfrågar konkreta åtgärder för att minska metanutsläpp."

Kan andra hinna före?

På frågan om det finns andra aktörer som hinner före nu, svarar Fredrik Åkerman att det som händer i Danmark självklart kommer att locka både etablerade företag och nya aktörer att utveckla och erbjuda fodertillskott.

"Det kommer innebära ökad konkurrens, men vi ser det som en positiv utveckling som bidrar till snabbare omställning inom jordbruket. Vi känner oss väl rustade att möta den ökande efterfrågan och konkurrensen", skriver han.

Fredrik Åkerman är försiktigt kritisk till den svenska politiken kring jordbrukets metanutsläpp, som han menar har varit märkligt eftersatt.

"Hittills har Sverige legat lite efter på den här fronten, men vi tror och hoppas att det som sker i Danmark kan bli startskottet för att Sverige och fler regeringar ser möjligheten med metanreducerande fodertillskott. Klimatmålen måste uppnås, och arbetet måste gå snabbare fram inom jordbruket än vad det gör idag."