Från capex till kroka arm – här är 37 impact-ord du måste ha koll på just nu

Grafik av Impact Loop.

Glöm scaleup – numera ska man bygga en gigascale. Begagnat är ute – det heter pre-loved. Och har du säkrat dina offtake-avtal?<br><br> Nej, det är inte lätt att hålla reda på alla uttryck som folk i impact-världen svänger sig med. Som räddaren i nöden lanserar Impact Loop därför en egen nyordslista med de viktigaste impact-orden att ha koll på just nu.<br><br>Håll till godo!

Vi har delat upp orden under olika kategorier för att göra det lite enklare att läsa. Stort tack till alla som bidragit med tips!

Allmänna uttryck:


Kroka arm
. Finns det något uttryck som slagit mer det senaste året? Nej. Alla går runt och krokar arm – det vill säga samarbetar – inom impact. Ibland till den grad att man undrar om det ens blir några affärer av detta ständiga armkrokeri. Men visst finns ett allvar här: den gröna omställningen kräver att alla, ja just det, krokar arm.

Greenhushing. Du har redan koll på “greenwashing”, men greenhushing är när företag inte vill prata om sitt hållbarhetsarbete, av rädsla att det ska leda till bakslag. Ett exempel är H&M, som gör mycket på temat men sällan diskuterar detta i media eller debatter. Med tuffare lagstiftning kring greenwashing kommer fenomenet att bli ännu mer utbrett – på gott och ont.

Grönt stål-debatten. De två stora satsningarna på fossilfritt stål – Hybrit och H2 Green Steel – har fått mycket beröm, men också kritik för att satsningarna är dyra och finansieras med statliga pengar. Detta har lett till en "grönt stål"-debatt mellan å ena sidan företagen själva, å andra sidan personer som Magnus Henrekson (läs vår intervju med honom här), som kritiskt granskat dem.

Magnus Henrekson, nationalekonom och tidigare ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm, har blivit ansiktet utåt för grönt stål-debatten. Foto: Lisa Hallgren/TT.

Driva bolag:


Offtake-avtal.
Glöm skryt om att få in en "runda". Det hetaste man kan ha just nu är så kallade offtake-avtal, det vill säga riktiga avtal med riktiga kunder som lovar att köpa din produkt när du byggt din fabrik eller vad du nu ska göra. Tänk polyester-återvinnaren Syre där H&M gått in och lovat över 6 miljarder kronor i ordrar, och du är hemma.

Vargas-metoden. Här får vi helt fräckt credda oss själva för att ha kommit på ordet. Impact Loop var nämligen först med att skriva om hur riskkapitalbolaget Vargas, grundat av Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz och med rådgivare som Susanna Campbell, har en "playbook" (även det ett nyord!) för hur de rullar ut nya företag. Metoden handlar om att identifiera ett problem, ta fram en lösning, sälja in till kunder i förväg och säkra kapital. Vanligt sunt bondförnuft alltså, men nu har Harald och Calle blivit affischnamn för det. Snyggt!

Zebrabolag. Från den riskkapitalsvullna drömmen om enhörningar (unicorns) till kamelen som gjorde ett kort inhopp under 2023 års tuffa tider (eftersom kamelen sparar vatten), har nu zebran seglat upp som en efterlängtad motvikt. De svarta och vita ränderna får i sammanhanget symbolisera lika delar syfte och lönsamhet. Vissa lägger också in det faktum att zebran har ett starkt community, inte riskerar att utrotas, samt till skillnad från enhörningen faktiskt existerar i verkligheten.

Glöm enhörningar och kameler – det nya djuret man vill vara är...zebran! Foto: Canva.

Skala upp. Uttrycket växa är passé, nu heter det skala, inspirerat av engelskans scale. Exempel: "Nu ska vi skala upp bolaget och söker folk som vill jobba med oss". Varför vi svenskar envisas med att använda svengelska uttryck kan vi diskutera i små grupper.

Gigascale. Men även om du skalar, glöm att du driven en scaleup – då tänker du nämligen alldeles för litet. En gigascale är en anläggning som kan producera enorma mängder resurser eller data. Tänk Northvolt.

Iterera. Det har gått inflation i detta ord, alla itererar. Det vill säga: man testar saker samtidigt som man justerar allt eftersom. Varför vi helt enkelt inte kan säga just testar och utvärderar, ja det övergår vårt förstånd. Det enda vi kan glädjas åt är att det tidigare trenduttrycket, att jobba agilt, försvunnit.

Scaleup? Inte längre – nu heter det "gigascale". Northvolt är föregångaren. Foto: pressbild.

Ord kopplat till produktutveckling:


Built to break / designed to break
. Handlar om det faktum att många produkter är gjorda för att bara hålla i ett par år. Huruvida det är med flit (för att bolagen ska tjäna pengar på nya modeller) eller inte beror nog på vem man frågar. Klart är i alla fall att många produkter går sönder tidigare än de borde, vilket är dåligt för miljön.

Built to last / designed to last. Som det låter – det omvända. Produkten är byggd och designad med hållbarhet i fokus och för att hålla så länge det går. Tänk Polarn och Pyret, vars devis lyder "tre barn i varje plagg, minst", eller Blåkläder som erbjuder livstidsgaranti på sömmarna och uppmuntrar till att deras kunder ska köpa så få plagg som möjligt.

TRL-skala. Står för Technology Readiness Level - eller teknisk mognadsnivå - och används för att bedöma hur pass utvecklad en teknik är, från konceptstadie (nivå 1) till fullt utvecklad och marknadsfärdig teknik (nivå 9). Bra att ha koll på om du till exempel söker kapital till en teknisk produkt, eller ska investera i en.

Det heter inte begagnat längre, eller ens second hand. Det heter, ja just det, pre-loved

Climate hardware. Inte ett nytt ord men får vara med här ändå eftersom det kvalat högt upp på 2024 års modeord. Det handlar alltså om fysiska produkter som nu tar allt mer plats inom den gröna omställningen – och här ryms allt från vattenmätare till golvbrunnar och elmopeder.

FOAK. Står för First Of A Kind och handlar om innovationer som är så banbrytande och nya att det inte riktigt finns något att jämföra med. Används i sammanhang som: "FOAKs har svårt att få in kapital för de har inte bevisat sig än".

Producentansvar. Om 2023 handlade om konsumenternas ansvar har man i år gått vidare till, du gissar rätt, producenterna. Det handlar alltså om att man som producent inte bara kan försvara sitt fotavtryck på planeten med att "det ju är vad folk vill ha", utan att man har ett ansvar att se över sin egen sk*t.

Climate hardware – ordet alla pratar om, och Impact Loop ordnade till och med ett event under namnet BUILD på temat.

Ord kopplat till affärsmodeller och sektorer:


Pre-loved
. Det heter inte begagnat längre, eller ens second hand. Det heter, ja just det, pre-loved (älskat förr). Som du förstår handlar det om begagnade kläder, prylar, saker – ja, allt som kan användas och säljas på nytt. Frågan är: Låter pre-loved hett – eller lite vemodigt?

Cirkulär ekonomi. Kanske ett uttryck du redan har koll på, men också ett som fullständigt exploderat 2024. Det handlar om ett system där resurser återanvänds och återvinns för att minimera avfall och maximera användningen. Ett begrepp som möjligen används något lättvindigt ibland. Att skapa slutna loopar är som bekant inte helt lätt. 

Industriell symbios. Cirkulär ekonomi i industriell skala. Genom att bygga fysiska kluster av verksamheter kan man nyttja avfall eller restprodukter som tidigare ansågs värdelösa – vilket skapar både bättre ekonomi, smartare resurshantering och lokala arbetstillfällen. 

Miljöaktivister, som för tankarna till trädkramande skogsmullar, är inte hett längre

Blå ekonomi. Allt mer utbrett begrepp för att poängtera den viktiga framväxten av blå näringar, alltså vattenrelaterade industrier. Det kan handla om allt från vågkraft till algproduktion, avloppsbrunnar och strand.

Regenerativt jordbruk. Jordbruksmetoder som syftar till att förbättra jordens hälsa, öka biologisk mångfald och öka kolsänkor genom naturliga processer. Kort sagt: att jobba med naturen istället för mot den.

Klimatanpassning (adaptation). Handlar om lösningar som hjälper oss att navigera i en ny, tuffare värld, präglad av klimatkris. Tänk vallar som hjälper till vid översvämning, tak som tål värme bättre eller vete som tål att odlas på saltvattenskadad mark. Ett område som nu också lockar investerarna. Läs mer om det i vår genomgång här.

Pre-loved är det nya svarta. Modejätten H&M är en av dem som började använda ordet friskt under tidigare vd:n Helena Helmerssons ledning. Foto: Samuel Steén/TT.

Investeringar och finansiella instrument:


Capex-intensiva bolag
. Ett uttryck många investerare inom impact kommer tillbaka till, och är egentligen bara ett annat uttryck för ett företag som kräver stora, långsiktiga investeringar. Exempel: “Det här är ett alldeles för capex-intensivt bolag för vår smak, vi vill investera i något som ger snabba pengar!”. Översättning: Oj, det här kommer kosta.

Social return on investment (SROI). Finansiell avkastning är en sak. Men hur mycket bidrar investeringen till samhället? SROI är en metodik för att mäta och värdera den sociala och miljömässiga påverkan i monetära termer relaterat till investerat kapital.

Impact investing. Investeringar gjorda med avsikt att skapa positiva, mätbara sociala och miljömässiga effekter, samtidigt som de genererar en finansiell avkastning. Ofta med hänvisning till något av de 17 hållbarhetsmålen. Utan tvekan det hetaste området just nu inom investeringar, och då är vi bara lite partiska.

Investeraren Ruth Brännvall, med sitt bolag Impact Invest, är en av dem som jobbar med att mäta impact. Foto: Ekaterina Shakharova.

Utfallskontrakt / impact bonds. Förekommer en del inom sociala projekt och heter då sociala utfallskontrakt. Det handlar om när man går in för att lösa ett problem, och får betalt först när man uppnått vissa uppnådda mål, antingen helt eller delvis. Oftast är det offentliga beställare. Läs till exempel om Utfallsfonden i vår genomgång här.

Divestment. Processen att sälja tillgångar, särskilt fossila bränslen, som en del av en strategi för att främja en mer hållbar ekonomi. Ofta den lägst hängande frukten för kapitalförvaltare som känner hållbarhetspressen flåsa i nacken. 

Utan tvekan det hetaste området just nu inom investeringar, och då är vi bara lite partiska

Blended finance. Användning av kapital från offentliga eller filantropiska källor för att öka investeringar från den privata sektorn i projekt som bidrar till hållbar utveckling. Översättning: pengar från alla möjliga håll. 

Impact-mätbarhet (impact measurement). Processen att kvantifiera hur mycket social och miljömässig förändring en investering genererar. Numera en hygienfaktor hos seriösa impact-investerare, så entreprenörer gör rätt i att göra sin läxa.

Impact due diligence. Processen att bedöma och förstå de potentiella sociala och miljömässiga konsekvenserna av en investering innan den genomförs.

"Impact investing" kvalar in som ett av Impact Loops nyord 2024 – här är en av dem i form av Norrsken VC. Foto: pressbild.

Klimatord:


Netto-noll-utsläpp
och klimatpositiv. Två omtvistade begrepp som företag använder för att hävda att deras verksamheter binder lika mycket koldioxid som de släpper ut, respektive binder mer koldioxid än de släpper ut. Har dock visat sig svårbevisat, framförallt eftersom vissa klimatprojekt har sålts in utan någon skarp uppföljning.  

Dekarbonisering. Direktöversatt från engelskans decarbonization (dessa ständiga svengelska uttryck, ett otyg!) handlar det om att minska klimatavtrycket genom att dels reducera fossila utsläpp, dels binda mer kol i skog, jord och hav.

Koldioxidavtryck. Mått på mängden koldioxidutsläpp som är direkt och indirekt kopplade till en aktivitet eller under en produkts livscykel.

Koldioxidekvivalenter. Samling av växthusgaser men sammanfattade i CO2e för att göra det enklare att jämföra.

Ingmar Rentzhog, grundare av världens största klimat-plattform We Don't Have Time, är en av Sveriges eco-warriors. Foto: pressbild.

Övrigt:


Eco-warrior
. Miljöaktivister, som för tankarna till trädkramande skogsmullar, är inte hett längre. Numera heter de eco-warriors, en ny sorts aktivist som krigar sig fram å klimatets vägnar i såväl maktens labyrinter som på Linkedin. Bra exempel: Ingmar Rentzhog, grundare av världens största klimatplattform We Don't Have Time. Heja!

Lågt hängande frukter. Något enkelt och uppenbart att börja med för att bli mer hållbar som bolag. Används flitigt inom impact. Man behöver liksom varken klättra eller köpa en stege. Härligt, visst?

Rådighet. Att förstå var den är som högst längs värdekedjan och hur man kan jobba för att öka rådigheten där den initialt är låg, till exempel ställa krav, följa upp, samverkan, vidga sin affär, ta hem vissa tjänster och så vidare.

Coolcation. I stället för att åka på en varm semester drar man alltså på en mer kylig. En trend som dels har att göra med att folk vill undvika heta länder påverkade av klimatförändringarna, dels att det kan innebära ett mindre klimatavtryck om man kan semestra nära. För självklart har ett visst land fått sig ett uppsving här. Du gissar rätt: Sverige.

Har vi missat något ord som bara måste med? Maila oss på impact@loop.se!

Läs mer om:

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis!)
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.

Fortsätt läsa – kom in i loopen!

  • Håll dig i loopen med vårt dagliga nyhetsbrev (gratis)!
  • Full tillgång till daglig kvalitetsjournalistik med allt du behöver veta inom impact
  • Affärsnätverk för entreprenörer och investerare med månatliga meetups
Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.