Stefan Krook: Dags att uppdatera det ekonomiska systemet – vad tycker du om nya namnet?

Jag fortsätter att arbeta med mina tankar om hur vi kan uppdatera kapitalismen – eller snarare, hur vi kan ta nästa steg i utvecklingen av den moderna blandekonomin, där både staten och marknaden har en roll. Sedan januari har jag flyttat in på vad många ser som en kapitalistisk borg, Handelshögskolan i Stockholm.

Men den som tror att det enbart är en plats för gamla läror och stela teorier har inte varit på skolan på länge och sett allt nytt som händer där och hur konsten tagit plats i korridorer och rum. Jag sitter till exempel i det som kallas House of Innovation, ett center för innovativ och hållbar affärsutveckling.

Att skolan utvecklas innebär inte att den glömmer tänkare som Adam Smith. Han ses ofta som nationalekonomins fader och hans idé om den osynliga handen har format vår syn på marknader. Men det är en förenkling att tro att han hade en blind tro på fria marknader.

Men det är en förenkling att tro att han hade en blind tro på fria marknader

När Smith skrev "The Wealth of Nations" år 1776 levde knappt 800 miljoner människor på jorden. Idag är vi åtta miljarder. Men vi har inte bara blivit fler – vi har också blivit extremt effektiva på att producera och handla. Smith såg handel och konkurrens som vägen till välstånd. Han trodde att när individer strävar efter sina egna intressen, leds de av en osynlig hand som gynnar hela samhället.

Smith var samtidigt medveten om att marknader ibland misslyckas. Därför såg han en roll för staten – inte för att styra ekonomin, utan för att hantera marknadsmisslyckanden och säkerställa rättvisa spelregler. Idag står vi inför ett marknadsmisslyckande av historiska proportioner. Vi har redan överskridit sex av nio planetära gränser.

Vi ser inte kostnaden för våra handlingar. Priset på varor och tjänster speglar sällan deras miljöpåverkan. Vi handlar i en anonymiserad ekonomi. Globaliseringen har gjort att vi inte längre ser de negativa effekterna av vår konsumtion. Men vad händer i en värld där producenter, investerare och konsumenter är geografiskt åtskilda och konsekvenserna av våra handlingar är osynliga för oss?

Om du beter dig illa i ett litet samhälle sprids ryktet snabbt

Innan Smith skrev "The Wealth of Nations" skrev han "The Theory of Moral Sentiments", en bok där han introducerade en annan kraft som styr ekonomin: den osynliga betraktaren. Smith menade att vi inte bara agerar utifrån ett egenintresse, utan också har en inre moralisk kompass – en opartisk observatör som hjälper oss att avgöra vad som är rätt och fel. Detta fungerade i den lokala ekonomin, där rykte och social kontroll var avgörande. Om du beter dig illa i ett litet samhälle sprids ryktet snabbt, och du får ta konsekvenserna.

Men i dagens globaliserade ekonomi fungerar den osynliga betraktaren inte längre lika bra som moralisk kraft – affärer har blivit för anonyma, konsekvenserna för avlägsna. Smith argumenterade för att staten har ett ansvar att korrigera marknadsmisslyckanden. I en konsumtionsdriven ekonomi är det konsumtionen vi kan påverka. Tack vare ny teknologi kan vi nu spåra och beskatta miljöpåverkan på en global nivå. Vi kan räkna på externaliteter (externa effekter) och vi kan prissätta dem.

För en dryg vecka sedan fick jag chansen att tala inför fler än 1 000 personer i Uddevalla om hur vi kan utveckla vårt ekonomiska system för att bygga välstånd inom planetens gränser. I slutet av föreläsningen bad jag publiken rösta på olika namnförslag för denna idé. Nästan alla röstade för "Laghum ekonomi".

På fornsvenska betyder Laghum både "enligt lag" och "i balans med det som är rätt". Det fångar kärnan i det jag vill förändra. Skatt tas ut enligt lag, och i välfärdssamhällen där mycket skatt tas ut påverkar det vad vi styr mot. Beskattar vi arbete, får vi mindre arbete. Beskattar vi resursuttag, får vi mindre resursuttag.

Vi vill inte ha mindre arbete, men vi vill ha mindre exploatering av planeten. Vi vill inte överskrida det forskare definierat som de planetära gränserna – vi vill genom lag säkerställa att vi håller oss inom dem. Om vi menar allvar med det borde vårt skattesystem spegla den ambitionen.

För 15 år sedan kom boken “What Would Google Do?” där författaren Jeff Jarvis försökte tänka sig hur internetjätten skulle ta sig an framtiden.

Jag ställer mig nu samma fråga om Adam Smith. Han såg både marknadens styrkor och dess brister. Han trodde på individens egenintresse, men han såg också vikten av moral och statens ansvar att hantera marknadsmisslyckanden.

Hade Adam Smith accepterat en ekonomisk modell där vi, genom skatt, straffar arbete men låter miljöförstöring vara gratis?

Hade han nöjt sig med att säga att den osynliga handen kommer att lösa allt?

Jag är inte säker. Men om han hade fått chansen att se världen idag, tror jag att han hade argumenterat för att det är dags att uppdatera dagens ekonomiska system. Inte kasta det över bord, men förbättra det för att spegla den verklighet vi lever i nu.

Han skulle nog fortsatt se marknaden som motorn för innovation och välstånd. Men han skulle inte stå passiv inför ett marknadsmisslyckande som riskerar kommande generationers möjlighet till ett gott liv på jorden.

Han skulle nog fortsatt se marknaden som motorn för välstånd – men han skulle inte stå passiv

Kanske hade han också kommit fram till att det är klokare att beskatta det som hotar framtiden, snarare än det som bygger den. Om han hamnat där hade han troligen, som skotte, kallat det något annat.

Jag kallar det, efter mitt besök i Uddevalla, för Laghum ekonomi.