Sara Wimmercranz om drevet mot Northvolt: "Inte sakligt någonstans"

Sara Wimmercranz är för många känd som en av Draknästets investerare, medan 120 000 följare uppskattar hennes ofta humoristiska spaningar på Instagram. I ett tidigare liv byggde hon upp e-handelsbolagen Footway och Lensway. 

För Impact Loops läsare är hon i dag mest bekant som medgrundare på investeringsbolaget Backing Minds, som hon grundade 2016 tillsammans med Susanne Najafi. I portföljen finns bland annat bolag som Mylla, Cemvision, Trustrace och Nitrovolt. 

Impact Loop träffade henne efter ett scenframträdande på matsystemkonferensen Spot on Food i Kristianstad, anordnad av Krinova Incubator & Science Park.

Du sa precis på scenen att du inte ser dig själv som en impact-investerare. Vad menar du med det?

"Entreprenörerna i våra portföljer förändrar världen i allra högsta grad. Och när vi gör den typen av investeringar och genererar mycket avkastning, innebär det att fler ser det som attraktivt att investera. Så om jag måste välja mellan riskkapitalist och impactinvesterare, väljer jag riskkapitalist. Jag ser det som ett framtida mål att själva definitionen av riskkapital är att man tar ett samhälls- och framtidsansvar."

Jag intervjuade din kollega Susanne Najafi för några veckor sedan, apropå att hon gick in i tre olika typer av impact-bolag i Draknästet. Och då sa hon, ”ja − det är väl bara det som är det riktigt lönsamma i framtiden?”

"Exakt så. Och det pratar vi väldigt mycket om på Backing Minds. Den heliga treenigheten som får oss att gå igång är när konsumenttrycket, lagstiftningen och tekniken smälter samman så att vi ser att det verkligen finns avkastningspotential framåt. Det är också bra för långsiktigheten och hållbarheten."

Det handlar om att skapa incitament för de gröna valen

Besviken på politiken

Sara Wimmercranz är öppen med att hon ofta välkomnar global eller europeisk lagstiftning eftersom det ger en tydlighet och riktning som vi kanske inte får på nationella mål. Parisavtalet är ett exempel. 

"Det är ju ganska otroligt egentligen − alla världens länder har skrivit under ett avtal som ska tvinga oss åt samma håll. Den typen av mål är ju som mumma för investerare − tydlighet är exakt det som kan göra så att vi vet vart vi är på väg. Därför blir det också extremt kontraproduktivt när man förstår att politiken börjar vackla från de målen."

Sara Wimmercranz är rädd att pengar kommer behöva leta sig någonstans där målen fortsätter vara tydliga − och där man också är beredd att skapa incitament för att hålla dem. 

"Allt det där hänger ihop, och det måste vi prata om. Så funkar ekonomi. Jag tror inte att det är långsiktigt hållbart att ösa in subventioner. Men det handlar om att skapa incitament för de gröna valen. Vilket kommer att gynna de gröna industrierna."

Är du besviken på den svenska utvecklingen i det avseendet?

"Ja, jag var entreprenör för 14 år sedan när det stod klart att vi hade flest enhörningar per capita i världen. Jag såg framför mig att lilla Sverige nu tar den gröna ledarhatten och gör grön industri till nästa grej. Men då behöver vi politik. Vi kan inte bara ha näringslivet som springer framåt."

Kontraproduktiv beröringsskräck

Sara Wimmercranz står ofta upp för entreprenörerna som de verkliga förändringsagenterna i ekonomin och samhället. Hon hänvisar även till Camilla Bergmans uppmärksammade krönika om mediedrevet kring Northvolt. 

"Jag vill inte ge mig in i diskussionen kring Northvolt, men rent generellt kan jag säga att vi kan absolut inte kan ha att när ett av våra svenska bolag får problem så ska det vara beröringsskräck i hela Sverige − som vi nu ser kring Northvolt. Det är inte sakligt någonstans"

Hon drar konsekvenserna ett steg längre:

"Jag tror inte att det kommer generera nästa generations modiga entreprenörer när man ser att man riskerar att bli uthängd och hånad. Det är inte bra för Sverige."

Så hur ska vi göra för att behålla de här spännande gröna innovationerna i landet?

"Vi ska samarbeta. Vi ska förstå att om vi inte tycker att det är intressant att prata om klimatfrågan så behöver vi i alla fall rusta Sverige för att klara framtiden. Vi har i dag ett antal problemområden och om inte vi är med och löser dem så kommer någon annan behöva göra det. Är vi med och löser problemen så kommer vi att generera arbetstillfällen och en blomstrande ekonomi.” 

Vi kan absolut inte ha att när det blivit hack i kurvan så ska det vara beröringsskräck i hela Sverige

Förändring inom systemet

Många pekar på samhällets ohållbara ekonomiska system och hur det bör omkullkastas. Sara Wimmercranz menar att vi kanske inte har tid för detta. Istället behöver man jobba inom de kapitalistiska ramarna för att skapa impact.

"Det är för långsiktigt att tro att vi ska förändra hela infrastrukturen som ett samhälle är byggt på. Det riskerar att bli en stor omväg med enormt konfliktskapande om vi tror att vi ska kunna förändra systemet innan vi löser problemen." 

Istället tror hon att vi kan lösa problemen inom systemet genom att till exempel se till att saker som ska prissättas gör det. 

"Vi har lärt oss nu att luft och vatten inte ska vara gratis eftersom det inte är en obegränsad resurs. Jag tror väldigt mycket på ekonomi som en flexibel vetenskap som tar in data från den riktiga världen för att utvecklas."

Behöver vi mäta andra saker helt enkelt?

"Ja, vi har bland annat fel nyckeltal för att mäta hur våra samhällen mår − vi pratar fortfarande om BNP som ett välfärdsmått, samtidigt som vi aldrig har mått sämre. Vi behöver komplettera BNP med andra typer av mått. Och vi behöver framförallt prissätta sådant som inte är bra för människor, miljö eller planet."