Så går det för 22 svenska foodtech-bolag: vinnarna, utmaningarna och greppen som funkar

Det kostar både tid och kapital att innovera och skaka om matsystemet, och det är ingen hemlighet att de senaste åren på många sätt varit skoningslösa för många av matinnovatörerna.

Konsumentprodukter har haft svårt att hitta attraktiva distributionskanaler samtidigt som man ska bygga varumärke för att driva försäljning.

Andra har snarare satsat på grossistledet, som leverantör till större bolag inom livsmedelskedjan. Men även där har det varit trögt. Bristande köpkraft hos konsumenterna har sänkt nyfikenheten och bidragit till begränsad innovation och experimentlusta hos de stora livsmedelsbolagen. Mycorena och Tebritos uppmärksammade konkurser är ett tydligt tecken på detta.

En vedertagen sanning har varit att den växtbaserade marknaden stagnerat medan bolagen fått det allt tuffare. Men vår genomgång visar att det inte ser så nattsvart ut trots allt. 

Det tycks också som att flera bolag hållit hårt i pengarna under det senaste året i väntan på marknaden. Men det är inte nödvändigtvis i dagligvaruhandeln pengarna finns.

Offentliga måltider driver tillväxten

Ett exempel är Färsodlarna. Det var Axel Johnsons investeringsbolag Novax som grundade verksamheten under pandemin 2020. Idén är till synes enkel: vegofärs, bullar och burgare gjort på rena, svenska ingredienser som ärta, sötlupin, åkerböna, gråärt och raps.

På den tiden växte marknaden för växtbaserat med 15 procent varje år. Framtidsoptimismen var stor och få bedömare förutsåg kallduschen, menar Färsodlarnas vd Oddgeir Hole.

"Vi fick nog alla ett brutalt uppvaknande. Sedan 2022 har vi istället sett marknaden sjunka med 20 procent per år", säger han och utvecklar:

"Pandemin och inflationen ledde konsumenterna till att fokusera på trygghet och kostnadskontroll, så billig husmanskost har varit mantrat ett tag nu. Många bolag har gått under när efterfrågan rasat."

Färsodlarna är ännu inte lönsamma på sista raden, däremot har man lyckats öka sin omsättning från 2,6 till 4,7 miljoner kronor 2023. I år räknar man med samma tillväxt. 

"Vårt varumärke är ett av få som klarat av att stå emot raset inom dagligvaruhandeln, eftersom största delen av tillväxten är tack vare foodservice och offentliga måltider. Kommunerna har höga krav på sig när det gäller växtbaserat, ekologiskt och klimatanpassat. Så den efterfrågan ökar stadigt", säger Oddgeir Hole.

Ytterligare ett affärsben har tagit form under det senaste året, nämligen försäljningen av råvara till andra aktörer.

"I partnerskap finns det stora möjligheter. Ikea serverar i dag pannbiffar som innehåller vår färs till 50 procent. Och Martin & Servera har lanserat en produkt med 50/50 blandning av nötfärs från andra och växtbaserat från oss. Den här typen av hybridprodukter kan vara vägen framåt."

Oddgeir Hole ser nu att det kan ljusna igen. 

"Efterfrågan inom dagligvaruhandeln kommer att studsa tillbaka när konsumenterna känner att de har kontroll över sina kostnader. Just nu har matprischocken planat ut och elpriserna är på en bra nivå. Det är bara räntesänkningar som fattas", säger han.

Här är hela vår genomgång av 22 foodtech-bolag – artikeln fortsätter under tabellen. Om du läser i mobilen – scrolla till höger för att se alla siffror.

Inte nattsvart i gröna hyllan

Samma princip gäller för Aloba Foods, som ökade sin omsättning med 23,2 procent och minskade minusresultatet med 41 procent. Cashewmeetly (Casamancéa AB) gjorde också en imponerande uppryckning, med mer än dubbelt så hög omsättning jämfört med 2022. Bolaget har dessutom vänt från röda siffror till svarta.

Peas of Heaven ökade omsättningen med 8,1 procent till 67 miljoner, medan det negativa resultatet förbättrats med 79 procent, från -23 miljoner kronor till -5 miljoner. 

Vissa tappar däremot på omsättningen, och även om de har jobbat på kostnadssidan är resultatet fortfarande minus. Edgy Veggie minskar omsättningen med nästan 30 procent, med fortsatt (om än bättre) minusresultat. Havredals följer samma trend – 22,6 procent lägre omsättning, men ett resultat som är 43 procent bättre än 2022. Hooked Foods har sett ett tufft omsättningtapp på 52,7 procent, men landar i ett minusresultat som är 28,9 procent bättre än 2022.

Oh Mungood (OMG Plantbased Food AB) ligger inte med i listan här nedan, men såg försäljningen av sina mungbönsburgare nästan femdubblas mellan 2002 och 2023. I en intervju med Impact Loop i våras antydde grundaren Caroline Nilsson att bolaget siktar på en omsättningsdubbling och att nå break even under 2024.

Familjeföretaget Nordic Green Food, med vd Joceline Lu i spetsen, är en av årets stora vinnare. Under varumärket Yipin säljer man tofu, tempeh, samt tillbehör och asiatiska färdigrätter till dagligvaruhandeln. Efter en tiodubbling av omsättningen på bara fem år, visar bolaget 2023 en omsättning på 83 miljoner kronor och ett positivt resultat på 20 miljoner.

Drömmen om USA

Stockeld Dreamery femdubblade omsättningen till 2,4 miljoner från låga nivåer under 2022. Vd Sorosh Tavakoli har sedan dess flyttat verksamheten till USA och fokuserar nu helhjärtat där.

"Vi har gjort en hel del framsteg på den amerikanska marknaden med att få upp produktionen, ta in starka referenskunder och bygga distribution. Fokus har hittills bara varit på foodservice men vi lanserar bredare i retail nästa år. Vi förväntar oss att resultaten också rör på sig ordentligt under 2025."

Samtidigt är han ödmjuk inför det faktum att tiderna fortsatt är tuffa.

"Vi har fått väldigt positiv respons på våra produkter och på varumärket, men det innebär tyvärr inte en automatisk framgång. Speciellt inte 2024 när tillväxten i kategorin stannat av och många bolag antingen har stängt igen eller har stora utmaningar att finansiera sin verksamhet. Som alla andra i den växtbaserade kategorin kämpar vi med att anpassa oss till en långsammare marknad och vi har fortsatt dragit ner på kostnader, samtidigt som vi har blivit mer effektiva och fokuserade."

Investeraren: "Foodtech kräver smart kapital och tålamod"

Även om den växtbaserade kategorin inte exploderat som man tidigare hade kunnat tro, tycks det finnas potential hos de aktörer som överlevt stålbadet. Samtidigt är det många som fortsatt har lång väg kvar till lönsamhet. Frågan är bara hur långt pengarna räcker − är investerarna tillräckligt långsiktiga och uthålliga?

Christopher Slim är vd för investeringsbolaget Nicoya, som fokuserar på just foodtech, med bolag som N!ick’s, Oatlaws, El Taco Truck och Peas of Heaven i portföljen. Lågkonjunkturen har krävt anpassningar som kan få positiva effekter längre fram, menar han.

"Många av våra portföljbolag har tvingats ställa om sina aktiviteter och anpassa sina kostnadskostymer för att kassorna ska räcka längre. Det har i sin tur lett till lägre omsättning överlag än initialt estimerat, men också till mer hållbara affärsmodeller och nya partnerskap. Entreprenörer tvingas att arbeta smartare och mot lönsamhet, vilket gör att bolagen är mer motståndskraftiga och står bättre rustade när marknaden vänder. Foodtech är en sektor i tidig fas som kräver smart kapital och tålamod för att få avkastning.

Matsvinn blir lönsamt

Meal Makers sticker ut med goda siffror genom att rikta sig mot offentliga måltider.

Bolaget har under de senaste fem åren byggt upp en digital marknadsplats där över 90 leverantörer och livsmedelsproducenter kan logga in och sälja sitt överskott. På köpsidan finns kommuner, skolor och personalrestauranger. Matsvinnet får således nytt liv, samtidigt som ansträngda budgetar får mer mat för pengarna. 

Jag tror att många fina bolag hade klarat sig bättre om de fått lite mer tid på sig att mogna

Omsättningen ökade med hela 72,4 procent till 10 miljoner kronor under 2023. Resultatet vände från minus till plus, en förbättring med över 100 procent.

"Vi har växt organiskt in i en väldigt bra position. Nu börjar vi få rätt i våra antaganden från starten", säger vd och medgrundare Christian Pettersson.

Han är kritisk till riskkapitalets tendens att blåsa upp foodtechbolag och därefter plötsligt kräva orimlig lönsamhet.

"Jag tror att många fina bolag hade klarat sig bättre om de fått lite mer tid på sig att mogna. Vi har bara släppt 11 procent till investerare och har redan från början haft ambitionen att klara oss själva. Under 2024 har vi en tillväxttakt på 60-70 procent, vilket är mer än tillräckligt", avslutar Christian Pettersson.